sammanfattningBakgrund Genombrottsmetoden är en modell för förbättringsarbete som används inom bland annat äldreomsorgen. I stadsdelen Hässelby-Vällingby har metoden använts som en del i ett projekt för att förbättra kvaliteten på mat och måltider inom äldreomsorgen. Eftersom undernäring är vanligt förekommande hos äldre är det viktigt att utvärdera metoder som syftar till att förbättra matsituationen för de äldre. Förhoppningen är att denna studie kan öka kunskapen om hur personalen upplevt arbetet med metoden.Syfte Syftet med studien är att utforska personalens upplevelser av att arbeta med Genombrottsmetoden inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda inom äldreomsorgen i Hässelby-Vällingby. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

MacGREGOR är efter 2007 års orderingång världens största tillverkare av kranar för hantering av gods och förnödenheter på fartyg. Tidigare var stora delar av verksamheten knuten till Örnsköldsvik och de flesta processer utfördes internt. Numera bedrivs ingen produktion och lagerhållning i egen regi, men däremot ett omfattande arbete för att förse produktionsenheterna med komponenter och moduler. Produktionen har alltmer förskjutits till Asien där de mest aktiva varven finns. MacGREGOR´s underleverantörer är till antalet flest i Europa, men ökad införskaffning sker i Asien.

SAMMANFATTNING En bristfällig munvård kan leda till olika sjukdomstillstånd. En god munvård är en viktig del i det fysiska och psykiska välbefinnandet. Allt fler äldre personer behåller idag sina egna tänder. De som inte kan sköta sin egen munvård p.g.a. sjukdom eller åldrande behöver därför hjälp.

Bakgrund: Vård- och omsorgspersonal som arbetar på gruppbostäder utför en mängd sysslor bl.a. hushållssysslor som städ, tvätt och matlagning. Dessa kan vara belastande vid frekvent och ogynnsamt utförande om personalen exempelvis saknar tid eller kunskaper/färdigheter om skonsam arbetsteknik. Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens (inom LSS) erfarenheter av städ, tvätt och matlagning i klientens bostad utifrån skonsam arbetsteknik. Syftet var även att kartlägga personalens uppfattningar kring utbildning i skonsam arbetsteknik gällande städ/tvätt/matlagning.

Syfte och problemområde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjälpt par till att få en förbättrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen på dessa faktorer. Vi ville också se vad som var verkningsfullt i familjerådgivningens behandling.Metod: Utgångspunkten var par som genom samtal i familjerådgivning upplevde sig ha fått en bättre relation. Intressebrev skickades ut genom två olika familjerådgivningsbyråer i Göteborgsområdet och par i bekantskapskretsen tillfrågades också om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och män intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerådgivningen, vardagslivet, familj och nätverk. För analys av materialet användes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.

Palliativ vård ges till personer som har fått en icke-botbar sjukdom och sjukvården inte längre kan erbjudas en kurativ behandling. Detta påverkar patienternas existens och de lider av fysisk och psykisk smärta, existentiella frågor och andliga funderingar. Syftet med denna uppsats var att beskriva patienters lidande och undersöka vad de upplever ger lindring. En litteraturöversikt gjordes och artiklar söktes i databasen Cinahl. Elva kvalitativa artiklar med fokus på lidande och palliativ vård valdes ut och användes till resultatet.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på ämnesintegrering mellan matematik och träslöjd i skolår fyra. Vår vision är att integrera ämnena i vår kommande yrkesutövning. I studien har vi också undersökt vilka möjligheter till ämnesintegrering som skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Genom studien får vi kunskap om vilka förutsättningar och förväntningar vi kan komma att möta. Läroplanen för grundskolan (Lpo 94, Skolverket 2006) och kursplaner för matematik och slöjd (Skolverket 2002) förordar individanpassad undervisning där ämnesintegrering skulle kunna utnyttjas till ändamålet.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.

Med svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse som utgångspunkt var syftet med detta självständiga arbete att ta reda på vilken syn lärarna har på arbete med boksamtal om skönlitteratur, med syftet att utveckla elevernas läsförståelse. Vårt syfte var även att i linje med detta undersöka huruvida lärare arbetar med boksamtal om skönlitteratur och i så fall hur de gör. Vi har använt oss av två teorier. Den ena är framtagen av författaren och forskaren Aidan Chambers och handlar om boksamtal. Den andra teorin är framtagen av Judith A.