Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person.

SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har inflytande över sin utbildning.

Under studier på universitetsnivå läggs grunden till studenternas framtida yrkesidentitet. Då universitetsutbildningar i Sverige ser olika ut finns risken att studenterna tillgodogör sig olika mycket yrkesidentitet under sin studietid och på grund av detta är olika väl förberedda för yrkeslivet när de tar examen. Med en kvantitativ ansats syftar denna studie till att undersöka förekomsten av yrkesidentitet hos studenter vid olika typer av akademiska utbildningar i Sverige, för att se vilka bestämningsfaktorer yrkesidentiteten har. Studien behandlar identitetsbegreppet med den symboliska interaktionismen som teoretisk referensram och har med utgångspunkt i denna samlat in data genom enkäter. Analysen genomfördes med multipel regressionsanalys.

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nämligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS användare. Arbetsstugan som är en grupp ideellt arbetande människor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras på en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gång för alla rättas till, så att den skulle kunna släppas vidare för distribution.

Syftet med studien var att undersöka om anställdas arbetsmotivation och arbetsrelaterad identitet påverkades av kön och utbildningsnivå. Studien genomfördes genom att anställda på ett industriföretag i Gävleborg fick besvara en enkät. De mätinstrument som användes var Basic Need Satisfaction at Work Scale som mäter arbetsmotivation (autonomi, kompetens, samhörighet) och tre delmått för att mäta organisations-, professions- och arbetsgruppsidentitet. Totalt deltog 88 personer i undersökningen. Resultatet visade att det förelåg signifikanta skillnader i autonomi och kompetens relaterat till utbildningsnivå samt i professionsidentitet relaterat till utbildningsnivå.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning.

Kvalificerad yrkesutbildning är en eftergymnasial utbildning som skall vara flexibel, träffsäker och utvecklingsbar. Enligt de senaste undersökningarna från SCB (2007) får nio av tio studenter arbete eller startar företag efter avslutad KY-examen. Detta examensarbete har genomförts på KY-studenter som har studerat i Nyköping. Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad studenterna gör efter avslutad utbildning och på vilka sätt KY som utbildningsform möjliggjort etablering på arbetsmarknaden. Dessutom ingick också i syftet att undersöka vad studenterna tyckte om sin utbildning.

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Det finns idag en mängd forskning som visar hur eleven påverkas av familj och hemförhållanden då eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. Både intervjustudier och enkätstudier har påvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgångspunkt i de sociala förutsättningar som eleven har i och med sin uppväxtmiljö. Att det ser ut på det här viset kan leda till att skola och utbildning är med och reproducerar ojämlikhet samt att upp-rätthålla klasskillnader i samhället. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsättningar för alla elever, måste bakomliggande faktorer gällande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i årskurs nio, där de tillsammans med en av sina föräldrar samtalar kring frågor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området.

Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa.För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt.Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori.

Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet. Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie var att göra en metodpluralistisk uppföljning på de som deltagit i Regionförbundets utbildning om att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevård. Syftet var även att undersöka deltagarnas upplevelser om och på vilket sätt utbildningen påverkat deras eget arbete med missbruksfrågor. Studien utgår från en kvantitativ och en kvalitativ ansats. En enkätundersökning med samtliga deltagare i Regionförbundets utbildning genomfördes därefter valdes tre personer för en djupgående intervjuer. Intervjupersonerna valdes utifrån olika organisationer och verksamheter.