Denna uppsats syftar till att undersöka diskursen om urbanitet i Tidskrift Arkitektur mellan åren 1989-1994. Relevant för undersökningen är planeringsmodellen kvarterstad och begreppsparen privat-offentligt, vilka belyser olika sätt som diskursen om urbanitet gestaltade sig på i stadsbyggnadsdiskussionen. Analysen visar hur historiska idealbilder och problembilder var central för konstruktionen av urbanitet. Förorten och modernismen fick funktionen av motbilder till samtidens ideal, inramade av en kontext om den ?upplösta staden?.

The society of spreading useful knowledge started to sell its magazine Reading for the People (RFP) in 1834. The idea with the society was to, through the magazine that contained useful knowledge, enlighten the Swedish peasantry. RFP contained articles about agricultural and economy for example.My goal with this essay is to investigate how the use of foreign articles in RFP changed over time. I?m also going to present a field and language categorization of the foreign articles and study the articles from Benjamin Franklin and Charles Dickens and investigate what kind of articles they wrote.

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen Tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen.

This study has as its purpose to reveal whether female and male entrepreneurs are offered the same kind of conditions in their role of entrepreneurs in their respective media representation. This is studied by analyzing portrayals in the magazine Entreprenör (Br.E. ?Entrepreneur?). Methodologically the analysis will be making use of textual analysis, semiotics and discourse analysis in order to expose the underlying gender perspective(s) in Entreprenör.The entrepreneur portrayals? texts and visuals will be studied in the light of gender and entrepreneur theory, and more specifically on the basis of theories about representation, discourse and stereotypes.The main conclusion of the study is that female and male entrepreneurs are not offered the same conditions in their roles of entrepreneurs in a medium such as Entreprenör.

Undersökningens resultat visar att trender omfattar ett stort antal olika processer där många aktörer är inblandade. De intervjuade företagen anser sig ha en viss roll i skapandet av resetrender. De avgörande faktorerna är destinationen, företagen, världsekonomin, media samt kunden i skapandet av resetrender. Efterfrågan från kunder ger möjligheten att införa nya resmål samt produkter och på så sätt skapa trender. Kundernas åsikter om destinationer och produkter medverkar till skapandet av trender, eftersom de kan påverka sin omgivnings uppfattning.

Denna uppsats handlar om livsstilsmagasin för kvinnor. Anledningen till att vi skrev arbetet är att vi länge sett en likriktning i tidningshyllan gällande formen inom genren. Det är således inte innehållet som vi har tittat närmre på. Vi ville förstå varför genren är så likriktad vilket ledde oss till vår frågeställning: Varför är livsstilsmagasin för kvinnor så likriktade och hur uppfattar målgruppen likheterna? Underfrågan blev: Är målgruppen nöjd med utseendet eller vill de se något nytt? Vi använde oss av kvalitativa metoder för att besvara frågeställningen.

Denna uppsatshandlar om hur förutsättningarna för ridsporten under 1900-talet andra hälfthar förändrats. Undersökningens avgränsning har varit att studera ridsport somfritidssysselsättning, från 1945 då en brytpunkt sker och fram till idag.Merparten av undersökningen har förlagts efter 1945 eftersom könsfördelningeninom ridsporten förändras då. bygger främst på olika forskningsmaterial ochempiriskt material från Styringe ridklubb. Anledningen till att jag har valtett specifikt geografiskt område, är att jag kan se huruvida detlandsomfattande mönstret stämmer på lokalnivå.För att svarapå mina frågeställningar har jag har använt mig av SOU, statens offentligautredningar och Hästen. Tidskrift för avel och hästsport.

Author Cocitation Analysis (ACA), multidimensional scaling (MDS) and Social Network Analysis (SNA), has been used to analyze and visualize the invisible college of the journal European Union Politics. The concept invisible college was first introduced in the fifteenth century, through the creation of the ?the Royal Society of London?, and it was reintroduced in the 1960:ies and the 1970:ies by scholars such as Price and Crane. It is said to have been interpreted in as many ways as there are authors who have used it. Here it has been used synonymously with the term citation network.

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i Tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en Tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut Tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna Tidskrift.

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en Tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrån Friluftsfrämjandets Tidskrift, I alla väder. Genom användandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats från 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trätt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn på friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framträtt genom åren visar en spegling av samhället i övrigt. Influenser som präglat synen av friluftsliv varierar beroende på tid, det kan handla om t.ex.

Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten är att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta på. Vi har avgränsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjänst idag arbetar i. Etniska frågor eller genusperspektivet lämnas åt någon annan att diskutera.

En del personer, framförallt osttillverkare och butiksinnehavare, hävdar att det finns sensoriska skillnader mellan ostar gjorda på pastöriserad och opastöriserad mjölk. Frågan är om detta stämmer och vad som i så fall skiljer dem åt smak-, textur- och arommässigt. Det här är en litteraturstudie som bygger på fakta från fyra vetenskapliga artiklar. Artiklarna, som alla är vetenskapligt granskade och publicerade i någon Tidskrift, hämtades från någon av databaserna Summon och Food Science and Technology Abstracts (FSTA). I alla artiklar framgick det att det fanns tydliga sensoriska skillnader mellan ostar gjorda på pastöriserad och opastöriserad mjölk.