Bakgrunden beskrivs utifrån ett globalt och svenskt perspektiv hur levnadsvanor påverkar människors hälsa negativt. Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är övervikt och den ökar globalt samtidigt kan övervikt leda till sjukdomar. Vidare beskrivs motiverande samtal (MI) och vårdande samtal som kan vara en del i behandlingen vid livsstilsförändringar. Problemformuleringen beskriver sjuksköterskans roll i arbetet med patienters livsstilförändringar. Syftet är att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid livsstilsförändringar.

Studien syfte var att undersöka hur samtalsterapeuter i primärvården beskriver att de förhållersig i samtal om sex och sexualitet i terapier med sina patienter. För att söka besvara detta syftegenomfördes kvalitativa intervjuer med fyra samtalsterapeuter i primärvården.Frågeställningarna lyder; Vad har samtalsterapeuterna i studien för inställning till samtal omsex och sexualitet i terapier med sina patienter? När talar samtalsterapeuterna i studien medsina patienter om sex och sexualitetet? Vad, inom området sex och sexualitet, talarsamtalsterapeuterna i studien med sina patienter om? Hur talar samtalsterapeuterna i studienmed sina patienter om sex och sexualitet? Resultaten av intervjuerna visar att terapeuternaofta talade om sex och sexualitet med sina patienter. De beskrev i studien området som viktigtoch att ämnet kunde initieras både av terapeuterna eller patienterna. Sex och sexualitet togsbland annat upp i terapier som handlar om relationsproblem, depressioner, medicinering samtsexuell identitet..

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.

Detta arbete handlar om utvecklingssamtal. Det behandlar skillnader mellan kvartsamtal och utvecklingssamtal. Inledningsvis ges en definition av kommunikation sedan följer lite om vad ett samtal är för något. Efter den behadlas kvartsamtalet sedan utvecklingssamtalet. Litteraturdelen avslutas med en beskrivning av hur en lärare kan förbereda, genomföra och utvärdera ett utvecklingssamtal.

Vårt sätt att kommunicera med varandra är i hög grad situationsberoende. Ett tillfälle när samtalets form kan ha stor betydelse är i kontakten mellan läkare och patient och då speciellt när läkaren behöver förmedla tråkiga nyheter till patienten. I denna studie undersöktes faktorer som påverkar hur läkaren upplever sin förmåga att genomföra samtal med ?bad news? för patienten. Nio läkare på två sjukhus i Mellansverige intervjuades.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ?känsla av trygghet- otrygghet?, ?förståelse av information? och ?drivkrafter och hinder till förändring?. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Syftet med studien har varit att introducera den kognitiva receptionsteorin om textvärldar (Text World Theory) samt undersöka utifrån vilka textvärldar barnen på en förskola i Mellansverige interagerar med upplästa texter.Studien har genomförts på avancerad nivå inom Högskolan Dalarnas lärarprogram där huvudområdet varit pedagogiskt arbete. Detta är en kvalitativ studie i vilken två observationer samt två samtal med barngrupp med åldersintervallen tre till sex år har dokumenterats och därefter analyserats i relation till ovan nämnda teori.Av analyser framkommer att öppna frågor i större utsträckning leder till ett byggande av föreställningsvärldar och även en mer avancerad dialog med den diskurs författaren utgår från, än då givna ingångar är utgångspunkten. Studien visar även på att barnen redan tidigt har en avancerad förmåga till textrörlighet samt att de är multimodala i sitt tolkande av texter beroende på vilka textvärldar de relaterar till..

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus.

Fysisk aktivitet är viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten är idag låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att främja fysisk aktivitet och förändra dåliga vanor. Två av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal på utfall såsom fysisk förmåga, livskvalitet och livsstilsförändring samt hur dessa metoder kan användas som behandling.

Stress kan definieras som obalans mellan de krav och den förmåga som den enskilde individen ställs inför och hur detta hanteras. Stress är en naturlig reaktion som skyddar vår existens. När stressen blir långvarig kan den leda till ohälsa. Sjuksköterskor möter patienter med stressrelaterad ohälsa inom olika vårdformer. Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse av stress kopplat till utmattningssyndrom och hur sjuksköterskor i ett tidigt skede kan identifiera stressrelaterade symtom.

Syftet med studien var att beskriva kommunikationen mellan rådgivningssköterska och patient genom att undersöka om rådgivningssköterskan följer de fem faserna samt undersöka hur länge de befinner sig i respektive fas i samtalsprocessen. Totalt deltog 20 stycken rådgivningssköterskor från två sjukvårdsrådgivningar. Data har samlats in via samtalsdatabaser vid de aktuella sjukvårdsrådgivningarna. Sammanlagt 40 samtal har använts och alla samtal har avidentifierats av verksamhetscheferna. Samtalen har varit från patienter över 18 år.