Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läsutveckling i skolans tidiga år. Kan det, exempelvis, vara bristande intresse och motivation till läsning, dålig stimulans eller avsaknad av syfte med läsning? För att försöka få ett svar på detta har jag undersökt vad några elever i årskurs 3 har för syn på läsning. Detta har jag gjort med hjälp av en enkät, där 50 elever svarade, och sju elevintervjuer. Nästan alla elever som svarat på enkäten tycker att det är roligt att läsa och att det är viktigt för deras kommande liv.

This essay aims to generate understanding for todays grammar teaching in the early grades.Through base in previous research, I intend in this work to seek understanding of what affects the grammar development and its impact on education. I investigate in this essay teacher's approach to grammar and how it affects the incidence of grammar teaching.Work empiricism consists of qualitative research interviews and a survey with the intention to present a broad picture of grammatical meaning. Regarding to the informants that are involved in the investigation, I have deliberately chosen teachers from different generations to find reflections of their own education and how itinfluenced their view of grammar. My study shows that teachers acquire greater part of teaching about languagefunctional side compared to the form of the language. The teachers who participated in the survey indicated that the language functional side priority by reason that the more responds to students' learning needs and promotes a desire to learn through meaningful for the student.

The French historian Marc Bloch is considered to be one of the masters of medieval history, particularly his creation Feudal Society has been an essential piece of work for everyone who desires a deeper understanding of the general feudal society. Bloch gives his readers a vivid and living picture of a society so far beyond our present that it is sometimes hard to keep in mind that this society is part of our legacy. At the same time Bloch endows his readers with the special historical outlook he and his successors has developed, the history of the mentalities. By reaching further back in time, to the Roman and Germanic cultures and the manorial system, he proves his point that the feudal society was build on the legacy of older structures and institutions.In the coming study I will disentangle the early feudal structure of power as Bloch has described it in his Feudal Society. The essence of this power structure is to find in the very characteristic tie between two men, the vassalage.

Psykisk ohälsa rapporteras vara en betydande orsak för unga kvinnor till förlorade år av friskt leverne, och komorbiditet mellan olika psykiatriska tillstånd beskrivs som vanligt förekommande. Trots det finns inte särskilt mycket vetenskaplig dokumentation över de unga kvinnornas psykiska hälsa på ett mer övergripande plan. Syftet med studien var att undersöka hälsotillståndet hos kvinnor i åldern 18-25 år med avseende på stress, utbrändhet, ångest, depression, sömnproblem och somatisering. Detta jämfördes med män 18-25 år och individer i åldern 26-79 år, med data från en omfattande populationsbaserad enkätundersökning. Resultaten från självskattningsformulären visade att unga kvinnor rapporterade högre nivåer av stress, utbrändhet, ångest och somatisering än unga män och övriga åldrar, högre nivåer av dålig sömnkvalitet än unga män samt av icke-restorativ sömn än övriga åldrar.

Syftet med detta arbete är söka svar på hur elever i de tidiga skolåren löser praktiska problem inom matematikområdena, mätning och vägning. Det har gjorts en jämförande studie av elevernas lösningsstrategier för att undersöka huruvida det sker någon förändring med stigande ålder och därmed förväntade ökade kunskaper i matematik.Genom undervisningsförsök med kompletterande löpande observationer har vi sökt svar på hur förskoleklasselevernas lösningsstrategier skiljer sig i jämförelse med elevernas i skolår 4. Försöken har genomförts av elever i förskoleklass och skolår 4. Eleverna har varit indelade i grupper om 4-6 i varje och alla undervisningsförsök har genomförts utomhus. Undersökningen har bestått av två övningar, ett försök i mätning och ett försök i vägning.Resultatet visar att eleverna i de olika åldrarna uppskattar att lösa matematiska problem, på ett praktiskt sätt.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt läromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika läromedel i biologi för årskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrån begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, begrepp som ska täckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell läroplan, LGR11. Analysen görs utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhållningssätt.Forskningsfrågorna för studien är- Hur har läromedelsförfattarna avgränsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar? - Går det att identifiera tydliga mönster i hur innehållet presenteras mellan läromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för årskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i läromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jämställdhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprätthålls föreställningar om två tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i läromedlen. .

