Bakgrund: När musen började användas på 70-talet var den bara ett pekdon och ett verktyg att rita med. På den tiden var det tangentbordet som användes för att ?tala? med datorn. Idag är det musen som styr funktionerna och vi är vana vid att klicka oss hit och dit. Användaren har blivit så beroende av musen att den knappt kan handskas med en dator utan den.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro.Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Syftet med denna undersökning är att få mer kunskap om gruppstorlekens betydelse för musikundervisningen i år 7-9. Jag jämför hur lärare och elever upplever arbetsmiljön under lektionstimmarna i förhållande till gruppstorleken. Anpassar lärarna sin undervisning till gruppstorleken och hur upplever de möjlighet­er­na att uppnå läroplanens mål. Metoden för undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra musiklärare vid fyra olika grundskolor, varav två undervisar i helklass och två i halvklass samt en enkätunder­sök­ning med ett urval elever på de berörda skolorna. Sammanlagt 188 elever svarade på enkäten.Resultatet av min studie visar att tillgång till och utformning av lokaler, stöd från skol­ledning samt antal elever man undervisar, i minst lika stor utsträckning som klass­torleken påverkar hur lärarna upplever sin arbetsmiljö.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare år resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har även undersökts om pedagogernas olika könsroller påverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare år. Studien är gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod där tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna är gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Arbetets didaktiska upplägg utgår från ett barnprogram som underlag i undervisningen i grundskolans tidigare år. Undervisningen ska hålla hög pedagogisk standard och uppfylla de läromål som finns angivna i läroplanen. Tidigare forskning om populär kultur och lärande har bearbetats för att i analysavsnittet visa konkreta metoder för att uppfylla läromål genom att analysera ett populär kulturellt barnprogram..

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

I styrdokumenten som gäller för de frivilliga skolformerna är det fastslaget att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt elever som av olika anledningar har svårigheter att uppnå målen för utbildningen, och ett åtgärdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver särskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, organisationen, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift vad gäller elevernas självuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar, skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förståelse för hur gymnasieelever, med upprättat åtgärdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn på problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens självuppfattning och uppfattning om skolan kan påverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprättade åtgärdsprogram för att få ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn på problematik, hur de upplever sitt åtgärdsprogram samt hur eleven ser på och tänker om sig själv som elev.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar ? lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i de tidigare skolåren, i årskurs 3,undervisar i geografi. Den nationella utvärderingen från 2003 visade, enligt Lundahl m.fl. (2003), att det finns vissa brister i grundskolans geografiundervisning. Sju stycken årskurs 3-lärare från två olika kommuner intervjuades och i arbetet delges deras - undervisningsmetoder i NO/SO mer specifikt geografin, - användning av läromedel i NO/SO, specifikt geografiundervisningen och - attityd gentemot geografi som undervisningsämne. Resultatet visar att undervisningen i de tidigare åldrarna är mer traditionsbunden än inriktad mot reflekterande arbete av kursmålen i geografiundervisningen. Därav lades arbetets fokus på hur man bättre och mer effektivt kan jobba i de tidigare åldrarna för att få bästa möjliga kunskapsutveckling..

Denna studie har som syfte att undersöka hur man skapar ett meningsfullt sammanhang i svenska som andraspråksundervisningen av nyanlända elever genom att koppla undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. För att undersöka det formulerades följande frågeställningar:På vilket sätt kopplas undervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter?Vilka förutsättningar får eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter i det språkutvecklande arbetet?Hur förhåller sig läraren till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och vilken betydelse för elevernas språkutveckling tillskrivs dessa av lärarna?Detta undersöktes genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Resultatet visade att man under lektionerna kopplade språkundervisningen till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter till viss del, och då främst till tidigare lektionsmoment med undervisande lärare, men även till erfarenheter från elevernas tid i svensk skola och till viss del erfarenheter i andra miljöer. Resultatet visade vidare att det finns potential och utrymme för att dessa kopplingar kan bli starkare, framför allt kopplingarna till elevernas kulturella, etniska och språkliga bakgrund.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.