Många äldre lider av långvarig smärta och får inte alltid den hjälp de behöver. Ökad kunskap inom området behövs då antalet äldre kommer att öka. Att utvärdera och lindra smärta hos äldre utgör en viktig del av sjuksköterskans ansvarsområde. Genomförd studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som finns om utvärdering och lindring av smärta riktad till äldre boende i kommunen. Genom litteraturöversikt av både kvalitativa och kvantitativa artiklar redovisas resultatet i fyra teman: sjuksköterskans utvärdering av smärta, vårdtagarens utvärdering av smärta, sjuksköterskans lindring av smärta och vårdtagarens lindring av smärta.

Syftet med denna uppsats är att studera rätten till det offentliga rummet och hur denna rätt manifesteras i en urban park som Skinnarviksberget i Stockholm. Fokus läggs huvudsakligen på denkonflikt som uppstått mellan de boende intill parken och besökare som vissa menar använder parken på ett felaktigt sätt. Vidare diskuteras vilka konsekvenser denna konflikt får i form avbegränsningar i rätten till det offentliga rummet. Studiens empiriska del består av tjugo enkäter och fem kvalitativa intervjuer. Studien genomförs företrädesvis med hjälp av ett humanistisktvetenskapsteoretiskt perspektiv då fokus läggs på enskilda personers upplevelser och åsikter om parken.

Försökt analysera och synliggöra vikten av sociala relationer mellan människor samt relatera det till bostadssegregations problematik. Genom att välja Elias och Scotsons teoretiska ram har jag kommit fram till att klass, ras och etnicitet inte behöver spela den avgörande rollen för segregationens uppkomst och reproducering. Detta innebär inte att dessa faktorers betydelse som dominerar forskningen kan förnekas eller förminskas. Att betrakta problematiken från en annan synvinkel har bara bekräftat för mig att denna verklighet som rör frågor kring segregation i boendet är både invecklad och mångfacetterad. Mitt beslut att välja endast en teoretisk synpunkt hade för syfte att uttömma förståelse av detta perspektiv och därmed kasta ett annat ljus på problematiken.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse finlandssvenska kvinnors upplevda nivå av stress, självkänsla och emotion management (att kunna hantera de egna känslorna) hade för deras förmåga att anpassa sig till en ny tillvaro i Schweiz. Utöver detta syftade studien att klargöra vilka överlappningar som fanns mellan self-efficacy och dimensionerna i Black, Mendenhall och Oddou (1991) modellen över internationell anpassning. Fyra olika skalor användes för att undersöka relationen mellan anpassningsförmåga och variablerna ovan. Resultatet baserat på 35 respondenter visade att anpassningsförmåga korrelerade både med självkänsla och self-efficacy (tilltro till sin egen förmåga). Kvinnorna skattade anpassningen till livet i Schweiz som ringa krävande, hade låga stressupplevelser och en god självkänsla.

The purpose of this study was to examine how a selection of social welfare officers based on the principle of the best interest of the child construct a minimum level of the material standard in a home. Another purpose was to examine whether different units with varying socioeconomic prerequisites in the municipality of Stockholm construct this level differently.The method used in this study was Sociology of Law and two focus groups were used for the gathering of the data. A social constructive theory, a class perspective using concepts of Bourdieu and a perspective of law were used to analyse the material of data.The results showed that the courses of action varied from enactment and the policies of the municipality of Stockholm, unspecified theories of the development of children, the conception of what is normal and what children needs, the context in which they work, the development of the society and what they estimate that children needs when attending school. The results also showed a difference between the two units concerning the minimum level of the material standard in a home.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

Syftet var att beskriva förekomst av risk för eller undernäring samt vanligast insatta och typav förebyggande åtgärder bland personer i särskilt boende samt att undersöka om det fannsskillnader i förekomst av risk för eller undernäring hos personer med neuropsykologiskaproblem jämfört med personer utan sådana problem. Studien hade en beskrivande ochjämförande design med kvantitativ ansats. Datat inhämtades från kvalitetsregistret Senioralert. Deltagarna i studien utgjordes av 341 personer från en kommun i Mellansverige.Resultatet visade att 41,9 % hade risk för eller var undernärda enligt MNA-SF. BMI <22poäng hade 23,5 %.

Syftet med det här arbetet är att göra fyra gestaltningsförslag till BoKloks bostadsgårdar eller som BoKlok själva kallar dem, trivselytor. BoKlok är ett samarbete mellan IKEA och Skanska där idén är att skapa bra, yteffektiva och funktionella bostäder till en låg kostnad. Då trivselytan i sitt grundutförande endast är utformad med en gräsmatta, en stenmjölsgång och ett äppelträd fanns önskemål från BoKlok att vidareutveckla denna utifrån deras grundtankar och koncept. Målet är att förslagen ska inspirera och uppmuntra BoKloks flerfamiljsboende till att omskapa sin gård och anlägga något av förslagen.De två husmodellerna, Älmhult och Göteborg har satt grunden för de olika förslagen. Älmhultshuset är av en traditionell stil och Göteborgshuset av en mer modern.

The aim of this study was to gain a better understanding and knowledge of how Cubans living in Sweden experience the Swedish pattern of communication in relation to the Cuban. The questions asked by the authors were: Do the Cubans experience any differences or similarities between the Swedish and the Cuban patterns of communication? If that is the case, what are they and how would they describe them? The questions were answered through a qualitative method, based on interviews with five Cubans who were raised in Cuba and are now living in Sweden. Communication Theory has constituted the fundamental theoretical tool of analysis, complemented by Social Psychological Role theory. The results of the study have been analyzed using both phenomenological and hermeneutical methods.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Det primära syftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar vårdbiträden som arbetar inom den kommunala äldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte är att försöka urskilja om det finns några skillnader i uppfattningar beroende på om man arbetar inom den öppna hemtjänsten eller i ett särskilt boende. Jag har valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar på ett äldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjänst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, främst den psykosociala arbetsmiljön, och om vårdbiträdesarbetet inom äldreomsorgen.

Syftet med uppsatsen är att försöka få förståelse och beskriva hur omsorgspersonal i två boendeformer för människor med demenssjukdom upplever, tolkar och möter aggressivt beteende vid omsorg om människor med demenssjukdom. Uppsatsen är uppdelad i olika sektioner och efter inledningen följer bakgrunden. Bakgrunden handlar om aggressivt beteende och att som personal möta detta beteende i särskilt boende, demenssjukdomar och dess följder, olika benämningar på specifika beteenden samt om särskilt boende som omsorgsform. Personliga intervjuer har skett med personal från två olika boendemiljöer. Det empiriska materialet har jag redovisat utifrån tre huvudkategorier som framkom vid analysen: personalens uppfattning om aggressivitetens former och dess mening, personalens uppfattning om god omsorg och personalens upplevelser av etiska dilemman.

Det här är en undersökning om ett användargränssnitt för relativt ovana användare. Undersökningen handlar om huruvida gränssnittet ska innehålla bilder med ledtext eller enbart bilder. Hypotesen är att om bilderna är ordentligt utformade behövs ingen hjälpande ledtext. I den här undersökningen har digitala fotografier använts för att undersöka om hypotesen är giltig. En ledtext är till för att öka förståelsen av bilden och vad den skall representera.