Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan.

Detta arbete beskriver hur Herons ångkula fungerar och hur den har byggts.Ånkulan konstruerades för ca 2000 år av Heron.Meningen var att få fram en verkningsgrad eftersom denna var okänd. Verkningsgraden blev aldrig konstaterad. Endast en teoretisk beräkning för verkningsgraden gjordes. Kulan sattes inte i rotation av ångtrycket som byggdes upp när det eldades under denna.Anledningen var troligen att det var för mycket friktion i tätningen som skulle tillföra matarvatten in i kulan. Värmeöverföringen mellan gaslågan och kulkroppen var inte heller den mest optimala.Kulan med tillhörande kringutrustning byggdes under dec-07/jan-08 efter eget tycke och utan någon existerande ritning.

I vår undersökning Skönlitteratur som en kunskapskälla i so-ämnen kommer vi att beskriva hur pedagoger ställer sig till användandet av skönlitteratur som en kunskapskälla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svårigheter som kan uppkomma vid användandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vår undersökning är att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en källa för att utveckla elevers kunskaper inom so-ämnen. För att få svar på syftet med vår undersökning valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga år. För att få en variation i vårt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande användningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra vilka metoder inom addition och subtraktion som förekommer i två matematiklärobokserier. Vi har sökt svar på frågorna: vilka metoder för addition och subtraktion som läroböckerna ger, hur dessa behandlas och bygger vidare på varandra samt hur böckerna förhåller sig till gällande läro- och kursplaner.Den metod vi har använt oss av är en innehållslig idéanalys, eftersom vi tittat på dels vad, men också hur det tas upp. Materialet vi använt denna metod på är två matematiklärobokserier, som är reviderade till gällande läroplan, Lgr11. Som verktyg för att genomföra denna studie har vi utarbetat ett analysschema som har fokuserat på vilka metoder böckerna tar upp samt tre metaforer som beskriver hur det tas upp.Resultatet av denna studie har visat att det finns stora skillnader på hur böckerna arbetar med addition och subtraktion. Den ena boken tar upp metoderna flera gånger, börjar grundande och bygger vidare för att fördjupa och utveckla kunskaper.

Trädgårdar är inte bara till för den visuella upplevelsen utan handlar även om den fysiska användningen. Det kulturella sättet att se på trädgård utvecklas över tid i Kalifornien. Först från det medicinska, symboliska, meditativa och erfarenhetsmässiga studerandet från missionsträdgårdarna, till det odlade och produktiva under kolonialtiden för att vidare bli en yta för nöje under tidiga delen av 1900-talet. Under efterkrigstiden blev det sedermera en plats där familjens alla aktiviteter kom i fokus. Kalifornien kom att utvecklas i en aldrig tidigare skådad takt.

I Sverige måste samrådsmöten hållas enligt lag i utvecklingen av planer såsom översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Förhållningssätt till medborgardialog och sättet att arbeta på varierar dock mellan kommunerna, eftersom det inte finns några särskilda villkor för den metod som ska användas när det gäller samråd och dialog med medborgarna. Huvudsyftet med denna uppsats är att studera attityder och praxis gällande medborgardialog i det samtida stadsförnyelseprojekt H+ i staden Helsingborg, ett projekt som har hållbar utveckling som främsta mål. Frågor som besvaras i detta arbete är hur medborgardialog praktiseras i stadsförnyelseprojekt H+, och vilket förhållningssätt till den offentliga medborgardialogen som kan urskiljas i projektet H +. Metoden som användes för undersökning och datainsamling var litteraturstudier, dokumentstudier och två kvalitativa intervjuer. Studien visar att den tidiga visionsfasen av H+ projektet var ett kritiskt skede, där stora frågor har tagits upp, och medborgarna inte varit särskilt inblandade. Istället har större delen av medborgardialogen hittills handlat om att höja medvetenheten om stadsförnyelsen, och att genomföra en öppen planering efter beslutet om att projektet skulle genomföras.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefär fem till sju år senare i livet än män. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom på bröstsmärtor och väntar ofta för länge med att söka vård. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad på artiklar från 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stämde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.

?Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar.

Bakgrund: Det som definierar att ett barn far illa är enligt SoL barn som inte får sina behov tillgodosedda inom familjen samt att det kan vara barn eller ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt genom ett eget skadligt beteende. Anmälningsskyldigheten och utredningsplikten ska verka för att skola, polis och socialtjänst ska kunna fånga upp de barn som far illa i ett tidigt skede.Syfte: Med en utgångspunkt av ovanstående problematik, på att barn faller mellan olika myndigheters ansvar, är syftet med denna uppsats att ta reda på hur samverkan mellan socialtjänst, polis och skola fungerar jämfört med vad lagen säger, med fokus på barn som far illa.Metod: Studien är baserad på att kvalitativ metod där vi använt oss utav kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer består av en kurator, två handläggare på socialförvaltningen, en rektor, tre skolsköterskor och tillsist en polis.Resultat: Studien har visat att skolor tolkar sin anmälningsplikt olika vilket leder till att socialförvaltningen inte har möjlighet att utreda i den utsträckning de hade önskat och därmed begränsas de tidiga insatserna..

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården.

I vilken grad ett barn är fonologiskt medvetet är i många fall avgörande för hur barnets läsinlärning kommer att fortlöpa, varför det är av stor vikt att redan tidigt arbeta för att stärka den fonologiska medvetenheten. En tillfredsställande läsförmåga är central för inlärningen även i andra skolämnen än svenska. Forskning har på senare tid visat att det finns ett tydligt samband mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter i matematik. I denna studie undersöks huruvida det finns någon koppling mellan tidiga fonologiska svårigheter och matematiksvårigheter två år senare hos en grupp elever. Med kvantitativa metoder och genom analyser av bedömningar i olika diagnos- och kartläggningsmaterial har ett resultat kunnat presenteras som visar att majoriteten av de elever som i förskoleklassen uppvisade tecken på fonologiska svårigheter även hade matematiksvårigheter i år 2.

Högläsning är en handling när en vuxen läser en text högt för ett eller flera barn och är en viktig del av barns språkutveckling. Att besitta ett rikt språk är av stor vikt för att leva och verka i dagens samhälle som präglas av text och samtal. Sett från det senaste decenniet har barns läsförmåga och intresse till läsning försämrats. Därför är det betydelsefullt att lärare tillämpar arbetssättet högläsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa högläsningens betydelse i de tidiga skolåren.