Sökresultat:
2245 Uppsatser om Tidigt skede - Sida 23 av 150
Hälsosamtal i tidig graviditet : En kvalitativ intervjustudie med barnmorskor.
Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet.Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet.Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim ochLundman (2004).Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.
SJUKSK?TERSKANS N?DV?NDIGA KUNSKAPER F?R TIDIG IDENTIFIERING AV SEPSIS P? AKUTMOTTAGNINGEN En litteratur?versikt
Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar
oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r
tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p?
akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext
uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan
f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med
k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv.
Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p?
akutmottagningen.
Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-,
kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus.
Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och
presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman.
Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera:
1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och
screeningsverktyg.
Isdetektion med bildanalys
Flera av Vattenfalls vattenkraftanläggningar har problem med kravis. Problemet är att kravisen blockerar vattenintagen till turbinerna och minskar fallhöjden och i vissa extrema fall stoppas vattenflödet helt. Kravis är små ispartiklar som bildas i öppet, underkylt och turbulent vatten där frusna kärnor är närvarande. En illustrativ beskrivning av kravis är att det liknar en snöstorm under vattnet. Partiklarna blir som störst 1 till 2 mm, de är väldigt aggressiva och fastnar i varandra och i andra material.
Ohälsa hos barn med dyslexi : - en angelägenhet för skolsköterskor
Dyslexi innebär problem med att läsa och skriva. Problemet är vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn beräknas ha dyslexi. Dyslexi är ett funktionshinder som ofta leder till ohälsa hos skolbarn. Ohälsan är svårtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptäcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken på ohälsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som påverkar ohälsan.
Effektivisering av materialförsörjning
Syftet med studien är att skapa en förståelse hur det går genomföra effektiviseringar av materialförsörjningen i ett tillverkande företag. Detta har sedan mynnat ut i rekommendationer där uppdraget var att minska antalet materialbrister i fallföretagets slutmontering och därmed få processen att flyta jämnare och mer effektivt. Målsättningen är att lösa uppenbarade problem genom att sammanställa lösningar som exponerar sig ur en noggrann förståelse om hur verksamheten fungerar. Empirin och teorin analyseras sedan, med hjälp av en analysmodell, för att skapa en grund till dem dokumenterade problemen och lösningarna som i senare skede beskrivs..
Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden
Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential.
Arbetet består av tre delar:
Del 1
Några huvuddrag ur Alnarpslundens
historia
Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid.
Skede 1
Från inlandsis till bosättning
Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare.
Skede 2
Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård
Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke.
Skede 3
Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet
I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här.
Skede 4
Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium.
Del 2
Alnarpslunden idag
Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.
Samverkan mellan skola och polis En kvalitativ intervjustudie av lärares och polisers syn på samarbete mellan skola och polis
Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier.
Plötsligt förälder : Litteraturstudie om att bli förälder till ett för tidigt fött barn
Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning.
Tillgängliga allmänna platser : regler och rekommendationer för utformning
Otillgänglig utemiljö är ett problem, både globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsättningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt
skede bidra till att skapa platser som är tillgängliga för så många som möjligt. För att kunna göra det krävs kunskaper om olika funktionsnedsättningar och de behov som
medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgänglighet ska uppnås i nyanläggning. Med föreskrifterna följer även allmänna råd som innehåller
rekommendationer och konkreta exempel på lösningar.
Ljus och mörker i det offentliga rummet : Om kommunal belysningsplanering och dess trygghetsskapande arbete i den moderna staden
Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.
Kommunikation som ett hjälpmedel för att reducera barriärer i innovationsprocessen: en fallstudie av fem innovativa företag i Luleå
Innovationer är något som är svårt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror främst på fem olika barriärer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriärer tyder det på att kommunikation kan vara ett nödvändigt hjälpmedel för att få en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar på att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.
Påverkansfaktorer vid byte av kontorslokaler: fallstudier av
hur företags beslutsprocesser påverkas av olika faktorer vid
omlokaliseringar.
Syftet med studien var att beskriva hur marknadskommunikationen påverkade potentiella kundgrupper vid byte av kontorslokaler, samt hur andra faktorer påverkade beslutsprocessen. De teoretiska ämnesområden som studerades var industriell marknadsföring, industriella inköp och industriella inköpsbeteenden. Preferenser vid byte av lokaler var ett annat teoretiskt område som låg till grund för undersökningen. I den empiriska undersökningen genomfördes fallstudier av nio företag som ansågs vara potentiella kunder till att hyra lokaler i en kontorsfastighet norr om Stockholm city. Datainsamlingsmetoden var personliga intervjuer, där den person som intervjuades från varje företag skulle ha varit delaktig under beslutsprocessen.
Faktorer som påverkar bankers kreditgivnings- och uppföljningsprocess
I media diskuteras ofta bristen på kapital till små och nystartade företag. Banker anses försiktiga eller ovilliga att låna ut kapital till företag som befinner sig i ett Tidigt skede eftersom det innebär ett högre risktagande. Småföretagande är det vanligaste sättet att bedriva näringsverksamhet i Sverige vilket gör att bankerna inte kan bortse från denna viktiga kundgrupp.Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar bankers kreditgivning och uppföljning till små nystartade företag.Uppsatsen bygger på en deduktiv metod med en kvalitativ undersökning. Empirin har samlats in genom intervjuer med representanter från fyra olika banker. Anledningen till att intervjuerna genomfördes med olika banker var att kunna påvisa vilka faktorer som påverkar deras kreditgivnings- och uppföljningsprocess.
Rättsmedlingens framtid i Sverige
Detta arbete handlar om rättsmedling och dess framtid i Sverige. Syftet var att göra en mer ingående analys om dess eventuella införande och en översikt av fenomenet i de nordiska grannländerna. Målet var att skapa ett bättre helhetsperspektiv och uppfattning om vad ett eventuellt införande av rättsmedling i Sverige skulle innebära. Arbetet har framställts utifråndessa frågeställningar;? Vilken är rättsmedlingens framtida roll och önskade effekt?? Vilka för- och nackdelar finns inför införandet rättsmedling i Sverige?? Hur utövas rättsmedling i de nordiska grannländerna?? Vilken effekt har rättsmedlingen gett i de nordiska grannländerna?Avgränsningen har gjorts till att arbetet endast omfattat rättsmedling i de nordiska länderna.
Kvinnors upplevelse av screening för cellförändring på livmodertappen : en kvalitativ intervjustudie.
BakgrundDet uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50.