För att uppnå de av regeringen uppsatta transportpolitiska mål och visioner krävs det beslut om åtgärder. En förutsättning för att beslutsfattarna ska ta bra beslut är att de har tillgång till information. Informationen samlas i olika underlagsmaterial som till exempel stråk- och bristanalyser vilka detta examensarbete koncentreras på. Ett viktigt förhållningssätt inom all vägplanering är fyrstegsprincipen. Brist- och stråkanalyser kommer in i ett tidigt skede i Vägverkets planeringsprocess.

Bakgrund: Den oväntade döden medför svårare sorgeprocess än den väntade döden, ofta leder den till mer psykisk ohälsa jämfört med den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig. En traumatisk kris innebär att den drabbade individen behöver omedelbar hjälp med att organisera sitt liv. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser av bemötande när deras närstående plötsligt avlider. Metod: Litteraturstudie bestående av 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att få en insikt om hur förskollärare tänker kring specialpedagogik i förskolan och även vilka faktorer som har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vikt har även lagts vid förskollärares tankar runt tidiga insatser för barn i förskolan. För att kunna ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie gjorts där 7 verksamma förskollärare från 2 olika enheter har intervjuats. Jag har utgått från mina problemställningar; Hur tänker förskollärare kring ämnet specialpedagogik? Vilka faktorer har betydelse för förskollärares arbete med barn i behov av särskilt stöd? samt Vilken betydelse har tidiga insatser för barn i förskoleåldern? Mitt resultat visade att det många gånger finns två olika sätt att tänka kring specialpedagogik i förskolan.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse räkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklärande. För att få svar på vår frågeställning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vår undersökning ingick åtta barn i åldern två till tre år. Resultatet visar att yngre barn på förskolan ges möjlighet att lära sig matematik genom räkneramsor, till exempel när det gäller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjälp av räkneramsor, grundlägga det matematiska lärandet på ett medvetet sätt genom att barnen får uppleva variation och mångfald i flera olika miljöer.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt beskrivningar från relevant litteratur om holistisk syn på lärande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssätt och vikten av meningsfulla sammanhang stämmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både som lärare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete består av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lärarna använder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns läs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga läromedel och skolans traditioner. Lärarnas arbete präglas oftast av en formaliserad och färdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, läsutvecklingen, skrivutvecklingen.

SammandragStudien omfattar ämnesområdena operativ miljö i instabila stater, tillsammans med militär operativ och taktisk logistik. Eftersom den operativa miljön och också syftet med det militära maktmedlet i viktiga avseenden är särskiljande vid stabiliseringsoperationer, i jämförelse med reguljär krigföring, innebär detta att även anpassningsbehoven för logistiken förändras.Syftet med studien är att beskriva och analysera hur logistik kan utformas vid stabiliseringsoperationer, för att därefter teoretiskt bidra till en logistik som är anpassad för de generiska dragen i denna typ av operativ miljö.Empirin till studien är framtagen från västerländska operativa och taktiska stabiliseringsdoktriner och teorin är hämtad från Moshe Kress Operational Logistics. Analysen genomförs med ett logistiksystems operationaliserade kriterier, och redovisar de framträdande anpassningsbehoven för varje skede i operationen.Resultatet visar att det framträdande behovet är att säkerställa kontinuitet i flödet, vilket förutsätter operativ flexibilitet. Undantaget är Secure-skedet där tillgänglighet, som i sin tur förutsätter överlevnadsförmåga, är det framträdande för att optimera logistiksystemet. En viktig slutsats är att Hold-skedet sannolikt innebär störst behov av anpassning och kapacitet i ett operativt logistiksystem, sett till operationen som helhet.Nyckelord: Stabiliseringsoperation, operativ miljö, logistik, Comprehensive Approach Antal ord: 17967 (18192).

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i verksamheterna förskola, förskoleklass och tidiga skolår beskriver att de använder sig av utomhusmatematik. För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer.Våra frågeställningar är:Vilket syfte har lärarna när de arbetar med utomhusmatematik? Vilka möjligheter och hinder finns det med utomhusmatematiken? Hur uppger lärarna att de använder sig av material och plats vid utomhusmatematik? I studien ingår sammanlagt sex intervjuer. De intervjuade är två lärare i förskolan, två lärare i förskoleklass och två lärare i tidiga skolår. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare är mycket positiva till utomhusmatematik och att de främst använder sig av arbetssättet eftersom matematiken blir mer konkret för barnen och att barnen får lära med alla sinnen.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning.

Bakgrund: Den oväntade döden medför svårare sorgeprocess än den väntade döden, ofta leder den till mer psykisk ohälsa jämfört med den väntade döden. Plötslig död är svår att inse och ta till sig. En traumatisk kris innebär att den drabbade individen behöver omedelbar hjälp med att organisera sitt liv. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser av bemötande när deras närstående plötsligt avlider. Metod: Litteraturstudie bestående av 7 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades utifrån inspiration av Graneheim och Lundmans riktlinjer. Resultat: Resultatet visade att de anhöriga i hög utsträckning upplevde det emotionella stödet som gott i det akuta skedet.

Bakgrund: Folksjukdomen stroke som innebär ett akut insjuknande, är den tredje största dösorsaken och den vanligaste orsaken till handikapp. Stroke drabbar mellan 25 000-30 000 svenskar årligen. Strokeinsjuknande berör inte bara den drabbade utan även de närstående. Betydelsen av bemötande och omhändertagande av de närstående är därför av största vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur närstående till patienter med stroke upplever bemötandet från vårdpersonal i det akuta skedet.

Den här studien har tillkommit som ett examensarbete vid lärarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollärare beskriver sitt sätt att arbeta med barnens tidiga läs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollärare genomfördes och barn och pedagoger på dessa förskolor observerades med hjälp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar på ett medvetet sätt med barnens tidiga läs- och skrivutveckling, även om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den språkliga medvetenheten har betydelse för läs- och skrivinlärningen.