Idag påpekas mer och mer att användaren skall vara delaktig vid utvecklandet av in-formationssystem. Ett systemutvecklingsprojekt kan generellt sägas ha ett antal faser: En förstudie, en genomförandedel och någon form av efterarbete. Fokus i denna rap-port riktas mot förstudien där det görs en analys av problemdomänen. Eftersom beslut som tas i senare delar av projektet är väldigt beroende av hur väl problemdomänen är beskriven är det viktigt att mycket tid läggs ned på att se till att denna beskrivning är korrekt. För att kunna beskriva problemdomänen har systemutvecklaren en mängd beskrivningstekniker till sin hjälp.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

This is a study of how four teachers work with pupils? early literacy learning. Interviews were conducted with two teachers who chose to use a specific method, Writing to Read (WTR), for teaching pupils to read, and with two teachers who had not chosen a specific method. The aim of the study was to compare how the teachers worked, their motives for their choice of method, and the ideas the teachers have about early literacy learning. To see whether the teachers? choice of method was related to the individualization of the teaching and their views of pupils? learning in interaction, Vygotsky?s theories about children?s learning have been used.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet.

Ineffektiv humanitet eller inhuman effektivitet? handlar om idéströmningarna i den offentliga diskussionen om organisering av asylprocessen. Som teoretisk utgångspunkt har använts vad författarna kallat ett asyletos. Detta har rekonstruerats utifrån lagtext och övrigt material som Migrationsverket och Utlänningsnämnden använder i sitt beslutsfattande. Med hjälp av en för uppgiften anpassad version av Göran Bergström och Kristina Boréus metod för idé- och diskursanalys utföres den empiriska analysen ? en kartläggning över vilken avvägning de respektive aktörerna på arenan gör mellan de tre dimensionerna rättssäkerhet, effektivitet och humanitet.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen.

Överträning är en komplicerad diagnos som drabbar idrottare då de får en negativ balans mellan belastning och återhämtning. Överträning har varit ett ökande problem de senaste decennierna inom elitidrotten som alltmer övergått från att vara amatörbetonad till att bli mer professionell. Återhämtningsperioden för den drabbade kan beroende på allvarlighetsgrad och insatser vara från några veckor upp till flera år och det är av stor vikt för den enskilda idrottaren att kunna undvika överträning för att få en så lyckosam karriär som möjligt. Syftet med rapporten är att undersöka de subjektiva faktorer som uppstår i det tidiga skedet av överträning. Fyra idrottare som tidigare varit övertränade har intervjuats med fokus på deras egna upplevelser, tankar och känslor.

Syftet med denna undersökning var att genom aktionsforskning undersöka hur elever i en geografiklass lärde sig om hållbar utveckling genom att arbeta med projektet "Hållbar stad". Jag använde mig av sociokulturell teori då jag planerade projektet och analyserade resultaten. Jag ville undersöka och analysera hur effektiva artefakterna och arbetssätten var. Genom självreflektion och samtal med min lokala lärarutbildare, LLU, kunde jag även analysera min egen insats och skapa en förståelse som kan hjälpa mig som lärare. Metoden jag använde mig av var aktionsforskning som realiserades med följande faser: planering, aktion, observation och reflektion som följde varandra. Aktionsfasen bestod av sex lektionstillfällen som genomfördes i en gymnasieklass i ämnet geografi.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvägledande aktiviteter med barn i åldrarna sju till tolv år. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som bedriver studie- och yrkesvägledningsverksamhet med barn i grundskolans år 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa åldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet måste påbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första år, för att målen så som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnås. De förutsättningar intervjupersonerna menade krävs för att tidig vägledning ska kunna bedrivas är av såväl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvägledande aktiviteter som påbörjas i grundskolans tidigare år och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsättningar att göra väl underbyggda val i framtiden..

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i år ett och år tre och påvisa likheter och skillnader.Sex elever från ett mångkulturellt område har studerats i sin läs- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjälp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förståelse för ämnet har även intervjuer med lärare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta läs- och skrivutvecklingen som kan vara jämförbar med våra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers läs- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens läs- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgång och på något sätt skiljer sig från de andra.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.