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur några lärares inställning till ämnet svenska som andraspråk är.Frågeställningarna vi utgick ifrån var:? Vilken inställningen har några olika lärare till ämnet SVA?? Påverkar lärarens kunskap om ämnet SVA dennes inställning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omständigheter bedrivs SVA-undervisningen på några skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sex kvinnliga lärare i varierande åldrar och med olika utbildningar. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju för att på bästa sätt få fram lärarnas inställning till ämnet.Resultatet visar att inställningen till ämnet till viss del påverkas av lärarnas utbildning och erfarenhet på så sätt att lärare med en god utbildning eller lång erfarenhet inom yrket har en mer positiv inställning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lägger SVA-undervisningen på den tid det passar läraren, vilket även kan vara efter elevens skoldag. Läraren som bedriver undervisningen har mycket sällan någon utbildningen i ämnet.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers språkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte också om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom språksvaga barnen/elever och om miljön kan vara språkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre från förskolan och tre från skolan. För att samla data till undersökningen använde jag mig av öppna intervjufrågor. Resultatet visar på att pedagoger är medvetna om barns språkutveckling, men har dålig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att får en bättre språkutveckling. De pedagoger som har tillgång till specialpedagog känner att de får stöd av denna för att kunna arbeta med språkförsenade barn. Om barnet är knutet till en logoped kan pedagogerna oftast få tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha väldigt stor betydelse för språklig stimulans.

Syftet med den här studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv och diskursbetydelse belysa hur pedagoger uppfattar skolsvårigheter och de påverkande faktorer i arbetet med åtgärdsprogram samt att undersöka om de vidtagna åtgärderna leder till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. I undersökningen ingår pedagoger från tre olika skolor som har behörighet att undervisa i de tidiga skolåren. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som innehåller litteraturgenomgång, intervjuer och dokumentanalys. Studien är baserad på tio öppna intervjuer och analys av 48 åtgärdsprogram som har upprättats av de tio pedagogerna. I intervjuerna har vi utgått från tre frågeområden; Skolsvårigheter, Betydelsefulla faktorer och Inkludering. Vår hypotes handlade om att pedagoger tenderar att beskriva skolsvårigheter utifrån den förförståelse de har och den kultur som råder i skolan samt att sättet att beskriva svårigheter präglar de vidtagna åtgärderna. Resultatet visar att hypotesen håller men visar ytterligare ett perspektiv på skolsvårigheter.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Olika tider och samhällen har olika krav på god läsfärdighet. I vårt informationssamhälle är kraven på god läsfärdighet stora. Skolan har ett mycket stort ansvar för att barnen lär sig att läsa och skriva. Det övergripande syftet med studien var att undersöka vilka förebyggande åtgärder mot lässvårigheter som förekommer, vilka kunskaper pedagoger har om läsinlärning och lässvårigheter, hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt hur pedagoger stödjer elever som är i lässvårigheter. Vår litteraturgenomgång visar att pedagogerna bör behärska många metoder och arbetssätt och ha kunskaper om barns språkutveckling och om språklig medvetenhet.

Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa.

Med den globala fetmaepidemin, har forskning visat att tidiga förebyggande metoder är viktigast. En av strategierna för att främja sunda matvanor är genom att öka konsumtionen av grönsaker hos barn. I detta examensarbete ges en inblick i tidigare forskning som beskriver de olika sätt på vilka förskole pedagoger kan uppmuntra barn att konsumera mer grönsaker under lunchen. Med hjälp av kvalitativ metodobservation, har två grupper av barn under en pedagogisklunch observerats när de suttit med två olika pedagoger. De teoretiska utgångspunkterna för detta examensarbete är baserat på Goffmans dramaturgiska perspektiv och Merleau-Ponty livsvärldsteori.

Syftet med arbetet var att ge Domsjö Fabriker en inblick i vilka brandrisker som finns i huvudbyggnaden och påvisa vilka egendoms- och ekonomiska skador dessa kan ha. Rapporten syftade även till att presentera åtgärdsförslag. Genom en identifiering och analys av möjliga brandrisker skulle syftet uppfyllas. Målet med rapporten var att Domsjö Fabriker skulle få en inblick i vilka åtgärder som borde prioriteras samt ett underlag för mer ingående analyser. För att uppfylla rapportens syfte och mål har metod och arbetsgång anpassats specifikt för denna rapport.

Att ha automatiserat grundläggande additionskombinationer i talområdet 0-20 kan underlätta elevers vidare matematikutveckling. I detta utvecklingsarbete undersöktes om ett interventionsprogram bestående av strategidiskussioner, kombinationsträning samt minuttest i årskurs 7 var effektivare än enbart minuttest. Vidare analyserades om ökad säkerhet med additionskombinationerna 0-20 ledde till en generalisering till addition inom talområdet 20-99 samt till subtraktionskombinationer inom talområdet 0-20.En mixed ANOVA med enkla kontraster genomfördes och resultatet visade att interventionsgruppen utvecklades något bättre än jämförelsegruppen under interventionsperioden fram till eftertestet i addition 0-20 men det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna för hela testperioden. Generalisering skedde till addition 20-99 för båda grupperna men interventionsgruppen utvecklades bättre än jämförelsegruppen i subtraktion 0-20. En slutsats är att det är en fördel för eleverna att bli säkrare på de grundläggande additionskombinationerna då de även blir säkrare på addition inom talområdet 20-99 och med träning även säkrare på subtraktion inom talområdet 0-20.