Sök:

Sökresultat:

1089 Uppsatser om Tidiga skolćren - Sida 47 av 73

Vi vill ocksÄ vara med : en studie i feministisk teologi

Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera kristen feministteologi, med fokus pÄ hur det patriarkala sprÄket inom kristen tradition pÄverkar kvinnor inom religionen, samt hur feministteologer anvÀnder och tolkar detta patriarkala sprÄk för att göra det inkluderande Àven för kvinnor. Detta tar sig uttryck bland annat genom att benÀmna Gud med kvinnliga pronomen bredvid de manliga, sÄsom Gud Fader och Moder. Genom att tillÀmpa litteraturstudium som metod framgÄr att kvinnor frÄn början var i majoritet i den tidiga kyrkan, som bestod av dem som följde Jesus under hans levnadsÄr och nÀrmast efter hans död. DÀrefter tar mÀn allt mer över religionen och gör den till sin egen, inte minst genom de paulinska breven som blivit normerande för kristendomens etik och moral. AngÄende resultatet av vad jag kom fram till kan sÀgas att trots att det kristna sprÄket utesluter kvinnor i teorin, Àr det de kristna mÀnnen som har uteslutit kvinnor i praktiken, och sedan trettio till fyrtio Är tillbaka i tiden har en vÄg av feministteologer kÀmpat för att kvinnor ska kÀnna sig mer delaktiga i sin religion, samt synas och höras. Detta har gjorts genom att omdefiniera sprÄk, omvÀrdera vikten av grammatik och genom att lyfta kvinnlig erfarenhet, exempelvis genom att lyfta fram det kvinnliga i treenigheten, och genom att försöka tala om Gud Àven med kvinnliga pronomen och med kvinnliga egenskaper..

NÀr intresset Àr drivkraften: en kvalitativ studie av hur
ett elevaktivt arbetssÀtt med stort elevinflytande fungerar
med en grupp elever i grundskolans tidigare Ă„r

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssÀtt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolÄren klarar av att arbeta elevaktivt valde vi att arbeta med elever i Är 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick vÀlja ett Àmne att fördjupa sig i och de fick sjÀlva bestÀmma hur de ville arbeta vidare med Àmnet och hur de skulle redovisa det fÀrdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjÀlp av enkÀter, observationer och dagbok som informationshÀmtande metoder.

Kan vi fÄ hjÀlp? : En kvalitativ studie om hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet

Syftet med studien Àr att visa hur förskollÀrare och specialpedagoger arbetar för att uppmÀrksamma grÄzonsbarn i förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar som besvaras i studien Àr: Hur ser förskollÀrarens och specialpedagogens arbetsÀtt ut gÀllande barn i grÄzonen? Hur samarbetar förskollÀrare och specialpedagoger i förskolan kring grÄzonsbarn? Hur pÄverkar den fysiska samt psykiska pedagogiska miljön i förskolan barn i grÄzonen?Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fem verksamma förskollÀrare och tvÄ verksamma specialpedagoger frÄn olika förskolor i olika kommuner har deltagit. Studien inspireras av en hermeneutisk ansats men för att tolka och analysera den insamlade empirin utgÄr studien frÄn teorier som pragmatism och ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att samtliga förskollÀrare har eller har haft ett samarbete med en specialpedagog och att förskollÀrare gÀrna samarbetar med specialpedagoger.

LuftvÀrnet ett organisatoriskt dilemma : En jÀmförelse mellan svensk och norsk utveckling

LuftvÀrnets organisationstillhörighet Àr en historiskt Äterkommande frÄga dÀr olika lösningar genom tiderna gÄr att finna i Sverige sÄvÀl som internationellt. Den hÀr uppsatsen avser att jÀmföra Sveriges och Norges olika val av tillhörighet för det markbaserade luftvÀrnet. Syftet Àr att bidra till förklaringen varför vi har olika organisatoriska lösningar och analysera huruvida det finns nÄgra incitament för att se över dagens organisation. Undersökningen har genomförts genom att studera Sveriges och Norges luftvÀrnsutveckling, med stöd av organisationsteori, för att finna bakomliggande faktorer för val av organisation.JÀmförelsen pÄvisar flera skillnader i lÀndernas luftvÀrnsutveckling som kan ge förklaringskraft till organisationsvalet. Den mest utmÀrkande skillnaden avser prioriteringen av skyddsvÀrda objekt.

Ekologisk omstÀllning av efterkrigstidens bebyggelse med utgÄngspunkter i hÄllbar stadsutveckling

Mer Àn hÀlften av alla lÀgenheter i Sverige byggdes under Ären 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av omrÄden frÄn den hÀr tiden Àr ofta negativ och det Àr ofta i omrÄden frÄn den hÀr tiden som de sociala problemomrÄdena i svenska stÀder finns. Idag Àr mÄnga av dessa omrÄden nedgÄngna och slitna och i behov av en upprustning. OmrÄden frÄn den hÀr tiden planerades efter andra förutsÀttningar och lever idag inte alltid upp till de krav som stÀlls pÄ resurshushÄllning och kretsloppstÀnkande. Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa omrÄden och hur en omstÀllning mot ett hÄllbart ekologiskt samhÀlle kan appliceras dÀr.

Officersprofessionen och den Nya BefÀlsordningen : argumenten kring ett befÀlssystem under ett kvarts sekel

Syftet m denna uppsats Àr att kategorisera argumenten för och emot enbefÀlssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrÄn en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya BefÀlssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefÀlssystem som i princip ÀrallenarÄdande i resten av vÀrlden. Detta befÀlssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa pÄ den bredd av argument som förekommer (bÄde för och emot),kategorisera argumenten utifrÄn en professionsteoretisk utgÄngspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende pÄ om de Àr frÄn tiden för NBO införande eller frÄn nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av frÀmst officiella dokument och vetenskapligaarbeten frÄn Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension pÄ argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Ett liv som adopterad : En kvalitativ studie om tre adoptivpersoners livserfarenheter

Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig nÀr de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förvÀg kÀnda sÀrskilda behov pÄ grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svÄr social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lÀmnade vid födseln. Dessa separationer kan sÀtta djupa spÄr hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppvÀxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrÄgor, 2013).Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sÄdana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrÄn tematisk innehÄllsanalys.

