Sök:

Sökresultat:

1798 Uppsatser om Tidigt skriftsprćksmöte - Sida 52 av 120

Vilken lÀromiljö och vilket arbetssÀtt passar barn med ADHD/DAMP?

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrÄn tre olika perspektiv. Dessa perspektiv Àr lÀromiljö, arbetsmiljö och förÀldrasamverkan. Undersökningen i vÄr rapport Àr gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom vÄra intervjuer fÄtt svar pÄ hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP.

Tecken som stöd vid barns sprÄkutveckling. : Fem förskollÀrares erfarenheter och strategier om tecken som stöd i förskolan.

Redan vid tidig Älder börjar mÀnniskan att bearbeta sprÄket och vi utvecklar det genom att anvÀnda alla vÄra sinnen samt i rika kommunikations vÀrldar. Syftet med studien Àr att belysa vad fem förskollÀrare har för erfarenheter och strategier om och hur tecken som stöd Àr ett hjÀlpmedel för barnets sprÄkutveckling. DÄ alla barn utvecklas i olika nivÄer, det vill sÀga att en del barn lÀr sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid pÄ sig. DÀrför behövs olika hjÀlpmedel och Àven kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ÀndÄ unika behov. Som metod till denna studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÄ vi har intervjuat fem förskollÀrare med hjÀlp av ljudinspelning.

Nationella avfallsströmmar : En förenklad metod för studie av nationella avfallsströmmar

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i sÄ fall ingÄ som en del i ett regerings uppdrag om det Àr möjligt att sÀtta upp ett nationellt miljömÄl mot ökat effektivt anvÀndande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts pÄ uppdrag av NaturvÄrdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik pÄ KTH.Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka omrÄden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mÀngd statistik som tillhandahölls frÄn NaturvÄrdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram.

Prehospital triage : Faktorer som har betydelse för bedömning och beslut

SammanfattningSyftet var att beskriva skillnader i triagebeslut som förekommer bland olika personalkategorier samt att beskriva olika vitalparametrars betydelser för triage. En ökad belastning finns idag pÄ den prehospitala akutsjukvÄrden. För att fördela resurserna pÄ bÀsta sÀtt, att ge vÄrd inom rimlig tid som Àr nödvÀndig för patientens tillstÄnd, har triage införts. Triage innebÀr att bedöma och prioritera hur snabbt patienten behöver vÄrd. Litteraturstudien hade en deskriptiv design.

Ett sannolikhetsbaserat kvalitetsmÄtt förbÀttrar klassificeringen av oförvÀntade sekvenser i in situ sekvensering

In situ sekvensering Àr en metod som kan anvÀndas för att lokalisera differentiellt uttryck av mRNA direkt i vÀvnadssnitt, vilket kan ge viktiga ledtrÄdar om mÄnga sjukdomstillstÄnd. Idag förloras mÄnga av sekvenserna frÄn in situ sekvensering pÄ grund av det kvalitetsmÄtt man anvÀnder för att sÀkerstÀlla att sekvenser Àr korrekta. Det finns troligtvis möjlighet att förbÀttra prestandan av den nuvarande base calling-metoden eftersom att metoden Àr i ett tidigt utvecklingsskede. Vi har genomfört explorativ dataanalys för att undersöka förekomst av systematiska fel och korrigerat för dessa med hjÀlp av statistiska metoder. Vi har framförallt undersökt tre metoder för att korrigera för systematiska fel:I) Korrektion av överblödning som sker pÄ grund avöverlappande emissionsspektra mellan fluorescenta prober.II) En sannolikhetsbaserad tolkningav intensitetsdata som resulterar i ett nytt kvalitetsmÄtt och en alternativ klassificerare baseradpÄ övervakad inlÀrning.III) En utredning om förekomst av cykelberoende effekter, exempelvisofullstÀndig dehybridisering av fluorescenta prober.Vi föreslÄr att man gör följande saker:Implementerar och utvÀrderar det sannolikhetsbaserade kvalitetsmÄttetUtvecklar och implementerar den föreslagna klassificerarenGenomför ytterligare experiment för att pÄvisa eller bestrida förekomst av ofullstÀndigdehybridisering.

