Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlärningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de två första årgångarna på Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter på psykoterapeututbildningen kan välja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlägga eventuella skillnader mellan studenterna på de två olika inriktningarna användes två versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade på tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolår. Huvudfrågan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolår..

Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vad som gäller angående rättigheten för särskilt stöd för elever i gymnasieskolan. Målet för denna undersökning är att belysa området omkring alla elever i behov av särskilt stöd med tanke på deras möjligheter att erhålla adekvata stödinsatser. Vi ville oockså lära oss mer om problematiken genom att ta till oss den kunskap och den erfarenhet, som finns i litteratur och forskning inom området. Vi har gjort vår undersökning på två gymnasieskolor i två olika kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Äldre människor har det tufft på arbetsmarknaden. Ny kompetens slår ut erfarenhet, vilket innebär att en människa över 50 år som förlorat eller vill byta arbete, har svårt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fått stå i skymundan för olika grupper av män och ungdomar. Därför är syftet med det här arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 år upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger på vilka olika upplevelser och sätt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.

Beskriver personer med HIV/AIDS erfarenheter av hälso- och sjukvård. Studien baseras på sju vetenskapligt publicerade artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som visar vilka erfarenheter personer med HIV/AIDS hade av hälso- och sjukvård: orättvist behandlad och att känna misstro, rädsla och maktlöshet, ensamhet och att vara utelämnad samt glädje och tacksamhet. Resultatet visade att personer med HIV/AIDS många gånger blivit orättvist behandlade, detta med hänvisning till de svårigheter de hade erfareneht av att erhålla vård och att vara tvungna att resa långt för få vård. Flera personer ansåg att det rådde brist på utbildning bland vårdpersonal, i hur man ger råd och stöd.

Bakgrunden till studien är att ett flertal artiklar framställts i media om anställdas arbetsförhållanden i vård och omsorg av äldre samt att satsningar måste genomföras för att förändra äldreomsorgen. Luleå Kommun har en strävan att förändra äldreomsorgen, och det senaste uppförda äldreboendet Midskogen B i Luleå Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien är att undersöka ett av Luleå Kommuns äldreboenden och hur äldreomsorgen har förändrats. Midskogen B är det aktuella boendet där studien har genomförts. Följande frågeställningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete på Midskogen B? Hur har arbetet förändrats i relation till de anställdas Tidigare erfarenheter? Vilka förbättringar kan göras i framtiden? Den metod som använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ, sju stycken undersköterskor på äldreboendet Midskogen B har intervjuats.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan orsaka risk för fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering samt vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att fel uppstår inom den somatiska slutenvården. Syftet var också att granska artiklarnas kvalité utifrån urval och bortfall.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baseras på 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Academic Search Elite. Resultat: Faktorer som orsakade att sjuksköterskan begick fel i läkemedelshanteringen var hög arbetsbelastning, bristande kunskaper inom farmakologi, mindre erfarenhet av sjuksköterskeyrket och avbrott i arbetet. Förebyggande åtgärder för att minimera risken att ett fel uppstod i samband med läkemedelshanteringen var att sjuksköterskan ökade sina kunskaper i farmakologi, bidrog till förbättrad arbetsmiljö och kommunikation med annan vårdpersonal samt var nogrannare vid kontroller.Slutsats: Flera förekommande faktorer som orsakade fel i samband med sjuksköterskans läkemedelshantering som hög arbetsbelastning och bristande kunskaper inom farmakologi borde inte vara svåra att förebygga.

Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per år av hjärtinfarkt, varav sextioprocent är män och fyrtio procent är kvinnor. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den dominerande orsaken till hjärtinfarkt och den härrör från flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos både män och kvinnor är bröstsmärta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom än män. Efter genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att delta i hjärtrehabilitering. Hjärtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar män och denna syn lever ibland kvar.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem. Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats. Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, Tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre. Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen..

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier.

Hot och våld mot vårdpersonal är ett ökande problem inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning visar på att olika konfliktmönster kan leda till våld. Korrekt bemötandet av dessa konfliktmönster och kunskap om dem förhindrar att våldet uppstår. Syftet med studien var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande i det våldsamma eller hotfulla mötet. En litteraturstudie genomfördes och 16 studier granskades.