Manliga sjuksköterskor är en minoritet och efter att de gavs möjlighet till legitimation har de existerat i ca 60-65 år. Männen fick enligt lag möjlighet till utbildning på 1950 talet.Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnadsarbetet.Metod: Allmän litteraturstudie baserad på artiklar från databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Artiklar som beskrev manliga sjuksköterskors erfarenheter inkluderades, bearbetades och analyserades enligt innehållsanalys. I resultatet bildades tre kategorier ?Yrkesrollen?, ?Yrkesutövning? & ?Yrkesutbildning?.Resultat: Mest framträdande var fysisk beröring.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. Utifrån detta väcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvårigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstämmiga om vad eleverna har svårigheter med och de bästa arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvårigheter.

Examensarbetet har gått ut på att självständigt jobba som 3D-generalist och få kunskap och erfarenheter ute på arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag på en vinjett som kanske skulle användas. Det har varit ett hårt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gått att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits ändringar idémässigt samt osäkerhet.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa kunskapen om KME-pedagogens yrkesidentitet. Vi ville undersöka om nedläggningen av utbildningen har någon betydelse för KME-pedagogens yrkesidentitet och i så fall hur. Följande frågeställningar undersöks: Hur ser en KME-pedagog på sin yrkesidentitet? Har införandet av lärarlegitimationen påverkat verksamma KME-pedagogers yrkesidentitet? Uppsatsen bygger på intervjuer med fem tidigare KME-studenter på Malmö Högskola samt en intervju med Göran Levin, tidigare utbildningschef på Malmö Högskola. Samtliga intervjuer är av kvalitativ art.

Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter bedömer förmåga att köra bil hos personer efter stroke samt arbetsterapeuternas erfarenheter av detta arbete. Studien designades som en deskriptiv studie där verbal data samlades in med halvstrukturerad intervju. Data strukturerades som kvalitativ hårddata och analyserades med innehållsanalys och det resulterade i sju kategorier: Teamets arbete med körförmågebedömningen, Aktivitetsintervju ger grunden för bedömningen, Standardiserade instrument ger viktig information om kognition, Observationer tydliggör körförmågan, Anhörigas deltagande vid bedömning av körförmågan, Arbetsterapeuternas förhållningssätt och Vision om kompetensutveckling och utveckling av arbetsrutiner. Resultatet beskriver rutinerna vid en körförmågebedömning, vilka bedömningsmetoder arbetsterapeuterna använder, samt deras erfarenheter av arbetet med detta. Arbetsterapeuternas erfarenheter påvisade behovet av vidareutveckling inom området, även nödvändigheten av fler Trafikmedicinska center belyses då antalet förare med olika sjukdomar ute på vägarna ökar..

Denna uppsats behandlar läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Syftet har varit att få en uppfattning om lärares syn på läsförståelse, deras erfarenheter kring döva läsare och deras arbete med läsförståelse i svenskundervisningen för döva. Mina informanter är lärare och de undervisar på riksgymnasiet för döva. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Jag har varit intresserad av lärarnas kunskaper och erfarenheter samt åsikter och därför har jag valt denna metod.Läsförståelse innebär enligt informanterna utvunna upplevelser utifrån texten kopplade till läsarens Tidigare erfarenheter.

Huvudsyftet med studien är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka skolpersonalens åsikter och erfarenheter kring arbetet med att upptäcka, hjälpa och stödja barn i grundskolan (F-9) som lever med alkoholmissbrukande föräldrar. Vi vill även ta del av skolpersonalens tankar kring specialpedagogens roll i detta arbete. Vidare vill vi ta reda på hur det förebyggande arbetet i skolan, angående missbruk, kan se ut utifrån skolpersonalens kunskaper och erfarenheter. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn som växer upp med alkoholmissbrukande föräldrar. Dessutom beskrivs teorier som belyser det samband som finns mellan barnets sociala miljö och barnets fortsatta utveckling.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att vårda gastric bypass (GBP) opererade patienter inom slutenvården. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor från kirurgiska vårdavdelningar på två olika sjukhus i Mellansverige deltog. Semistrukturerade intervjuer användes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta subkategorier.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen.Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv.

Denna kandidatrapport redogör för arbetet med att utveckla en webbplats, med avsaknad avTidigare erfarenheter inom området. Arbetet var kopplat till en riktig kund med tanke att användaresultatet för försäljning av modeaccessoarer i verkligheten.I dokumentet beskrivs även de metoder som använts, och vilka resultat som dessa har lett till.Det innefattar också vilka erfarenheter som har förvärvats under projektets gång, och hur dessa kan utnyttjas i senare projekt..

Detta är ett examensarbete på c-nivå från lärarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hållbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation på sjuksköterskeprogrammet, också det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrågasätter att matematikutbildning är viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmågan. Arbetet undersöker även argumentet att nivån på matematik-kunskaper används för att gallra ut vilka elever som är lämpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken är viktig för fortbildning är hållbart då det appliceras på sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning på gymnasienivå är en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig på sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar även att de studenter som läser på sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmågor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar därmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmågan är hållbart.

Yrket personlig assistent är relativt nyetablerat, många ser det som ett genomgångsyrke i väntan på ett bättre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebär att hjälpa en annan människa till ett så självständigt liv som möjligt. Den personliga assistenten är redskapet för att klara vardagen för många människor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fått berätta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebär att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar där stor hänsyn måste tas till de etiska aspekterna i arbetet med människor.

Vi har valt att göra en studie där vårt syfte var att undersöka vad det är som påverkar att unga kvinnor mår dåligt samt varför de väljer att skada sig själva. Genom en kvalitativ studie har vi tagit del av unga kvinnors och olika instansers livsberättelser och erfarenheter kring dessa fenomen. Det som ligger till grund för vår analys är resultatet utifrån livsberättelserna och erfarenheterna samt tidigare forskning. Detta för att väga upp vårt material i analysen då det är en mindre studie som vi har gjort.Genom våra sju intervjuer, tre stycken unga kvinnor och fyra stycken instanser, har vi kommit fram till att kvinnorna påverkas av yttre faktorer, exempelvis av de saker som skrivs i media. En annan faktor som vi såg påverkade kvinnorna var familjesituationen, där tryggheten inte alltid har funnits med i bilden.

Syftet med studien har varit att beskriva erfarenheter av dialogen mellan distansstudenter och dialogens betydelse för förståelse och meningsskapande. Vårt empiriska material utgörs av semi?strukturerade intervjuer. Respondenterna består av studenter som vid något tillfälle har varit distansstudenter vid distansutbildningar hållna av Blekinge Tekniska Högskola. Vissa respondenters erfarenheter grundar sig även i distansstudier vid andra universitet och högskolor.