Individen möter kollektivet : en kvalitativ studie om hur Handels upplever individualisering och flexibilitet

Den svenska arbetsmarknaden Àr under förÀndring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anstÀllningsskydd blir mer ifrÄgasatt och det finns diskussioner om att förÀndra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats Àr att med utgÄngspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill sÀga förÀndringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nÀmnda förÀndringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande pÄverkas av förÀndringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom HandelsanstÀlldas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet Àr uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrÀtt. Strategier som Handels anvÀnder sig av för att möta individualisering, gÄr ut pÄ att trÀffa ungdomar tidigt.Om ungdomar Àr mer individualiserade i dagens samhÀlle Àn gÄrdagens samhÀlle innebÀr det att Handels pÄ sikt kan fÄ problem. Med problemet menas att de ungdomar som vÀljer bort ett medlemskap utifrÄn ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och dÀrmed deras förhandlingsstyrka pÄ arbetsmarknaden..

Född till framgÄng? En kvantitativ studie om den relativa Älderseffektens betydelse inom skolÀmnet idrott och hÀlsa bland pojkar och flickor i Ärskurs nio.

Studiens syfte Àr att undersöka om den relativa Älderseffekten (RAE) har nÄgon betydelse gÀllande betyg i skolÀmnet idrott och hÀlsa bland pojkar och flickor. För att besvara syftet undersöker vi om det finns ett samband mellan nÀr pÄ Äret eleverna Àr födda och vilka betyg de har, om nÄgon förÀndring har skett över tid, samt om det finns skillnader i betyg mellan könen. Materialet bestÄr av 988 slutbetyg frÄn Ärskurs nio i Àmnet idrott och hÀlsa bland samtliga kommunala grundskolor i Helsingborgs kommun. Studiens metod Àr kvantitativ och med hjÀlp av korrelationsanalyser undersöks det om det finns ett samband mellan variablerna födelsekvartal och betyg. Resultat visar att det inte finns nÄgot statistiskt samband mellan nÀr pÄ Äret eleverna Àr födda och vilka betyg de har.

Hur ska vi göra det hÀr?

För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.

Organtransplantation: Upplevelsen i vÀntan pÄ ett nytt organ

Organtransplantation har sedan lÄng tid tillbaka intresserat mÀnniskan och medicinen. PÄ allvar tog det sin början under tidigt 1900-tal dÄ blodkÀrl förenades med varandra, men dock dröjde det mer Àn ett halvt sekel innan en lyckad transplantation genomfördes. Idag ger det hopp om ett nytt och fortsatt liv till ett stort antal patienter vÀrlden över. Perioden i vÀntan pÄ en organtransplantation upplevs av patienterna som ett krÀvande och stressfullt skede som prÀglas av en kamp mot sjukdom och om begrÀnsad tid. Sjuksköterskan som har en central roll i mötet med patienterna bör vara insatt i Àmnet för att kunna erbjuda god vÄrd som kan lindra lidandet.

Sjuksk?terskans kunskap om sv?rl?kta s?r hos ?ldre ? kommunal h?lso och sjukv?rd

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

RennÀringen och Vindkraftsexploatering: Vem skyddar samerna?

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.

Invandrares upplevelser av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle: en litteraturstudie

HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen kommer allt oftare i kontakt med mÀnniskor frÄn andra delar av vÀrlden. I mötet med invandrare Àr det viktigt att observera kulturella skillnader, referensramar och vÀrderingar som tidigt kan omöjliggöra vidare behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva invandrares upplevelse av bemötande inom hÀlso- och sjukvÄrden i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att fÄ uppmÀrksamhet och engagemang, att kÀnna sig försummad och ignorerad, att kommunikation Àr bristande, att vÄrdgivare saknar kunskap om andra kulturer.

Förskolans arbete med barn som har en sprÄkstörning

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur pedagogen arbetar pÄ förskolan med barn som har en sprÄkstörning. Undersökningen bestod av nio intervjuade pedagoger som delade sina erfarenheter och kunskaper kring att arbeta med barn som har en sprÄkstörning, vilka metoder de anvÀnder samt vilken extern hjÀlp de fÄr. I litteraturgenomgÄngen redovisas den litteratur som utgör underlaget till undersökningen. LÀroplanernas synsÀtt kommer lyftas, begreppet sprÄkstörning tydliggörs samt vilka olika delar det bestÄr av. Avsnittet synliggör Àven teorier kring hur barn lÀr sig sprÄket och hur det utvecklas.Ur resultatet framkommer det att pedagogerna har olika erfarenheter och förförstÄelse om begreppet sprÄkstörning.

?Liksom putta in det,lura in dem lite grand i detta? - En intervjustudie kring lÀrares uppfattning om barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivlÀrande

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

"Det mÄste finnas en balans i allting" : En studie om lÀrares attityd till inkludering i sina klassrum

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->