Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna Tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan hälsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö påverkar stress och hälsa. Studien fokuserar på arbetsrelaterad stress och utbrändhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser för såväl företag som samhälle. Jag har studerat symtom på stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas på en fallstudie på Luleå tekniska universitet.

Jag har i detta examensprojekt gjort ett lustgårds-gestaltningsförslag som förhåller sig till ett reellt uppdrag.Uppdraget handlar om att formge Stockholms Stadsmuseums innergård som en samtida -men- sagolik lustgård under två veckor i juni.Innergården kommer att utgöra entrén och vara en förlängning av utställningen ?Stockholm hjärta Kärlek? som pågår inne på Stadsmuseet under samma Tidsperiod. En utställning som belyser historiska kärleksberättelser i staden.Utställningen är en del av Stockholms Stads övriga eventsatsning Love 2010. Ett event som går under ledorden; festlig, öppen, delaktig, -ett event där man vill öppna upp staden för dess invånare och turister.Innergården ska fungera dels som en ?happening-oas? med ett antal fasta och tillfälliga aktiviteter, likaväl som ett kontemplativt rum med en ?scenografi sk gestaltning?.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar värdnationer till att ansöka om värdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen är fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgångar som antas för värdnationerna visar sig oftast vara felaktiga då kostnaderna underskattats och intäkterna överskattats. Att vara värd för så stora megaevenemang kräver stora förpliktelser från både offentliga och privata resurser under en lång Tidsperiod. Ett värdskap för fotbolls-VM kan ge värdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förändra faktorer som underbygger detta.

I den här uppsatsen har en undersökning och jämförelse gjorts över hur två svenska, tryckta nyhetstidningar beskriver mord och misstänkta gärningsmän. Det gäller den lokala morgontidningen Norrländska Socialdemokraten samt kvällstidningen Aftonbladet. Författaren har använt sig av en kvalitativ textanalys och undersökt tre olika mordfall utifrån teorier av bland andra Börjesson och Weibull om att namnpubliceringar minskat under 1900-talet till förmån för ökad detaljbeskrivning. Även Pollacks (2008) teorier om hur kriminaljournalistiken utvecklats över tid har legat till grund för undersökningen. Resultatet visar att publiceringen av detaljer som kan röja individernas identitet i ett tidigt skede av utredningen är vanlig samt att man över den Tidsperiod på 11 år, från det första mordfallet till det sista, kan ana en ökad benägenhet att namnge misstänkta/dömda mördare..

Som i många andra dialekter och språkvarieteter har det vokabulär som är specifikt skånskt förändrats under årens lopp och det befaras att dialekten kommer att förändras för att bli mer lik rikssvenska. I föreliggande uppsats studeras betydelseutveckling hos adjektiv i den skånska dialekten.Omkring femtio ord har undersökts med avsikt att beskriva förändring av betydelse i förhållande till bland annat ålder. Valet av adjektiv gjordes med hänsyn till det faktum att betydelse hos denna ordgrupp i vissa avseenden kan anpassas och följa med tiden på ett annat sätt än ord ur andra ordklasser. Undersökningen visar att förändring i relation till betydelse har ägt rum under den Tidsperiod som behandlas. Tidsomfånget är hundrafemtio år, med avstamp i 1800-talets mitt och med ändpunkt bland dagens skånska talare..

Vindkraftmarknaden är relativt ung och har expanderat mycket under en kort Tidsperiod. På grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom området ökat markant då erfarenheten är begränsad. Frågor rörande vindkraftverkens beständighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett längre perspektiv är relativt outforskade. Dessa frågor är av stor betydelse om verkets funktion skall kunna säkerställas under en längre Tidsperiod. Vid grundläggning av landbaserade vindkraftverk används i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till vindkrafterna.

Efter avregleringen år 1992 av de svenska kommunernas nämndstruktur har nya styr- och organisationsformer införts. En diskussion har förts om huruvida avregleringen skulle leda till likformning eller mångfald. Denna uppsats har som i svenska kommuner. Vid en jämförelse med en tidigare studies resultat kan vi se hur styr- och organisationsformernas popularitet och utbredning har förändrats. Detta gör vi för att pröva tesen om att det har skett en likformning av de svenska kommunerna under en längre tid.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en Tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Denna studie gör en inventering av de argument som attraherar värdnationer till att ansöka om värdskap för megaevenemang. De megaevenamang som behandlas i uppsatsen är fotbolls-VM i Tyskland 2006 och fotbolls-VM i Sydafrika 2010. ?De ekonomiska framgångar som antas för värdnationerna visar sig oftast vara felaktiga då kostnaderna underskattats och intäkterna överskattats. Att vara värd för så stora megaevenemang kräver stora förpliktelser från både offentliga och privata resurser under en lång Tidsperiod. Ett värdskap för fotbolls-VM kan ge värdnationen de resurser de behöver för att skapa ett meningsfullt socialt liv och att förändra faktorer som underbygger detta.

Denna uppsats utgörs av en jämförande studie vars mål var att utröna huruvida åtta stycken utvalda investmentbolag på Stockholmsbörsen hade varit ett konkurrenskraftigt alternativ som sparform eller inte med avseende på risk och avkastning. Detta jämfört med SIX Return Index och den riskfria räntan under en Tidsperiod på tio år, 2001-01-01 till 2010-12-31.Syftet med undersökningen var att den i slutändan skulle mynna ut i generella slutsatser kring investmentbolag som sparform utifrån de data som hämtats in från de berörda investmentbolagens hemsidor.Författarna kunde efter avslutad undersökning dra slutsatsen att investmentbolagen historiskt sett hade klarat sig mycket bra och kunnat uppvisa resultat som varken marknaden eller den riskfria räntan var i närheten av. Även om vissa av investmentbolagen hade presterat sämre än jämförelsemåtten så var dock den samlade bilden att de som grupp hade varit ett mycket fördelaktigt investeringsalternativ. Detta med en genomsnittlig totalavkastning som överträffade index med drygt åtta procent.  .

I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en Tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en Tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta Tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa.

Synen på föräldraskap i kombination med yrkesliv är till stor del styrt av yttre kontexter och välfärdsstatliga beslut. Jag har i min uppsats intervjuat tre mammor, från tre olika generationer, som alla har fått representera en speciell tidsepok och hur det var att vara förälder då. Intervjumetoden jag använt är semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att jag haft ett färdigt frågeformulär, men att detta har varit öppet för att kunna lägga till följdfrågor om något har varit oklart eller extra intressant. Jag har analyserat deras svar mot en samhällelig kontext, i form av välfärdsstatliga åtgärder som kan ha påverkat deras liv som förälder i kombination med yrkesarbete. Som exempel relaterar jag till barnomsorgens uppbyggnad, föräldraförsäkringens utformning och vilka politiska debatter och sociala frågor som var aktuella under den Tidsperiod då mina respondenter fick barn (60,80 och 00-talet).