Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Patienter vars hälsotillstånd försämras på sjukhusen ska känna sig trygga i att det upptäcks i tid och att åtgärder vidtas för att förebygga och behandla försämringen.Syfte:Att undersöka undersköterskors, sjuksköterskors och läkares behov av utbildning i att tidigt upptäcka patienter med sviktande vitala funktioner på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset.Metod:Författarna valde att göra en deskriptiv, kvantitativ tvärsnittstudie. Studien pågick under vecka 9 och 10 år 2011. Det delades ut 202 enkäter, varav 69 blev besvarade, vilket innebär att svarsfrekvensen uppgick till 34 %.Resultat: Fyrtioåtta procent av respondenterna upplevde stress då en patient sviktade i sina vitala funktioner. Tjugotvå procent saknade kunskaper i bedömningen av medvetandegrad och neurologi. Sextioen procent svarade att de ibland kunde få hjälp av en läkare/läkarkollega med att göra en bedömning av patientens tillstånd.

Detta är en uppföljningsstudie av inryckande värnpliktiga med syfte att utifrån mönstringsresultat avseende styrka och fysisk kapacitet, samt svar på frågan om motivation till tjänstgöring som värnpliktig vid inryckning, samt variabilitet i audiogram vid inryckning ,tidigt kunna prediktera sannolikhet för tidigt avbrott från värnpliktstjänstgöring samt hög besöksfrekvens vid Försvarshälsan.Studien omfattar samtliga 32 bevakningsvärnpliktiga med inryckning januari 2001 Vid F21 i Luleå med avslutande uppföljning juni 2009. Inget bortfall noterades.Resultat: Under uppföljningstiden avbröt 4 värnpliktiga sin tjänstgöring. Vid inryckning skattade 3 av dessa den lägsta motivationen(1 resp 2 på en 5 gradig skala) Den 4e skattade 4 d.v.s. näst högsta skattningen. De med lägst motivation uppvisade också högsta besöksfrekvensen med genomsnitt 6 besök per person, genomsnittet i hela värnplikts-gruppen var 3,5 besök per person.Avbrott i värnplikten kopplat till styrka visar snarast tendens att de med tidig hemgång tillhörde gruppen med bästa styrkan vid mönstring.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar.Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem.Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning?Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades.

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i både i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa två är en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra åren och mänsklig påverkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att säkra de kvarvarande laxbeståndens fortlevnad krävs förståelse för vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under åren 2008-2013 fångades vandrande laxsmolt i Sävarån som mynnar i Bottenviken.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Barn föds med olika förutsättningar för inlärning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid läs- och skrivinlärning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjälp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsättning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT är en bland andra insatser, i den mån skolan kan erbjuda detta. I det här arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans år ett till tre.

Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar.

I takt med att utvecklingen i fordon går framåt i rasande fart finns risken att man med ökadutvecklingshastighet börjar glömma viktiga delar i användbarhet och kanske till och med missardet ursprungliga målet. Detta kan bli ett problem när man ska utveckla ett grafisktanvändargränssnitt för fordon och missar viktiga tester för att undersöka människors kognitivaförmåga för nya system.Genom att göra användartester i ett tidigt stadium kan man mycket tidigt få veta om man hartagit fram rätt produkt för målen.Problem med att göra tester i ett tidigt stadium är att mycket kapital måste sättas in för att skaffadyra programvaror som öppnar för möjligheten att göra tillräckligt trovärdiga tester förtestpersonerna. Det är alltid fördelaktigt att utföra tester som liknar den färdiga produkten så närasom möjligt för att kunna ge ett optimalt resultat.Detta projekt löste stora delar av problemet genom att med ett praktiskt verktyg som utveckladeskunna, med mycket låga kostnader simulera avancerade, skräddarsydda, grafiskaanvändargränssnitt. Dessa gränssnitt ska sedan vara helt kompatibla med de fordon och hårdvarasom spelar roll i den färdiga produkten. Verktyget har utvecklats med mycket fokus påanvändbarhet där man vid användning endast behöver lägga ner väldigt lite tid på att förberedaverktyget.

Bakgrund: Under år 2012 ökade anmälningarna av barnmisshandel. Barnmisshandel oavsett art innebär alltid en kränkning för barnet och om det dessutom sker av en anhörig har barnet förlorat den person som ska stå för den fasta tryggheten. Både fysisk misshandel, psykisk misshandel eller omsorgsvikt skadar barnet allvarligt och innebär stora hälsoproblem för barnet. Därför var det av stor vikt att identifiera barnet i ett tidigt skede för att kunna ge stöd och agera utefter behov. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenhet av att se och identifiera kännetecken på ett misshandlat barn.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar.Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem.Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning?Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur tre lärare arbetar med den första läs- och skrivinlärningen med tanke på barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga på hur lärare skapar gynnsamma förhållanden för läs- och skrivinlärning, hur de upptäcker samt förebygger läs- och skrivsvårigheter.MetodSom metod användes halvstrukturerade intervjuer där tre lärare med 15-45 års erfarenhet av läs- och skrivundervisning intervjuades.ResultatResultatet överensstämmer väl med forskning inom området. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens språkutveckling på ett lustfyllt och betydelsefullt sätt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. Lärarnas arbetssätt var komplexa och varierande.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus.

Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar.