Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har.

Syftet med vår uppsats är att vi vill ta reda på hur några lärare resonerar kring hur de arbetar med värdegrundsfrågor i ämnena svenska och religion i relation till demokratiuppdraget om att fostra elever till goda samhällsmedborgare. Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare som vi sedan har tolkat och analyserat utifrån en fenomenografisk metod. Våra intervjuer har spelats in, transkriberats och därefter tolkats samt analyserats in i kategorier efter olika teman. Resultatet visar att våra informanter uttrycker vikten av att föra ihop såväl kunskapsuppdraget som fostransuppdraget och att det är viktigt att belysa och förmedla olika demokratiska värden som berör respekt och människors lika värde samt att ständigt arbeta med att motverka fördomar. Vår studie visar även att värdegrundsfrågor och demokratifrågor lämpar sig bra att arbeta med i såväl svenskämnet som i religionsämnet, vilket våra informanter ser som en stor fördel.

Detta arbete är en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som användes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrågasätter om detta val var lämpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under våren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att läsaren skall förstå den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt.

Syfte: Att göra en kostnadsanalys mellan tillverkningsmetoderna Modular Socket System (MSS) och gipsavgjutning med standardlaminerad hylsa (GASL) på transtibial nivå för att se vilken metod som är mest lönsam ur ett landstingsperspektiv.Metod: Data samlades in under nio veckor genom att sammanlagt 20 patienter följdes på två ortopedtekniska verkstäder.  Deras kostnader kartlades gällande tillverkning av en fungerande protes, där tillverkningsmetoden var MSS eller GASL. I en kostnadsanalys belystes Tidsaspekter och materialkostnader. Andra faktorer som studerades var leveransdagar, antal besök och resekostnader. Det gjordes även en känslighetsanalys på osäkra variabler för att belysa deras påvekan av resultatet.Resultat: Totalt sett var kostnaderna för MSS signifikant högre jämfört med GASL. Detta berodde på en signifikant högre materialkostnad som inte kompenserades av en låg arbetstid och arbetskostnad.

Introduktion: Modellanalys har traditionellt gjorts på fysiska gipsmodeller. Idag finns ny teknik som möjliggör framställning av digitala modeller utan behov av konventionella avtryck. Syftet med den här studien är att undersöka tillförlitligheten hos digitala modeller framställda med en intraoral scanner, patientupplevelsen och olika Tidsaspekter förenade med tekniken. Metod: På ett urval av 20 vuxna personer gjordes både konventionell avtryckstagning och en intraoral scanning (TRIOS, 3Shape) av bettet för framställning av gipsmodeller och digitala modeller. Den kliniska tidsåtgången mättes och personerna besvarade ett frågeformulär gällande sin upplevelse av metoderna. Fyra observatörer diagnostiserade bettrelationer och utförde ortodontiska mätningar på gipsmodeller med ett skjutmått och digitala modeller med OrthoAnalyzer Orthodontics (3Shape, Danmark).

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är enproducent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationenåtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data.Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpå att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för attöka tillgängligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevantaför järnvägsnätet.

Banverket är den myndighet som har ansvaret för järnvägstransportsystemet i Sverige och är en producent av järnvägsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket är förpliktad att tillhandahålla den. I nuläget är informationen åtkomlig på ett lätt sätt främst internt. Dessutom ställer dagens samhälle krav på att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar på behovet att återanvända och samutnyttja geografiska data. Vårt examensarbete är genomfört på Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat på att kartlägga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjänst för BIS för att öka tillgängligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag är en analys av standarder för geografisk information som är relevanta för järnvägsnätet.

I följande uppsats undersöker vi hur rekryteringsprocessen ser ut i teori och praktik. Ämnet är aktuellt eftersom rekryteringsprocessen förändras i takt med samhällsutvecklingen. Vidare är ämnet relevant då arbetsmarknaden ständigt utvecklas vilket bland annat medför nya riktlinjer inom mångfald och jämställdhet. Detta ställer nya krav på rekryterare av anledningen att de aktivt bör förhålla sig till aktuella rekommendationer inom rekrytering. Studiens syfte är att studera hur rekryteringsprocessen tillämpas i bemanningsföretag respektive övriga privata företag samt undersöka i vilken utsträckning den ideala rekryteringsmodellen förekommer i de olika företagsformerna.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

Bakgrund Vi ägnar idag mindre tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår såsom planering, inköp och matlagning, än för 30 år sedan. Barnfamiljer ägnar mer tid åt hushållsarbete, där matrelaterade hushållsaktiviteter ingår, och har svårare att hinna med allt som behöver göras i vardagen än andra samhällsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer ägnar åt matrelaterade hushållsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status.Syfte Syftet med studien var att undersöka Tidsaspekter i relation till matrelaterade hushållsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hälsosamhet samt ansvar relaterat till kön.Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkät. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades åtta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer?s exact test.

Avsikten med det här examensarbetet är att studera ramfaktorerna för användning av museum i undervisningen, vilka resurser museer har för studenter och att undersöka tre lärares attityder gentemot användningen av museer i undervisningsprocessen. Avsikten är också att undersöka vilka historiedidaktiska effekter som användningen av museer i undervisningen kan ha. Målet är också att försöka ta reda på hur samarbetet mellan skolor och museer kan utvecklas och förbättras. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre museipedagoger samt tre lärare. Undersökningen visar att det finns tre typer av ramfaktorer som påverkar användingen av museer i undervisningen; konstitutionella ramfaktorer, organisatoriska ramfaktorer och fysiska ramfaktorer.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, Tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? ? En kvalitativ intervjustudie.Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitetHandledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet.SAMMANFATTNINGBakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta.Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, Tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande.Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.