Sökresultat:
18423 Uppsatser om Tidigare ćldrar - Sida 55 av 1229
SvÄrigheter ur nyanlÀnda muslimska kvinnors egen synvinkel : Ett fenomenologiskt perspektiv pÄ hur nyanlÀnda muslimska kvinnor ser pÄ den nya vÀrlden, missförstÄnd och krockar
Syftet med min uppsats Àr att ta reda pÄ de svÄrigheter utifrÄn nyanlÀnda muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter pÄ nÀr de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material bestÄr av intervjuer med de nyanlÀnda muslimska kvinnorna och böcker. Jag anvÀnder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvÀrlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svÄrigheter ger det dem att de sjÀlvklara vanorna och vÀrderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare vÀrld inte Àr sÄ givet i den nya vÀrlden samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig frÄn det svenska sunda förnuftet med hjÀlp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer..
Hur stort elevinflytande har eleverna i skolan?
VÄrt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har nÄgot inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever fÄr inflytande i skolan, fast det Àr oftast vÀldigt begrÀnsat, om det ens existerar. KlassrÄd och elevrÄd Àr platser som eleverna anser att de har inflytande pÄ. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vÄr undersökning. Det Àr 16 elever som Àr med i studien och alla gÄr i Ärskurs 3.
Religionskunskap A : UtifrÄn kursplan, innehÄll, metod samt Àmnets relevans och framtid
Vi har tidigare undersökt hur elever i nian i Kalmar vill ha sin religionsundervisning pÄ gymnasiet. De resultat som framkom visade att eleverna gÀrna diskuterar pÄ religionsundervisningen samt att de hellre lÀser om sekter och Afrikas religioner Àn om de fem vÀrldsreligionerna. I den hÀr studien lÀggs fokus pÄ lÀrare som undervisar i kÀrnÀmneskursen religionskunskap A pÄ en gymnasieskola i sydöstra Sverige. Vi har intervjuat sex lÀrare frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar, vi stÀllde tretton frÄgor uppdelade i fyra teman. Vi valde att undersöka hur lÀrarna ser pÄ kursplanen, innehÄllet, metoden och religionskunskap AŽs relevans som kÀrnÀmne och dess framtid.
Tipselitfotbollsspelare och trÀnarbeteenden ? en kvalitativ studie om upplevelse av sjÀlvbestÀmmande och motivationsklimat
Syftet med denna magisteruppsats var att studera tipselitspelares uppfattning om sin relation med sin trÀnare och dennes trÀnarbeteende samt hur dessa faktorer pÄverkar spelarnas upplevelse av sjÀlvbestÀmmande och motivationsklimat. I studien deltog 12 fotbollsspelare, alla undersökningsdeltagare var mÀn (M= 17.6 Är). Vid undersökningstillfÀllet trÀnade och spelade de för ett Tipselitlag i Sverige. Intervjuer med varje spelare genomfördes baserat pÄ en semistrukturerad intervjuguide, grundad pÄ studiens syfte. Datan analyserades via innehÄllsanalys och citatplocksmetoden varpÄ kategorier skapades, baserade pÄ tidigare forskning.
EKONOMISK OJ?MLIKHET SOM POLITISK KRAFT? En kvantitativ studie av hur f?rm?genhetsoj?mlikhet p?verkar sambandet mellan opinion och politiskt utfall.
Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja
har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och
l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk
representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad
inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men
har inte producerat n?gra signifikanta resultat.
Revisionens kostnadsutveckling : En jÀmförande studie mellan publika bolag och kommuner i Sverige
Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhÄllandet mellan utbud och efterfrÄgan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som pÄverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jÀmförande studie har tidigare pÄpekats för att kartlÀgga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien Àr att jÀmföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebÀr att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att hÀrleda uppstÀllda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mÀta förÀndringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundÀrdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.
?Det var som att tappa fotfÀstet? ? En kvalitativ studie om mÀn och kvinnors upplevelser av en skilsmÀssa/separation
 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera Àr inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta mÀnniskor som befinner sig i kris efter en skilsmÀssa/separation. Dessa mÀnniskor kan vi komma i kontakt med pÄ olika arenor, exempelvis inom familjerÄdgivningen och familjerÀtten. Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀn och kvinnor som genomgÄtt en skilsmÀssa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgÄngen av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor som gÄtt igenom en skilsmÀssa/separation.
Verktyg och planering : Att utveckla sitt lÄtskapande genom förbÀttrad struktur
Detta Àr en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för lÄtskapande genom anvÀndning av verktyg inlÀrda under tre Är pÄ Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt lÄtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag anvÀnder nÀr jag skriver lÄtar och jÀmföra detta med hur jag arbetade innan jag började pÄ musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jÀmförelser bÄde pÄ hur jag nu arbetar med musik och hur det nu lÄter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har lÄtit.Fyra nya lÄtar har skapats i arbetet. LÄttexterna har fÄtt stort fokus i mitt arbete, men Àven arrangering och skapande av melodier Àr en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete Àr ovÀderligt för att fÄ en sammanhÄllen och enhetlig lÄt, dÀr lÄtens text följer en röd trÄd och Àr vÀl förankrad i lÄtens syfte.
