Sök:

Sökresultat:

1107 Uppsatser om Tidiga skolćren - Sida 17 av 74

SprÄkstimulerande arbete i förskolan

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

Ungdomar och alkohol: en litteraturstudie om hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas

Ungdomars alkoholkonsumtion Àr ett stort problem i mÄnga lÀnder och de negativa konsekvenserna Àr mÄnga. Detta examensarbete behandlar, genom en litteraturstudie, ungdomars alkoholkonsumtion och framförallt hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. Faktorer som gÄr att koppla till ungas alkoholkonsumtion Àr sjÀlvförtroende, avvikande personlighetsdrag, kompisgruppens inflytande, intentioner samt biologiska drag. Syftet Àr att skapa en djupare förstÄelse för problematiken kring ungdomars alkoholkonsumtion samt att utifrÄn teoretiska perspektiv och tidigare forskning undersöka hur ungdomars alkoholkonsumtion kan minskas. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Vilka teorier gÄr att koppla till ungdomars alkoholkonsumtion? samt ?Hur kan ungdomars alkoholkonsumtion minskas?? Resultaten visar att ungdomars alkoholkonsumtion bland annat kan minskas genom alkohollagstiftning i form av bland annat alkoholmarknadsföringskontroll samt prishöjning pÄ alkohol.

Kultkontinuitet i HĂ€lsingland

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebĂ€r och hur begreppet ska tolkas. Genom en jĂ€mförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i HĂ€lsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen Ă€r att kultplatskontinuitet med en sĂ€rskilt begrĂ€nsad definition inte kan styrkas, utan endast bosĂ€ttningskontinuitet. Runstenarna dĂ€remot uppvisar ett flertal tecken pĂ„ kultkontinuitet..

Kristendomen i lÀromedel : En studie om kristendomen i högstadiets lÀromedel

Studien undersöker hur kristendomen framstÀlls i lÀromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien Àmnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framstÀlls i de olika lÀromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp frÄn lÀromedel skrivna för lpo 94, dÄ det ej har utkommit en större mÀngd lÀromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig pÄ de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Den postmodernistiska estetikens utveckling i Ryssland

Undersökningens syfte Àr att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat pÄ en lÀsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlÀgga den ryska postmodernismens sÀrdrag i jÀmförelse med den vÀsterlÀndska och slutligen reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes Àr att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen nÀrmar sig realismen..

SprÄkutvecklingens betydelse : En studie kring hur barns sprÄkutveckling redan frÄn tidiga levnadsÄr har betydelse för att lyckas inom de nationella proven i svenska i Ärskurs 3

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

SÄng- och musikstunder i förskolan - en studie pÄ fyra förskolor

I litteraturstudien tas det upp om barns tidiga musicerande samt vilken roll pedagogen har för musikaliska aktiviteter pÄ förskolan. Det tas Àven upp vad litteraturen sÀger om sÄng- och musikstunder. Genom enkÀtundersökningar och intervjuer vill vi undersöka hur förskolepedagogerna ser pÄ sÄng- och musikstunder i sin verksamhet. UtifrÄn dessa resultat har vi konstaterat att förskolepedagogerna anvÀnder sig av sÄng och musik i den pedagogiska verksamheten. DÀremot anvÀnds sÄngen och musiken i varierande utstrÀckning.

Outsourcing som pausknapp

Syfte: Att undersöka huruvida outsourcing anvÀnds som enpausknapp för att skjuta upp problemet och i framtidenta stÀllning till funktionens vara eller icke vara inomföretaget samt studera vad som görs under tidenfunktionen Àr outsourcad och om detta möjliggörinsourcing för företaget. Slutsats:Ett mönster infinnes i de tidiga stadierna av outsourcing. Ett uttalat beslut eller planering förinsourcing Àr sÀllsynt. Företagen anvÀnder olikatillvÀgagÄngssÀtt angÄende förberedande för eneventuell insourcing..

Samspel och kommunikation i skolan

Syftet med denna undersökning Àr samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga Ärskurser. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier och intervjuer i den hÀr undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen pÄ de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lÀrare. Den litteratur som vi har lÀst i Àmnet har belyst hur viktigt det Àr med samspelet och kommunikationen för en vÀl fungerande relation mÀnniskor emellan.

MÄngfald i skolan : riktlinjer och implementering

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Kost och hÀlsa i skolan : En studie av uppfattningar hos rektorer, statliga skolmyndigheter och kommunala kostchefer

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

FramgÄngsfaktorer i lÀsundervisningen : en studie om lÀrares syn pÄ framgÄngsfaktorer i lÀsundervisningen i förskoleklass och de tidiga skolÄren, sÀrskilt för barn som fÄr svÄrigheter i sin lÀsinlÀrning

LÀssvÄrigheter skapar i förlÀngningen snÀvare grÀnser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmÀnhet. Att uppmÀrksamma tidiga kÀnda tecken pÄ lÀs-svÄrigheter och agera utefter detta, Àr dÀrför en oerhört viktig del i lÀrarens vardag (Elbro, 2004). I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sÀgs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, lÀsa och skriva ska fÄ möjligheter att kommunicera och dÀrmed fÄ tilltro till sin sprÄkliga förmÄga. Undervisningen ska ocksÄ anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Den ska med utgÄngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprÄk och kunskaper frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling.

Det Àr ju samma barn och ungdomar vi arbetar med ? En intervjustudie om samverkan mellan skola, skol- och folkbibliotek pÄ Gotland

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Jaget en Kategoriserande Konstruktion : En grundundersökning rörande dhammas och jaget inom den tidiga Buddhismen utifrÄn ett subjektivt fenomenologist synsÀtt

Av ditt intryck, du inget vet, först nÀr upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi stÀlla frÄgan: vad Àr jag? Inget-ting min vÀn. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet Àr en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frÄnvarande jag Àr opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Jaget en Kategoriserande Konstruktion : Av Personfaktorer : En grundundersökning rörande dhammas och jaget inom den tidiga Buddhismen utifrÄn ett subjektivt fenomenologist synsÀtt

Av ditt intryck, du inget vet, först nÀr upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi stÀlla frÄgan: vad Àr jag? Inget-ting min vÀn. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet Àr en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frÄnvarande jag Àr opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->