Patienter med KOL och deras upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet

AbstraktSyfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL upplevde sin livskvalitet i det dagliga livet.Metod: En systematisk litteraturstudie som Àr uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.Resultat: Sjukdomen pÄverkade patienterna i olika avseenden som nedsatt funktion, psykiskt vÀlmÄende, sociala relationer samt familjerelationer. Det medförde olika former av förlust, pÄverkade förmÄgan att leva sjÀlvstÀndigt och möjligheten att leva som de gjorde innan sjukdomen. Patienterna kunde kÀnna sig ensamma, isolerade, rÀdda och oroliga. Det pÄverkade Àven deras humör och sinnesstÀmning.

Högpresterande elever i grundskolans tidiga Är : - hur lÀrare kan utmana och skapa motivation hos dem

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.

Vision och verklighet orsak och verkan : om datoranvÀndning i grundskolans tidigare Är

Bakgrund: KK-stiftelsen bildades 1994 och fick i uppdrag av den dÄvarande regeringen att bland annat utveckla IT i skolorna. Vi har genom vÄra arbeten upplevt datorns intÄg i verksamheten och har sett olikheter pÄ anvÀndandet av denna. Media och forskningen har visat att IKT Àr och kommer att vara en viktig del i samhÀllsutvecklingen och utifrÄn detta fick vi uppslaget till denna studie. Syfte: Studien syftar till att undersöka om vissa specifika klasser har nÄtt KK- stiftelsens vision, samt att se om det finns nÄgot orsakssamband till hur det ser ut i skolan idag d.v.s. sambandet mellan datoranvÀndandet i förhÄllande till ett konstruktivistiskt synsÀtt, yrkesrollen, kunskapssynen, kunskapen som krÀvs i framtiden, traditioner och undervisningsmetoder.

HÀlsa och lÀrande hand i hand : En studie hur elevhÀlsans uppdrag att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande tolkas.

Syfte med studien Àr att undersöka hur representanter frÄn elevhÀlsan, skolledningen samt förvaltningen tolkar elevhÀlsans uppdrag att arbeta hÀlsofrÀmjande och förebyggande. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna, hur ser representanterna pÄ begreppen hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete samt vilka tankar representanterna har kring hur det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet kan utformas i syfte att stödja alla elevers utveckling mot utbildningens mÄl. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre representanter frÄn elevhÀlsan samt en representant vardera frÄn skolledning och förvaltning. Resultatet av studien visar att elevens fysiska och psykiska mÄende, helhetssyn och samverkan Àr viktiga aspekter dÄ begreppet hÀlsofrÀmjande arbetet definieras. Viktiga begrepp som framkom i resultatet kring begreppet förebyggande arbete Àr tidiga insatser utifrÄn riskfaktorer för individen och gruppen, samt stÀrka individen och gruppen utifrÄn att dessa. Det lyfts Àven tankar om att förebyggande arbete Àven innefattar att stÀrka individen utifrÄn dess styrkor, men detta framkommer inte i lika stor utstrÀckning. Det finns mÄnga likheter kring hur det hÀlsofrÀmjande arbetet och det förebyggande arbetet kan utformas.

Antigena strukturer av betydelse för ett skyddande förvÀrvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV) : Antigenic structures involved in development of protective acquired immunity against equine infectious anemia

Denna litteraturstudie undersöker vilka immunogena strukturer som har betydelse för utveckling av ett skyddande förvÀrvat immunsvar mot ekvint infektiöst anemivirus (EIAV). Ekvin infektiös anemi (EIA) Àr en virussjukdom som drabbar hÀstdjur. Den kÀnnetecknas av ett förlopp med periodiska viremier Symtomen som ses i samband med viremi orsakas av proinflammatoriska cytokiner frÄn det medfödda immunsvaret. VÀrden blir vanligtvis asymtomatisk inom ett Är efter infektion, dÀrefter fortsÀtter individen att vara persistent infekterad under resten av livet. EIAV kan överföras via kanyler eller blodsugande vektorer (bromsar och stallflugor) som intar blod frÄn hÀstar med viremi. Virus frÄn blodet pÄ insektens mundelar förs ut i cirkulationen nÀr den biter en ny hÀst. Viruset infekterar och replikerar i makrofager, vilket leder till att vÀvnader som har rikligt med makrofager har höga virustitrar, Àven om halterna varierar med infektionsfas och virulens hos virusstammen. Ett cellmedierat förvÀrvat immunsvar förmodas vara en mycket viktig faktor för att begrÀnsa virusreplikationen under den akuta fasen.

En modell för att identifiera krav som mÄste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domÀn

Allt för ofta hÀnder det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden pÄ att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfÀlligt. Genom att ta tillvara och ÄteranvÀnda information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nÀsta informationssystemutvecklingsprocess fÄr ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehÄller krav som mÄste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domÀn, gÄr att tillÀmpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domÀn. För att denna kravspecifikation skall kunna anvÀndas pÄ detta vis, krÀvs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domÀn förÀndras.

Matematik, ett nyttigt Àmne men inte sÀrskilt intressant! : En studie av elevers upplevelser av Àmnet matematik i grundskolans senare Är.

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Tierpsmodellen 2.0: Skapandet av empowerment i olika livsdimensioner

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->