Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta.

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion.

Distriktssköterskan har en viktig funktion i motivationsarbete i samband med patientens livsstilsförändringar. Ohälsa medför risk att utveckla långvariga sjukdomar och olika komplikationer. Levnadsförhållanden och levnadsvanor har stor betydelse för människans hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats.

Bakgrund: Yrkesutövare inom sjuksköterskeprofessionen är skyldiga att upprätthålla en god patientsäkerhet som skyddar mot vårdskada. Syfte: Att undersöka forskning kring sjuksköterskans läkemedelshantering som är skadlig eller potentiellt skadlig för patienter i slutenvård. Metod: En litteraturstudie för att ta fram ett relevant underlag av vetenskapliga artiklar genomfördes via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: I resultatet kunde fyra kategorier relaterat till felaktig läkemedelshantering identifieras. Dessa var frekvens, typer av fel, arbetsmiljö och erfarenhet.

Mitt syfte med den här undersökningen var att belysa problem som uppstår då musiker med olika bakgrund och genretillhörighet samarbetar i ett gemensamt projekt. Undersökningen utfördes på ett konsert- och showprojekt kallat ?SMASK? ? Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest vid Musikhögskolan i Piteå 2007. Uppsatsen består av två delar där den första utgör reflektioner kring genremöten. Jag kombinerar där deltagande observation med egna Tidigare erfarenheter, information ur litteraturen och från andra informationskällor såsom radio, VHS/DVD och Internet.

Användandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) är något som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjälp av datorer skriver sig till läsning är något som uppmärksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till läsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lärare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val läraren gör, vad som påverkar dessa val och var läraren får informationen ifrån. I den tidigare forskningen tas det upp att en lärare ständigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pågår en ständig lärprocess. En lärarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder påverkar elevernas inlärning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos läraren om den egna handlingen i undervisningen.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Den tekniska och medicinska utvecklingen inom intensivvård har inneburit att intensivvårdsjuksköterskors ställs inför allt högre krav. Intensivvårdssjuksköterskor förväntas ha unika tekniska färdigheter, medicinsk omvårdnadskompetens och förmåga att bemöta patienter och deras närstående i akuta situationer. Syftet med studien var att beskriva hur erfarna intensivvårdssjuksköterskor utvecklas i yrkesrollen. Nio intensivvårdssjuksköterskor från två intensivvårdsavdelningar i Norrbotten intervjuades med öppna frågor. Intervjuerna analyserades som text med kvalitativ innehållsanalys.

Det övergripande syftet med undersökningen är att tydliggöra om och i så fall hur sex pedagoger inom grundskolans tidigare år arbetar för att uppmärksamma och stimulera särbegåvade elever. Litteratur och forskning inom ämnet pekar på pedagogers bristande kunskap angående särbegåvade elever samt avsaknad av metoder och strategier kring hur särbegåvade elever bör utmanas för att vidareutvecklas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet visar att informanterna har begränsad erfarenhet av särbegåvade elever och är tidigare obekanta med begreppet, vilket gör att de med säkerhet har svårt att avgöra vilka elever som är högpresterande och vilka som är särbegåvade. Informanterna menar att det är den enskilde pedagogens ansvar att stimulera dessa elever då specialpedagogiska insatser helt och hållet riktas mot de svaga eleverna. Sammanfattningsvis pekar undersökningen på att särbegåvade elever idag är ett mindre utforskat fält och att personal i skolans verksamhet bör uppmärksammas på att dessa elever finns samt deras speciella behov..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av interventioner som har lett till ökad delaktighet i arbetslivet för kvinnor med långvarig smärta. Datainsamlingen gjordes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer av sex arbetsterapeuter som var ändamålsenligt utvalda. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i följande huvudkategorier: ?Vikten av ett klientcentrerat helhetsperspektiv?, ?Vikten av att pröva i reell miljö?, ?Vikten av att förändra arbetsmiljön och anpassa utrustningen?, ?Vikten av kunskap för att öka delaktighet i arbetslivet? och ?Vikten av samverkan för att öka effekten av arbetslivsinriktad rehabilitering?. Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade erfarenhet av flertalet framgångsrika interventioner.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

I en förändrad försvarsmakt där officerarna inte längre alltid har störst erfarenhet förändras också relationerna mellan soldaterna och officerarna. Erfarna soldater innebär att officeren måste förändra sitt sätt att instruera, leda, trupputbilda och truppföra. Hur tar soldaterna emot den kunskap som lärs ut av officeren? Gör det skillnad ifall officeren gjort utlandstjänst? Syftet med denna uppsats är att utifrån Försvarsmaktens nya organisation bestående av anställda soldater skapa förståelse för anställdas soldater tillit till officerare med och utan erfarenhet av utlandstjänst. Enkätundersökning nyttjades som tillvägagångssättet för att undersöka huruvida soldater känner mer tillit till officerare som gjort utlandstjänst och i så fall varför, 79 soldater från olika förband valde att svara på enkäten.

Sjuksköterskors möte med patienter är en del av arbetet och kontakt med blodsmittade patienter är oundviklig. Antalet blodsmittade patienter i samhället tycks öka därför har vi valt att genomföra denna studie, (Smittskyddsinstitutet, 2009a) Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med blodsmittade patienter. Datamaterialet består av tre intervjuer med sjuksköterskor som har minst ett års erfarenhet av yrket och i sin yrkesutövning kommit i kontakt med blodsmittade patienter. Data har analyserats med den deskriptiva fenomenologiska metod som presenterats av Amedeo Giorgi. Resultaten visar att följande meningsstrukturer av levda erfarenheter har identifierats i analysen: (1) Fördomar (2) Att bemöta alla patienter lika (3) Rädslor (4) Vikten av kunskap och rutiner (5) Många möten leder till erfarenhet (6) Undvikande.