Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har också ställt mig frågande till den ?popifiering? som jag tycker pågår i blockflöjtsundervisningen, där man i allt större utsträckning rör sig bort från blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrån dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna själva inte upplever någon egentlig motsättning mellan Tidig Musik och den populärmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna själva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och låter fint på instrumentet. Därmed finns det ett egenvärde i att spela just Tidig Musik på just blockflöjt..

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poängFörfattare: Michael RübsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter från offentliga personer. Uppsatsens mål är att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstå diskursens återverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen är baserad på teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer från verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen är byggd på litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen används teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Detta arbete har utformats för att besvara frågeställningen: ?Kan Game Approachability Principles (GAP) upptäcka användbarhets-, spelbarhets- och åtkomlighetsproblem i tidiga stadier av utvecklingsprocessen av ett spel??. Teorier om användbarhet, åtkomlighet, spelbarhet, olika utvärderingsmetoder och användartestning samt Game Approachability Principles studerades för att skapa en teoribildning inom området. Två prototyper av ett spel skapades: en hi-fi prototyp och en lo-fi prototyp. Den första representerar det senare stadiet i utvecklingen av ett spel och den andra representerar det tidigare stadiet.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Mitt intresse för PBL (problembaserat lärande) som arbetsform, och hur skolbarn i de tidiga åldrarna kan utvecklas med hjälp av detta sätt att arbeta har inspirerat mig att i mitt examensarbete skriva om detta. Jag ville också ta reda på ifall elever i de tidigare skolåren, och i detta fallet elever i årskurs 1, kunde arbeta problembaserat där moment ingår såsom ansvar för det egna kunskaps-inhämtandet, träning att arbeta i grupp samt medinflytande. Det PBL-arbete som beskrivs och presenteras i uppsatsen har genomförts med elever i årskurs 1 på en skola i Lund under vårterminen 2003. Jag vill poängtera och betona att det är lärandeformen som sådan samt eleverna som studeras i examensarbetet, inte mitt sätt att leda eller styra arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elever i årskurs 1 på ett alldeles utmärkt sätt klarar av att genomföra och sedan redovisa ett PBL-arbete. Vad som däremot framkommit under studien bl a genom intervjuer med olika grundskollärare, och som är beklagligt speciellt med tanke på att PBL inte är något nytt fenomen utan har en över trettio år lång historia, är att problembaserat lärande nästan inte alls förekommer i årskurserna 1 till 3.

SammandragDen svenske kocken och jagEtt metodförslag och andra specialiteterProblem: Det svenska barnmöbelföretaget har problem. Med endasten blomma som produkt blir kärnvärdet svenskt inte tydligt. Dessutomsaknas en tydlig och bra metod för att ta fram nya produktidéer ochandra tecken. Företaget utnyttjar inte Internet tillräckligt för att engageramålgruppen. Det är ett alldeles för litet företag för att köpa annonsplatseroch dyl.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur inkomstspridningen och inkomströrligheten i Sverige utvecklades i början av 2000-talet. Särskilt fokus läggs på att följa utvecklingen för den del av befolkningen som har lägst inkomster.Resultaten visar att både realinkomster och inkomstspridning har ökat i Sverige under det tidiga 2000-talet, även djupet av fattigdom mätt som avstånd till fattigdomsgränsen har ökat. Med hjälp av logistisk regression med oddskvoter undersöks vilka individer som hade störst chans att lämna fattigdom 2005. Dessa individer var framförallt unga, svenskfödda, de som blivit sambo mellan åren, de med arbete eller som fått arbete och de vars barn lämnat hushållet. De som löpte högst risk att hamna i permanent fattigdom var utlandsfödda, ensamstående, arbetslösa och de som fått fler barn i hushållet..

Sammanfattning: Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad förståelse över hur barn tänker matematik med fokus på subtraktion. Arbetet koncentrerades kring vilken uppfattning eleverna har om subtraktion i relation till addition, vilka subtraktionsstrategier de har samt om dessa skiljer sig utifrån ett genusperspektiv. Syftet var också att ta reda på hur subtraktion presenteras under de första skolåren, med hjälp av lärarintervjuer och läroboksanalyser. Tillvägagångssättet var således kvalitativa intervjuer med elever och lärare samt analys av skolornas läromedel. Det jag kom fram till med arbetet var att elever ofta behärskar många strategier innan de börjar skolan men att de sedan utvecklas till att enbart använda en metod. Lärare har därför ett ansvar i klassrummet att pedagogiskt lägga upp ett arbetssätt som hjälper eleverna att etablera de strategier som de har och lära ut flera strategier.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Den frågeställning som behandlas i uppsatsen är hur upplevelsen, förståelsen och tolkningen av leksaksdockan används av konstnären, samt hur detta tolkas/läses i verket av betraktaren. Undersökningens frågeställning är ?Hur använder konstnären bilden av leksaksdockan för att skapa konstnärliga verk?? samt ?Hur läser/tolkar jag som betraktare innehållet i dessa verk??.Jag använder mig av semiotiken för att definiera begrepp kring leksaksdockan som tecken samt användandet av denna i konstverk. Bildanalyser utgör undersökningens centrala del.Leksaksdockan förknippas med en mängd saker. Det har blivit tydligt för mig hur jag som åskådare av de konstverk jag analyserat växlar mellan konstnärens budskap, de olika aspekterna av det dockan förmedlar och det jag själv läser in och konnoterar.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Syftet med denna studie var att undersöka hur Tragetons metod har använts i den tidiga läs- och skrivinlärningen. I uppsatsen har det förts ett resonemang omkring metodens för- respektive nackdelar samt om metoden kan anses vara lämplig för alla elever eller ej. För att undersöka detta har två pedagoger från en skola i södra Sverige intervjuats. De arbetade i en årskurs 2 respektive årskurs 3; och det är deras tankar och åsikter som undersökningen har baserats på.Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna var positivt inställda till att använda datorn i sin undervisning. De ansåg också att metoden var speciellt lämplig för elever som redan har knäckt läskoden, samt för de elever som kan tycka det är svårt att skriva för hand.

Syftet med fallstudien var att studera hur lärare, speciallärare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptäcka och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i åk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två lärare, en speciallärare och en specialpedagog fått en ingående bild av hur detta arbete ser ut på två olika stockholmsskolor. Utifrån pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna säga att teori och praktik stämmer bra överens och mycket av det som vi har läst i litteraturen verkar också praktiseras ute på de två skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte använder sig av ?vänta-och- se?- pedagogiken för att barnens läsning ska komma igång av sig självt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser när det gäller barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter.