Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett viktigt Ă€mne i dagens skola dĂ€r det har skett en förĂ€ndring frĂ„n tidigare lĂ€roplaner fram till den vi har nu. FrĂ„n att det tidigare i princip har varit ren idrott pĂ„ schemat sĂ„ finns det idag Ă€ven en hĂ€lsa aspekt att ta hĂ€nsyn till. Med det sĂ„ har direktiven i hur undervisningen ska utformas blivit mindre. Syftet med denna uppsats Ă€r jĂ€mföra hur styrdokumenten ser ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa för grundskolan med hur lĂ€rarna i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa beskriver hur de arbetar utifrĂ„n dessa. Åtta stycken lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa har vi via kvalitativa intervjuer lĂ„tit beskriva hur deras undervisning praktiskt gĂ„r till, vad de tycker om dagens styrning av Ă€mnet och hur de skulle vilja att Ă€mnet ser ut i framtiden.

Denna uppsats undersöker eventuella samband mellan kommunens utbildningsresurser, kommun- och elevspecifika bakgrundsfaktorer och elevernas studieresultat genom att skatta en utökad pedagogisk produktionsfunktion. Syftet Àr att undersöka om resultaten frÄn tidigare studier pÄ frÀmst skol- och elevnivÄ ocksÄ fÄr genomslagskraft pÄ kommunnivÄn, under inverkan frÄn sÄvÀl gamla som nya variabler, som inte skattats i en pedagogisk produktionsfunktion förut. En lÄngsiktig och en tid- och kommunspecifik modell skattas med hjÀlp paneldata över Sveriges kommuner under Ären 2000 till 2006. Resultaten visar sig överensstÀmma med de frÄn tidigare studier pÄ lÀgre aggregerade nivÄer. De flesta av de nytillkomna variablerna visar ingen statistisk signifikans och av de tvÄ modeller som skattas sÄ talar mest för den som tar hÀnsyn till tid- och kommunspecifika faktorer..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av nÄgra vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gÀller motivation och inlÀrning. Syftet Àr ocksÄ att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. VÄrt arbete grundar sig pÄ studier frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar frÄn samma kommun med barn i Äldrarna 4-5 Är. För att fÄ en helhet i vÄr undersökning, utifrÄn ett barnperspektiv, har vi anvÀnt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

FörÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter ger sin bild av vad som varit till hjÀlp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms lÀns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förÀndringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjÀlpt dem i kontakten med behandling, rÄd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjÀlp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sÀllan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av förÀldrar till barn med psykiska svÄrigheter, som under en lÀngre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jÀmförts med tidigare forskning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur vÄrdpersonalen pÄ ett Àldreboenderesonerar kring Àldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvÄrdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och aktivering prioriteras för deÀldre. Jag anvÀnt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara pÄfrÄgestÀllningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar pÄ ettÀldreboende fann jag att respondenternas svar överensstÀmmer med tidigare forskningbetrÀffande att aktivering och social samvaro Àr viktigt för de Àldre.

Syftet med studien Àr att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesÀllbrevet. Det Àr ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det Àr det enda bevis med vilken branschen kan mÀta elevers kunskap. PÄ ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesÀllbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgÄngselevers uppfattningar. En strÀvan Àr ocksÄ att informera och vÀcka intresse om gesÀllen.

Bakgrund: Ametropi, som Àven kallas refraktionsfel, Àr vanligt förekommande runt om i vÀrlden och mÄnga mÀnniskor Àr i behov av att bli korrigerade med hjÀlp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att under en resa med hjÀlporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjÀlpsökande och jÀmföra resultatet med tidigare prevalensstudier frÄn andra delar av vÀrlden.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju orter, tre orter runt staden Antigua Guatemala och fyra orter i regionen Petén. Befolkningen sökte sjÀlvmant till undersökningsstationerna dÀr synscreening utfördes med hjÀlp av flipprar, provlÄdor, provbÄgar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

Denna uppsats undersöker hur olika nivÄer av gameplay i spel pÄverkar motivationen hos testpersoner som deltagit i en undersökning dÀr de fÄtt spela olika serious games framtagna med syfte att lÀra ut det japanska skriftsystemet kanji. Metoden för undersökningen Àr baserad pÄ teorier och tidigare undersökningar av bland andra Owston, Wideman, Sinitskaya Ronda och Brown (2009), De Grove, Merchant och Van Looy (2009) och Csikszentmihalyi (1990).I undersökningen har 27 testpersoner fÄtt testa tre olika spel med olika nivÄ av gameplay, och har sedan i ett frÄgeformulÀr fÄtt redogöra för bland annat hur underhÄllande och utmanande de fann spelen.Resultatet av undersökningen Àr ickesignifikant, men visar ÀndÄ indikationer pÄ att mer gameplay ger mer underhÄllning. Den största slutsatsen undersökningen ger Àr dock att olika varianter av gameplay Àr att föredra, dÄ olika personer ofta har olika smak baserat pÄ tidigare spelvana m.m..

I denna studie kan du lÀsa om hur lÀrare i grundskolans yngre Äldrar uppfattar nivÄgruppering och ser pÄ den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig pÄ intervjuer med fyra lÀrare som Àr verksamma pÄ tvÄ olika skolor. TvÄ av dessa lÀrare Àr vana vid att anvÀnda sig av nivÄgruppering i undervisningen medan de andra tvÄ har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanstÀllning av tidigare forskning kring nivÄgruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av vÄra intervjuer som dÀrefter diskuteras och stÀlls emot tidigare forskning.

Personer som genomgÄtt en traumatisk hÀndelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebÀr en stor livsbegrÀnsning och ett stort lidande. Dagligen möter hÀlso- och sjukvÄrdspersonal personer som Ànnu ej diagnostiserats och det Àr dÀrför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades pÄ en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med denna studie var att fÄ bÀttre förstÄelse för hur datoranvÀndare organiserar filer och att fÄ ökad förstÄelse för vilka vÀgar datoranvÀndare vÀljer för att komma Ät filer i ett datorsystem designat efter skrivbordsmetaforen. Resultatet tolkas utifrÄn aktivitetsteori och distribuerad kognition samt tidigare forskning. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med 18 datoranvÀndare i den ordinarie arbetsmiljön. Utöver att svara pÄ frÄgor fick de ocksÄ visa och förklara hur de organiserat sina filer samt hur de gick tillvÀga nÀr de anvÀnde dem.Resultatet pekar pÄ en betydande ökning i anvÀndning av datorns skrivbord jÀmfört med tidigare studier. TvÄ typer av lagrad information kunde identifieras, temporÀr och lÄngvarig.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsomrÄde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jÀmföra resultaten med tidigare insamlade data frÄn en normalgrupp. För att mÀta den upplevda livskvaliteten anvÀndes formulÀret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkÀter frÄn studenter pÄ grundutbildningen och 115 enkÀter frÄn studenter pÄ forskarutbildningen. Resultaten visar att bÄde studenter pÄ grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lÀgre Àn normalgruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.