Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Bakgrund och problembeskrivning: Stena Sfären med dess bolag har en anknytning till Göteborg och den sjöfartsnäring som var en blomstrande bransch under efterkrigstiden. Stena Sfären har haft en mycket god tillväxt de senaste åren. Detta blir extra intressant med tanke på att de bedriver sin verksamhet som konglomerat, vilket enligt den rådande trenden inte anses vara en framgångsrik utformning. Detta väckte vårt intresse för att genomföra en företagsanalys över Stena Sfären utifrån följande problemformulering: Hur ser Stena Sfärens ekonomiska ställning ut idag och vilka bakomliggande faktorer kan finnas till den utveckling som har skett?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en förståelse för Stena Sfärens uppbyggnad samtidigt som den ämnar beskriva Sfärens ekonomiska utveckling från år 2002 till och med år 2006.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.