För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

´Det har aldrig varit så vanligt förekommande att inneha ett lojalitetsprogram för att främja kundlojalitet som nu. Denna uppsats behandlar detta ämne genom att mäta hur vanligt det är med olika lojalitetsformer samt genom att finna fördelar oh nackdelar kring  dessa  inom  klädbranschen.  Framtagen  teori  berör  författares  tidigare  syn  på kundlojalitet  och  lojalitetsprogram,  dess  olika  grader  och  former  samt  tidigare belysningar  kring  fördelar  och  nackdelar.  Den  empiriska  undersökningen  bygger både  på  en  kvalitativ  och  kvantitativ  datainsamling  för  att  uppnå  önskat  resultat. Detta  genom  en  mätning  av  lojalitetsformer  samt  en  fokusgruppintervju  med konsumenter med främsta fokus på att finna fördelar och nackdelar med respektive lojalitetsform.  Då  konsumenten  alltid  är  den  viktigaste  parten  är  denne  även  det  i detta avseende och dess Tidigare erfarenheter och åsikter av lojalitetsprogram har då i denna  uppsats  en  oerhört  stor  betydelse.  Uppsatsen  avslutas  med  en  slutsats innehållande ett förslag om vilka lojalitetsformer som bör användas för att särskilja sig från mängden och uppnå bästa möjliga kundlojalitet. .

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några Tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen.Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt.

Bakgrund: I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över 55 år. Kvinnor har erfarenheter av diffusa symtom och de väntar med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av symtom och ta beslut om att söka vård när de drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Systematisk litteraturstudie med 14 artiklar inkluderades från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar och analyserades med innehållsanalys som utgångspunkt.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Företag i Sverige styrs till största delen av män, Saab Aerotech är inget undantag. Med anledningen av detta är vårt syfte med den här studien att undersöka Saab Aerotechs chefers erfarenheter av kvinnligt chefskap.Uppsatsen är kvalitativ och baserad på intervjuer, urvalet består av fyra kvinnliga och fyra manliga chefer på Saab Aerotech. Vi har i vårt arbete valt att använda oss av Human Relations där den teoretiska grunden är organisationsteorin vilken bidrar till att förstå och förklara organisationer, samt Hirdmans genussystem och Kanters möjlighetsstruktur som belyser strukturella bestämmelser över beteende i organisationer.Resultatet visar att både individuella och organisatoriska faktorer möjliggör kvinnligt chefskap, Saab Aerotech är en öppen organisation som arbetar aktivt med att försöka ge kvinnorna möjligheten att avancera och är inte i sig hindret för kvinnligt chefskap. Detta stämmer inte riktigt överens med vad som framkommit av tidigare forskning..

Den här C-uppsatsen utforskar möjligheterna att utforma applikationer till interaktiva plattformar som lär barn att lösa abstrakta problem och samtidigt är användbara för lärare i skolmiljö. Uppsatsen presenterar olika teorier och använder sedan det insamlade materialet som utgångspunkt för att testa om och hur dessa teorier kan tillämpas i ett specifikt fall. Resultatet sammanställs i form av en prototyp som testas på en klass förstaårselever i Stockholm..

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar Tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Bakgrund: Den vanligaste smittvägen för hepatit C är genom intravenöst drogmissbruk. Smittöverföring kan även ske via blodtransfusioner eller stickskador i vården. Det finns många fördomar förknippade med sjukdomen och risken är stor att dessa färgar mötet med patienter. Det är viktigt att som vårdpersonal vara medveten om hur den egna synen på sjukdomen kan påverka bemötandet. Syfte: Syftet var att belysa vilka erfarenheter patienter med hepatit C har av bemötandet i vården.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.

Antalet personer som är i behov av vård i hemmet ökar. Distriktssköterskan har det övergripande ansvaret för att omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser planeras och genomförs med god kvalitet och på ett säkert sätt inom hemsjukvård. Distriktssköterskan har en arbetsledande roll vilket innebär att stödja och handleda andra yrkesgrupper. Med sin kompetens inom pedagogik och ledarskap samt en fördjupad kunskap i kommunikation har distriktssköterskan en unik nyckelposition för främjande av kommunikation. Flertalet hälso- och sjukvårdsinsatser utförs av delegerad hemtjänstpersonal varför samverkan mellan distriktssköterska och hemtjänstpersonal är en viktig del av arbetet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilka erfarenheter socialsekreterare, som arbetar med försörjningsstöd på olika arbetsplatser, har av hot och våld på arbetsplatsen. Syftet var också att undersöka om det fanns skillnader i deras erfarenheter beroende på skillnaderna i kommunens och stadsdelarnas olikheter. Uppsatsen syftade vidare till att ta reda på om det förekom något individuellt förebyggande arbete bland socialsekreterarna och i så fall hur detta såg ut.För att uppfylla syftet har en kvalitativ metod använts och resultatet visade att socialsekreterarnas erfarenheter av hot och våld varierar. Det visade sig också vara skillnad mellan de olika stadsdelarna/kommunen. I analysen användes ett klassperspektiv för att tolka skillnaderna och för att resonera kring företeelsen.

Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget.Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn.

Tidigare forskning pekar på att prehospitala hot och våldsituationer är ett vanligt förekommande problem. Däremot saknas väsentlig fakta om bedömning av dessa situationer före vårdmötet. Detta anses viktigt då hot och våld har en negativ inverkan både på patient och vårdare. Genom att klargöra vad det är som bidrar till att kontakt med polis tas ökas kunskapen kring ämnet och den negativa spiral som hotet kan innebära för både vårdare och patient förhindras. Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors erfarenhet av att bedöma en situation som potentiellt hotfull före vårdmötet.