I tidigare studier har det visat sig att uppbyggnaden av vårt samhälle uppdelat i sektorer är en av grundorsakerna till att det är så svårt att hitta vägar för samverkan, vilket är hinder för hållbar stadsutveckling. Även på kommunal nivå arbetar man för att hitta former för att arbeta mer förvaltningsövergripande ur ett helhetsperspektiv men det går långsamt.Syftet med examensarbetet är att belysa hur en komplex samhällsplanering och samhällsbyggnad kan organiseras för att realiseras på bostadsområdesnivå. Syftet är också att i ett konkret fall göra en jämförelse mellan två olika arbetsformer, projektarbetsformen och ett processorienterat arbetssätt. Målsättningen är att göra en analys med avseende på resursanvändning och kvalité som kan ligga till grund för val av framtida arbetssätt.Studien avgränsas till att följa arbetet för framtagande av utvecklingsplan Råneå med omland i Luleå kommun. De kvalitéer arbetssätten analyseras mot är hämtade från de direktiv och de förväntningar på arbetet som finns beskrivet i kommunens styrdokument och översiktsplan.I fallstudien beskrivs Luleå kommuns arbete med hållbar utveckling från Vision Luleå 2050 till arbetet med lokala utvecklingsplaner i dag.

Byggbranschen är, jämför med andra branscher konservativ. Förändringar, förbättringar och effektivisering sker men inte i den utsträckning och takt det borde. Under mitten av 1980-talet utvecklades en ny samarbetsform i USA och Storbritannien, som kom att kallas för Partnering.Vårt huvudsyfte med denna rapport är att se hur tillämpning av samarbetsformen partnering är inom småhusprojekt. Partnering är ett begrepp som används där man har gemensamma mål, öppenhet med öppna böcker och stor tillit för byggherrens bästa. Att försöka definiera partnering i Sverige har inte varit angeläget eftersom stora variationer i arbetssätt gjorts till respektive projekt.

Detta examensarbete tar ett helhetsgrepp på produktutvecklingen i ett medelstort svensktföretag, med syfte att reducera projektens ledtider, med bibehållen eller förbättradproduktkvalitet.Företaget är beläget i Stockholm där all produktutveckling sker. Författarna har underhela studien varit lokaliserade i företagets lokaler, vilket gjort det möjligt att överblickaproduktutvecklingens alla skeden.Företaget har gamla anor och innehar sedan länge en ledande ställning på den globalamarknad det befinner sig på. Produkterna som tillverkas är högkvalitativa mätinstrumentmed mycket hög precision. Tidigare var produkterna utpräglat mekaniska men på senare århar elektronik och PC-mjukvara fått en allt större betydelse. Företagsledningen harobserverat att denna förändring medfört problem på utvecklingsavdelningen.

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv.

Kraven på organisationer ökar idag ständigt, global konkurrens är en faktor som skapar skiftande förutsättningar, medarbetare som efterfrågar personlig utveckling och framförallt kunder med höga förväntningar. Agria Djurförsäkringar AB (Agria) är ett av de företag som hävdar att man genom idogt arbete med kvalitet och förbättringar kan lyckas att leva upp till dessa krav. Agria är ett dotterbolag i Länsförsäkringar AB som sysslar med djur- och grödaförsäkring. Ett av bevisen på att man lyckats är att Agria, som enda organisation hittills, mottagit Utmärkelsen Svensk Kvalitet (USK) från Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) två gånger, år 1999 och 2003. Detta är en av anledningarna till att det är intressant att studera dem.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen är höga och beror på hur länge det varar. Idag skiljer sig Tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket när projekten är snarlika, vilket innebär stora skillnader på täckningsbidraget. Skillnaderna på Tidplanen beror på att platscheferna planerar på olika sätt där de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering då det är ett styrande verktyg som till stor del påverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken där det idag finns brister.

Two elementary schools are now being built in Gråbo (in the municipality of Lerum),Röselidsskolan and Ljungviksskolan, which are both designed with solar thermalcollectors for the schools domestic water heating. During the summer while thelargest amount of solar heat can be generated, the activity hence the domestic wateruse in the schools are heavily reduced. Both schools are connected to the local districtheating system which makes it possible to use the solar collectors to deliver heat tothe district heating.The purpose of this thesis is to evaluate the two systems mentioned above and todetermine which system is more suitable to apply on a school. The building whichconditions were used for this evaluation is Röselidsskolan.A solar heating plant of each system type was dimensioned from the expected andknown conditions of the building. The purpose with the dimensioning was to makethe solar plants replace the ordinary energy source as much as possible.

I dagens bostadsbyggande används nästan uteslutande utfackningsväggar med en lägre förtillverkningsgrad, eftersom kompletta utfackningselement ofta anses vara för riskfyllda, då de i vissa fall lett till omfattande fuktskador. En högre förtillverkningsgrad med bibehållen fuktsäkerhet skulle kunna förkorta byggtiden, effektivisera byggandet och bidra till att industrialisera byggandet. Den prefabricerade sandwichväggen känd för sin fuktbeständighet kan vara en lösning på problemet. En yttervägg med sandwichelement blir tät tidigt vilket gör att de invändiga arbetena kan starta tidigare vilket ger en effektivare byggprocess.Ett stort antal flerbostadshus byggs med fasader uppbyggda av utfackningsväggar. Byggprocessen för väggarna innehåller flertalet aktiviteter där fokus ligger på ett effektivt utnyttjande av företagets resurser.