Psykosocial arbetsbelastning, vÀlbefinnande och vikten av ÄterhÀmtning bland yrkesarbetande kvinnor
Tidigare forskning om stress har visat att olika arbetsförhÄllanden har betydelse för stressrelaterade negativa effekter pÄ hÀlsa men idag mÀrks ett ökat intresse för att studera positiva effekter av stress. En viktig faktor för att minska effekter av arbetsstress pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande anses vara nedvarvning och ÄterhÀmtning. Syftet med studien var att studera relationen mellan psykosocial arbetsbelastning, ÄterhÀmtning och psykologiskt vÀlbefinnande hos yrkesarbetande kvinnor. Undersökningsgruppen omfattade 177 kvinnliga anstÀllda i tandvÄrden vilka besvarat en enkÀt innehÄllande krav/kontroll/stöd-skalan, frÄgor om ÄterhÀmtning samt Ryffs skalor för psykologiskt vÀlbefinnande. Resultatet av korrelationsanalyser och linjÀra regressionsanalyser visade att höga abetskrav hade samband med lÄg grad av ÄterhÀmtning medan hög grad av kontroll relaterades till hög grad av vÀlbefinnande.
Valet för livet? : En kvantitativ undersökning om hur elever pÄ SP- programmet motiverar sitt gymnasieval och hur skolornas marknadsföring ser ut.
Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar samhĂ€llsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkĂ€tundersökning pĂ„ tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhĂ€llsprogramseleverna i sitt skolval framförallt pĂ„verkats mest av skolornas Ăppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lĂ€rare, valbara kurser, skolmat och allmĂ€n stĂ€mning pĂ„ skolan. Dessutom spelar skolans geografiska lĂ€ge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nĂ€ra tĂ„g och buss och ganska centralt.
Vem fÄr jobbet först? : Arbetsgivarnas syn pÄ kompetens hos de nyexaminerade styrmÀnnen
Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetsgivaren ser nÄgon kompetensskillnad pÄ om en nyexaminerad styrman har gÄtt det treÄriga programmet dÀr det krÀvs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraÄriga programmet dÀr ingen tidigare erfarenhet krÀvs. De stora skillnaderna pÄ dessa program Àr att pÄ det treÄriga programmet har styrmÀnnen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta frÄn det fyraÄriga programmet gÄr till sjöss för första gÄngen under deras praktik. För att fÄ reda pÄ detta sÄ har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjÀlp av fem svenska rederirepresentanter samt tvÄ norska rederirepresentanter. De norska rederierna Àr invalda i undersökningen eftersom det Àr ett intressant Àmne dÄ mÄnga svenska befÀl idag Àr anstÀllda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser nÄgon skillnad pÄ kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gÄtt.
Normalitet eller avvikelse : Hur resonerar lÀrare kring elever som ligger i riskzonen för att inte klara mÄlen i de tidigare skolÄren?
Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.
Patientinformation vid en kranskÀrlsoperation
KranskÀrlsoperationen Àr för patienten en stor hÀndelse som leder till mÄnga frÄgor och funderingar. Tidigare forskning har visat att patienter som genomgÄtt en ranskÀrlsoperation har stort behov av information. VÄrt syfte med studien var att beskriva informationen vid en kranskÀrlsoperation. Studien gjordes som en itteraturstudie. Resultatet av studien utföll i tre kategorier, informationsmetoder, vad informationen innehöll samt olika faktorer som pÄverkade patientinformationen.
Ăldre funktionshindrade mĂ€ns erfarenheter av dagliga aktiviteter
Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för hur Àldre mÀn med funktionshinder erfar sina dagliga aktiviteter. För att studera detta intervjuades fem mÀn i Äldrarna 69-84 Är som var ensamboende. Data analyserades utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade att mÀns erfarenheter var mÄngfacetterad och analysen mynnade ut i fyra kategorier: ?att ingenting göra och vara nöjd?, ?att med stolthet blicka tillbaka pÄ sitt aktivitetsliv?, ?att avstÄ frÄn aktivitet nÀr den inte lÀngre Àr meningsfull? och ?att ha en önskan att komma ut?.
För sÀkerhetens skull - FörutsÀttningar för god krisberedskap i offentlig sektor
Dagens kriser rör sig över hela den globala arenan och spÀnner över ett brett spektra av eventuella hÀndelser. Klassiska kriser som naturkatastrofer och olyckor Àr idag inte lÀngre nog, ocksÄ miljöhot, terrorism och IT bör tas med i berÀkningarna. PÄ samma gÄng hoten förÀndrats har samhÀllsstrukturen omstöpts vad gÀller krisberedskap. Stora delar av den kritiska infrastruktur som tidigare skötts av offentlig sektor hör idag till den privata sfÀren.I denna uppsats vill vi ta reda pÄ vilka förutsÀttningarna Àr för att uppnÄ god krisberedskap inom offentliga organisationer. I ljuset av det svenska kriskomplexet och tidigare forskning analyserar vi rapporter frÄn tvÄ svenska kriser, diskoteksbranden i Göteborg 1998 samt stormen Gudrun 2005.