Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer.

Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lärares uppfattningar av den problematik som är förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet är att få en större förståelse och kunskap om begreppet, och också att ta reda på hur tidigare forskning, lärares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhåller sig till problemområdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklärare från Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jämförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och våra intervjupersoner finnas i två huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebär att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sång.

Föräldrar till barn med psykiska svårigheter ger sin bild av vad som varit till hjälp i kontakten med Barn- och ungdomspsykiatri i Stockholms läns landsting. Studiens syfte har varit att lyfta fram viktiga aspekter i ett förändringsarbete genom klienters egna upplevelser av vad som hjälpt dem i kontakten med behandling, råd och stöd. Grundtanken var att tillvarata klienters erfarenheter av vad som varit till hjälp och stöd. Trots klientperspektivets centrala betydelse, visar tidigare studier att det nyttjas alltför sällan i det praktiska utövandet.Genom kvalitativa samtalsintervjuer av föräldrar till barn med psykiska svårigheter, som under en längre tid haft kontakt med en av Barn och ungdomspsykiatrins öppna mottagningar i Stockholm, har viktiga erfarenheter samlats in och bearbetats. Detta material har sedan jämförts med tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vårdpersonalen på ett äldreboenderesonerar kring äldres behov av aktivitet och social samvaro. I arbetet undersöks hurvårdpersonalens rutiner ser ut och hur social samvaro och aktivering prioriteras för deäldre. Jag använt mig av tidigare forskning, semistrukturerade intervjuer och tre teorier ?disengagemangsteorin, aktivitetsteorin och signifikanta andra för att svara påfrågeställningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med tre personer som arbetar på ettäldreboende fann jag att respondenternas svar överensstämmer med tidigare forskningbeträffande att aktivering och social samvaro är viktigt för de äldre.

Syftet med studien är att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesällbrevet. Det är ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det är det enda bevis med vilken branschen kan mäta elevers kunskap. På ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesällbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgångselevers uppfattningar. En strävan är också att informera och väcka intresse om gesällen.

Bakgrund: Ametropi, som även kallas refraktionsfel, är vanligt förekommande runt om i världen och många människor är i behov av att bli korrigerade med hjälp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den här studien är att under en resa med hjälporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjälpsökande och jämföra resultatet med tidigare prevalensstudier från andra delar av världen.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju orter, tre orter runt staden Antigua Guatemala och fyra orter i regionen Petén. Befolkningen sökte självmant till undersökningsstationerna där synscreening utfördes med hjälp av flipprar, provlådor, provbågar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

Denna uppsats undersöker hur olika nivåer av gameplay i spel påverkar motivationen hos testpersoner som deltagit i en undersökning där de fått spela olika serious games framtagna med syfte att lära ut det japanska skriftsystemet kanji. Metoden för undersökningen är baserad på teorier och tidigare undersökningar av bland andra Owston, Wideman, Sinitskaya Ronda och Brown (2009), De Grove, Merchant och Van Looy (2009) och Csikszentmihalyi (1990).I undersökningen har 27 testpersoner fått testa tre olika spel med olika nivå av gameplay, och har sedan i ett frågeformulär fått redogöra för bland annat hur underhållande och utmanande de fann spelen.Resultatet av undersökningen är ickesignifikant, men visar ändå indikationer på att mer gameplay ger mer underhållning. Den största slutsatsen undersökningen ger är dock att olika varianter av gameplay är att föredra, då olika personer ofta har olika smak baserat på tidigare spelvana m.m..

I denna studie kan du läsa om hur lärare i grundskolans yngre åldrar uppfattar nivågruppering och ser på den individualiserade undervisningen i skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundar sig på intervjuer med fyra lärare som är verksamma på två olika skolor. Två av dessa lärare är vana vid att använda sig av nivågruppering i undervisningen medan de andra två har valt att inte göra det. Uppsatsen inleds med en kortfattad begreppsförklaring, styrdokument och sammanställning av tidigare forskning kring nivågruppering i matematik. Vi presenterar resultatet av våra intervjuer som därefter diskuteras och ställs emot tidigare forskning.

Personer som genomgått en traumatisk händelse befinner sig i riskzonen för att utveckla post-traumatic stress disorder (PTSD), som innebär en stor livsbegränsning och ett stort lidande. Dagligen möter hälso- och sjukvårdspersonal personer som ännu ej diagnostiserats och det är därför av vikt att kunna identifiera PTSD-symptom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka samband mellan olika trauman och PTSD-symptom enligt diagnostiseringssystemet DSM IV. Studien grundades på en deduktiv ansats och resultatet bestod av 15 vetenskapliga artiklar som granskades. Resultatet behandlade DSM IV:s tre symptomkluster: re-experience/intrusion, avoidance och hyperarousal.

Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med denna studie var att få bättre förståelse för hur datoranvändare organiserar filer och att få ökad förståelse för vilka vägar datoranvändare väljer för att komma åt filer i ett datorsystem designat efter skrivbordsmetaforen. Resultatet tolkas utifrån aktivitetsteori och distribuerad kognition samt tidigare forskning. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med 18 datoranvändare i den ordinarie arbetsmiljön. Utöver att svara på frågor fick de också visa och förklara hur de organiserat sina filer samt hur de gick tillväga när de använde dem.Resultatet pekar på en betydande ökning i användning av datorns skrivbord jämfört med tidigare studier. Två typer av lagrad information kunde identifieras, temporär och långvarig.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som går på individuella programmets (IV) självvärderingar och att redogöra för hur självbilden ser ut hos de elever som gått vidare från individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att använda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkäter med slutna frågor. Då vi har använt oss av två urvalsgrupper är utformningen på respektive frågoformulär lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. Enkät 1 som vänder sig till elever på IV innehåller totalt 20 frågor och enkät 2 som vänder sig till de elever som gått vidare till ett annat gymnasieprogram innehåller totalt 25 frågor. Vad det gäller enkät 1 hade vi hoppats på 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelämna 2 på grund av att frågorna inte hade besvarats korrekt.

Eftersom arbetet är en viktig del när det gäller invandrarnas integration i det svenska samhället valde vi att titta närmare på vilken hjälp en viss grupp av invandrare fick för att komma in på arbetsmarkanden. Vi valde att titta på invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp människor är främst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 åren främst har bestått av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hälsa är betydligt sämre än den övriga befolkningens. För att denna grupp av människor ska ha en chans till ett bra liv måste hjälp erbjudas från staten och kommunen.

Postoperativ shivering (PAS) definieras som en serie ofrivilliga muskelrörelser som ökar den metabola värmeproduktionen i kroppen. Förekomsten av postoperativ shivering är ett problem inom den perioperativa vården. Det finns flera orsaker till shivering. Termoregulativa och icke termoregulativa. PAS förekommer i ca 5-65% av alla anestesier, men frekvensen har under åren minskat.