En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

INTRODUKTION: Sexuell hälsa anses vara en viktig del av livet och nära förknippat med livskvalitet. En sjukdom som cancer och dess behandling kan påverka en persons sexualitet negativt. Patienter uttrycker ett behov av att få information och samtal om sexualitet. Detta borde kunna tillgodoses av sjuksköterskor, då kommunikation och hälsofrämjande arbete är en del av professionen enligt kompetensbeskrivningen. Behovet verkar dock inte bli tillfredsställt i den utsträckning patienter önskar.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och används på olika sätt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för många, vilket resulterar i att dokumentationen ibland läggs åt sidan eller prioriteras bort helt och hållet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollärares syn på pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och få inblick i hur de använder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter såsom Tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frånvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsätt på dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels på vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förståelse för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

Syftet med studien är att undersöka hur lärare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lärande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lärande kan användas inom ämnet matematik på gymnasiet och hur detta påverkar elevers lärprocess. Resultatet grundar sig på intervjuer med matematiklärare på gymnasiet, och pekar på att lärare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lärande. Vidare visar resultatet att bedömning för lärande används, både medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt är det feedback och konkretisering av mål som är återkommande och framstående komponenter i förhållande till bedömning för lärande.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, Tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet med studien var att om möjligt försöka ge en beskrivning till de metoder som används i matematikundervisningen vid problemlösning inom gymnasieskolan, samt se huruvida lärarna tar hänsyn till läroplanen när det gäller problemlösning i undervisningen. Jag har i denna studie använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat fem gymnasielärare med olika grad av erfarenhet från yrket som matematiklärare. Min slutsats som jag kan dra från studien är att problemlösning används i undervisningen, men inte i den grad som lärarna själva skulle önska. Detta beror till stor del på Tidsbrist enligt de intervjuade lärarna. Om man ser till lärarnas syn på problemlösning, stämmer den väl överens med de gällande styrdokumenten som lärarna har att förhålla sig till, nämligen att problemlösning är ett viktigt inslag i utvecklingen av elevernas kunskaper i matematik..

Vi bestämde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande ämnena i grundskolans lägre årskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur och varför pedagoger prioriterar uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem som de gör. I litteraturgenomgången belyser vi varför man bör lära sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i ämnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med åtta pedagoger som för tillfället undervisar i årskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnåendemålen för de naturorienterande ämnena i årskurs fem är viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har även framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför målen prioriteras som de gör.

Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom Tidsbrist och kunskap..

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta?MetodDenna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig språkfärdighet, läsaren får en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gäller den muntliga språkfärdigheten. I dagens samhälle ställs det högre krav på att kommunicera, därför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser på den muntliga språkfärdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utsträckning talet ingår vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, år 4-9, på tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det är viktigt att arbeta med den muntliga språkfärdigheten, men faktorer som nämns som svårigheter är gruppstorlek, Tidsbrist samt vaga mål i kursplanen i svenska gällande talet..

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat Tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Vi har i detta examensarbete genom en enkät undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer på gymnasiet i kurs A i matematik på 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgång vid tavlan följt av lösning av uppgifter i läroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete används i liten utsträckning. Enligt matematikdelegationens rapport är det önskvärt att förändra dagens situation och det finns även en sådan vilja inom lärarkåren. Ett stort hinder är Tidsbrist.

Denna rapport behandlar utvecklingen av styrelektronik för att styra likströmsmotorerna i en mobil robot. Målet var att roboten skulle kunna styras trådlöst via Internet. Ett motorstyrkort har konstruerats. I elektroniken ingår bland annat en mikrokontroller, som programmerats för att reglera motorernas hastighet. Mikrokontrollern tar emot kommandon från en PC, och motorhastigheten regleras genom pulsviddsmodulering via en H- brygga.

 SAMMANFATTNINGBakgrund Forskning inom området mat och hälsa har en lång tradition. Däremot finns lite forskning om den praktiska dagliga verksamheten för dietister. Dietister är nöjda med sitt arbete men det finns ett flertal faktorer som gör dem frustrerade såsom t ex Tidsbrist. Dietisters verksamhet bygger på konceptet mat och hälsa. Folkhälsa har diskuterats mycket senaste åren då välfärdsjukdomar är ett växande problem.