SammanfattningUnder de senaste 15 åren har antalet fristående skolor ökat markant. Det finns flera skäl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mångfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De påstås ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhället.

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master?s level within the framework of Industrial Engineering and Management.As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland?s county council is one of the clinics that are profitable.

Anbudsprocessen på Balfour Beatty Rail i Västerås står inför en förändring då man vill införa ett nätverksbaserat kalkyleringssystem. Examensarbetets avsikt är att fokusera på anbudsprocessen med fokus på kalkylarbetet för att se hur dessa kan effektiviseras, samt för att se hur arbetet med kalkyleringen ska utformas på bästa sätt vid övergången till den nya plattformen.För att komma fram till hur anbudsprocessen ska kunna förbättras och designas på bästa möjliga sätt har detta bland annat lösts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med alla som är involverade, för att få en insyn in i processen på en detaljnivå som tillåtit mig att modellera processens utgångsläge. Då företaget har utryckt en önskan om att ?skapa en ?lean? anbudsprocess? har målet varit att förbättra processen med hjälp av den teori som är tillämplig (operations management, TQM, MIS, project management med mera) samt även att underbygga den med teori om lean enterprise och undersöka möjligheten för ett större åtagande av ett lean system.Efter undersökande av processen har en rad förbättringar föreslagits som till viss grad kunnats illustreras med en ny processkartläggning. För att optimera organisationens arbete med att producera anbud har det konstaterats att beslutsprocessen som leder fram till ett åtagande av produktion av anbud varit för lång och behöver effektiviseras genom att bland annat förbättra beslutsunderlaget innan ledningen träffas, att korta beslutsvägar och att ha möten minst två gånger i veckan.

Digitala modeller används i allt större utsträckning i byggprocessen från skisskede till produktion. Däremot nyttjar sällan arkitekter, projektörer och mängdfirmor byggnadsinformationsmodeller (BIM) för att ta fram kostnadskalkyler, trots att en BIM-modell oftast används under projekteringen. Tidiga kalkyler baseras idag vanligtvis på kostnader per kvadratmeter (kr/m2) från referensprojekt. Detaljerade kalkyler görs först i byggprojektets senare skeden när de flesta systemvalen gjorts och större beslut tagits. Ofta är dessa kalkyler manuellt framräknade med hjälp av 2D-ritningar vilket ökar kalkylens osäkerhet.Kostnadsbedömningen är ett viktigt beslutsunderlag för beställaren.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrningen har länge fokuserat på kostnadsbesparingar och hur företagen bäst kan effektivisera sin verksamhet. På senare år har dock allt mer fokus riktats mot kunderna och deras behov, vilket har lett fram till modeller som exempelvis McNair:s Value Creation Model. Även modeller så som ABC-kalkylering och det balanserade styrkortet som har ett större kostnadsfokus kan enligt Shields & Shields användas till intäktsvärderingar. Shields & Shields hävdar att intäkterna påverkas av så kallade intäktsdrivare och menar i sin studie att denna påverkan kan beskrivas med hjälp av åtta olika karaktäristika. Den svenska mobila telecombranschen är hårt konkurrensutsatt och arbetar mot ständigt minskande marginaler varpå det finns ett stort behov av att utvärdera vad som faktiskt driver intäkter i branschen och hur denna påverkan ser ut.

Syftet med detta examensarbete är att belysa de otydligheter i förfrågningsunderlag och bygghandlingar som Skanska har stött på i samband med kalkylering/utförande av dammrenoveringsprojekt i Norrland. De aktuella projekten är inom ramen för det dammsäkerhetshöjande åtgärdsprogram som Vattenfall driver mellan 2002 och 2007. Otydligheterna har mest kretsat kring den bristande beskrivning av hur erosionsskydden på kraftverkdammarnas uppströmsslänter ska utföras. Eftersom otydligheterna hitintills lösts på plats har Skanska även velat öka sina kunskaper om hur erosionsskydd kan utföras. Bakgrunden till Vattenfalls dammsäkerhetshöjande åtgärder grundar sig i flödeskommitténs riktlinjer för dimensionerande flöden och deras beslut att tillämpa RIDAS, vilket leder till att en del av deras anläggningar inte uppfyller de nya föreskrifterna.

Denna rapport behandlar krafterna och påkänningarna från jorden i en grav beroende av tiden för gravsättning. I rapporten behandlas deformationerna och vad som åstadkommer dem samt hur de kan kompenseras. Rapporten börjar med att gå på djupet med jordens beståndsdelar luft, vatten och jordpartiklar. Dessa har en betydande roll i hur jorden beter sig. Om jorden är nästan vattenmättad före packning kan den anta flytande form och bli svårhanterlig.

Byggbranschen ställs inför stora prövningar med högt satta mål inom klimat- och energipolitiken och en omfattande påverkan på naturmiljön till följd av dess stora material- och energiomsättning. Demonstrationsprojekt i byggbranschen anses vara ett viktigt steg i utvecklingen av ny byggteknik, men samtidigt finns det ett gap mellan goda resultat som demonstrationsprojekten kan uppvisa och det traditionella arbetssättet (Femenías, 2004) . Samtidigt som det finns ett behov av satsningar på miljöanpassad nyproduktion, finns det också ett stort behov av god förvaltning av våra befintliga byggnader. Bebyggelsen som helhet förnyas väldigt långsamt; drygt 90 procent av de hus som finns år 2020 är redan byggda (Miljövårdsberedningen, 2004). Byggnaders driftsskede har en betydande del i bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan (Byggsektorns kretsloppsråd, 2001), vilket ställer höga krav på fastighetsbolag och fastighetsförvaltare.Syftet med denna rapport är att belysa fastighetsförvaltarens roll i arbetet mot en hållbar utveckling, men också den eventuella problematik som råder med förvaltning av fastigheter som byggs som miljöprojekt.