Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete..

Denna uppsats handlar om valfrihet och rättighet i de äldres boendesituation. Vi har drivit en tes genom uppsatsarbetet, att det finns en diskrepans mellan olika delar och moment i boendefrågan. För att undersöka detta, har vi gjort en enkätundersökning angående äldres uppfattning om utbudet inom äldreomsorgen vad gäller boende. Vi har tittat på lagtexter och riktlinjer, historik och kulturella uppfattningar om rättigheter, samt annan forskning på området.Teorier vi tillämpat för att bättre förstå vilka mekanismer som här kan vara verksamma, är Gerotranscendens, KASAM och Empowerment. Vi har också funderat över begreppet Makt och vad det betyder i det här sammanhanget.Vi tycker oss märka att valsituationen i den biståndsbedömda boendesituationen för dagens äldre inte är särskilt stor.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

I en tid där hållbar utveckling nått stor genomslagskraft världen över samtidigt som en allt större kritik växt fram mot hållbarhetsbegreppets potential har syftet med den här uppsatsen varit att försöka utmana den kritiken. Forskare menar att begreppet är vagt och saknar innebörd (Davidson 2010), att de tre dimensionerna av hållbarhet tenderar att resultera i ekologi och miljötekniska lösningar (Vallance m fl. 2012), samt att begreppet gett upphov till en allmän definition som är svår att ifrågasätta (Swyngedouw 2010). För att besvara studiens syfte och frågeställningar har Norra Djurgårdsstaden valts som fall och kvalitativa intervjuer har genomförts med tjänstemän på Stockholms stad, byggherrar och boende i området. Undersökningen har kunnat konstatera att projektet Norra Djurgårdsstaden både kunnat bekräfta och utmana kritiken mot hållbarhetsbegreppet.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Föreliggande studie är av kvalitativ art och grundar sig på intervjuer med tio arbetssökande ungdomars om deras situation där subjektiva upplevelser framkommit. Syftet med studien är att få en förståelse för hur tio ungdomar upplever den egna situationen som arbetssökande och sin framtidstro. Ungdomarna befinner sig inom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Vägvisaren, vilket är empirins fält. Bakgrunden belyser vilka effekter det faktum att individen är arbetssökande får för vardagslivet. Bakgrunden behandlar också de faktorer som försvårar ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden. För att förklara ungdomarnas situation som arbetssökande och styrka analysen har Ziehe's och Giddens teorier om livsplaner, livsstilar och faktorer som leder till ångest använts.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö.

SammanfattningDenna uppsats handlar om folkhälsoarbete inom en pågående bebyggelseplanering i ett utsatt område i Köpings kommun. Bebyggelseplaneringen inriktar sig på att skapa stödjande miljöer och samverkan för att lyfta området och göra det mer hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram är modellerna HELPSAM och SESAME som är viktiga verktyg inom tvärsektoriellt arbete. Syftet med studien var att studera planering och genomförande av förbättringsarbetet i bostadsområdet Byjorden i Köpings kommun. Metoden som använts har en kvalitativ studiedesign med enskilda semistrukturerade intervjuer.

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

Sommaren 2004 var jag på besök i Bandhagen i Stockholm. Mellan hyreshusen fann jag två fantastiska trädgårdar som uppstått på eget initiativ från några boende. Efter att min första fascination över att hitta något så oväntat och i denna förstadsmiljö lagt sig, blev jag nyfiken på hur en sådan vacker trädgård kommit till. Under min utbildningstid har jag i viss mån saknat diskussionen om hur man planerar miljöer som svarar mot människans behov. Jag såg här en möjlighet att försöka mildra denna brist genom mitt examensarbete. Rapporten har två huvuddelar som kan liknas vid ett tittskåp och en trampolin. Första delen, tittskåpet, består dels av en kort beskrivning av området och av utdrag från mina samtal med Siri, Lillian och May-Britt samt fastighetsskötaren Christer.

Fallolyckor är en vanlig orsak till skador hos äldre vilket leder till stort lidande för den enskilde. Dessutom medför fallolyckor hos äldre stora kostnader för samhället. När antalet äldre ökar så kommer också lidandet och kostnaderna orsakade av fallolyckor att öka. Sjuksköterskor har ett ansvar i sitt omvårdnadsarbete att förebygga fallolyckor. Vårt syfte med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fallpreventivt arbete hos äldre på särskilt boende.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

This thesis is ordered by Peab Sweden AB Regional Jönköping and concerns of warranty inspections.The intention is to work out a basis, which show the most common complaints is the warranty inspections, and make a small analysis on what causes them to be. The report also presents possible solutions to prevent the occurrence of defects. It also covers the issue of how the client looks at Peabs way to overcome the objections of warranty inspections. The report has the following issues:?What are the most common errors observed during the warranty inspection??What are the causes of complaints??What can be done to reduce the number of complaints??How the customer thinks that the complaints be addressed?Twenty-five Guarantee survey records from the projects Peab has done in recent years has been the starting point for the investigation.

Självförvaltningen är en föränderlig process som vuxit fram ur en reformerad samhällssyn och utifrån en organisationsförändring inom bostadsbranschen. Detta arbete tar upp hur två bostadsföretag organiserar arbetet med självförvaltning och vilka för- respektive nackdelar som kan finnas med denna förvaltningsform, sett ur bostadsföretagens perspektiv. Arbetet syftar till att beskriva hur bostadsföretagen organiserar verksamheten med de boende på bostadsgårdar med självförvaltning samt hur samverkan mellan beställare, boende och förvaltaren organiserats. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bostadsförvaltningens historia tas upp som en utgångspunkt till självförvaltning. Även forskning som berör tidigare studier och erfarenheter av självförvaltning i olika former behandlas.