Syftet med denna c-uppsats var att studera användningen av matematik i förskolan och undersöka vilka kontexter som påverkar pedagogerna att använda matematik i den dagliga verksamheten. I undersökningen besvarade 52 pedagoger från fyra förskolor i en mellansvensk kommun enkäter. En pedagog från förskola, en föreståndare samt en lärare i skolans tidiga år deltog i intervju. Insamlad data analyserades mot teorin att det krävs att flera del-kontexter uppfylls för att nå en meningsfull innebörd i att använda matematiken i förskolan. Det visade sig att det som påverkade dessa pedagoger mest, vad gäller att använda matematiken i vardagen, var kollegornas inställning till området i fråga samt kompetensutveckling inom detsamma.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser.

Syftet med detta arbete är att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lärandet. För att utföra detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning såsom två kända teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har även tagit hjälp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger på en skola i tre olika skolår.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur kalvningsförlamning (Paresis puerperalis) påverkar mjölkproduktionen samt hur den kan förebyggas och behandlas. Kalvningsförlamning är en vanligt förekommande sjukdom som drabbar främst högmjölkande mjölkor. Förlamningen uppkommer några dagar innan kalvning eller några dagar efter, på grund av kalciumbristen (hypokalcemi) som uppstår när kon ska börja producera mjölk. Den visar sig genom att kon får svårt att resa på sig då musklerna slutar att fungera när kalciumhalten blir för låg. Resultat från en studie har visat att mjölkmängden var lägre i början av laktationen på de kor som haft kalvningsförlamning och sedan ökat efter 4 till 6 veckor, tills den nått den normala mängden mjölk som kon haft i tidigare laktationer.

Andersson Tannergård, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvårigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet är att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan.

Ett av förskolans vanligaste material är byggklossar i trä. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillväga då de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjälp av videokamera, och det resultat som erhölls härur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lärande. De slutsatser som drogs då observationsmaterialet analyserades är att förskolebarn i byggleken får rika tillfällen att erfara olika matematiska områden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, på skilda sätt.

Arbetet handlar om barns tidiga möte med skriftspråket i förskolan, ur ett sociokulturellt perspektiv. Den aspekt som belyses är funktionell användning av skrift i förskolebarns rollek inomhus. För detta har det skriftspråkliga innehållet i barns lek, lekmiljöer och material för skriftspråksanvändning samt pedagogers roll i leken behandlats. Syftet är att undersöka om aspekten av att erfara läs- och skrivsituationer är ett lärandeområde som ges pedagogiskt utrymme i förskolans rollek. För detta syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger på sex olika förskolor.

Dagens ungdomar ställs inför många val som kommer att ha inverkan på deras liv. Gymnasievalet är bara ett av alla dessa val, men också ett bland de största. Från skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad på de sökande. Det förutsätts att alla hanterar valet på samma förnuftiga sätt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader på individers sätt att hantera val beroende på hur vår mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

Bakgrund Antalet kirurgiska ingrepp förväntas öka, och därmed ökar även den totala risken för komplikationer. Världshälsoorganisationen, World Health Organization, WHO, har tagit fram en Checklista att använda i samband med kirurgiska ingrepp för att minska komplikationer och öka patientsäkerheten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av Checklistan. Metod En pilotstudie genomfördes och fem operationssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades ordagrant och en manifest kvalitativ innehållsanalys gjordes med induktiv ansats. Resultatet visar att det fanns hinder vid användning av Checklistan, det fanns en ovana vid de nya rutiner som Checklistan innebär, arbetslagets attityder påverkar användningen och att vissa i operationsteamet visade oförståelse för Checklistans syfte.

Purpose: The current thesis assignment aims to explain, understand and follow the strategies the young children employ into a conception of numbers. This thesis is based on a study performed by Doverborg and Pramling Samuelson.The following research questions serve to refine the stated goal:How mathematical thinking regarding conception of numbers occurs within younger children and which strategies they use?How is the interaction between the teacher and the younger children?Method: The study is organized as a qualitative study and was conducted in a pre-school with a group of four children. The children that have participated within my study are between two and three years old. They were filmed in four exercises.

Alzheimers sjukdom a?r en degenerativ demenssjukdom. I det tidiga skedet av sjukdomen a?r personen medveten om att na?got fo?ra?ndras, genom att exempelvis glo?mma avtalade tider eller fa? sva?rt att finna ord. Syftet med studien var att beskriva upplevelserna av att leva med Alzheimers sjukdom i tidigt skede.

Revisionsprofessionen images a?r sedan la?nge ett omdiskuterat fenomen. Genom denna studie o?nskades det att kartla?gga hur images pa?verkar uppfattningar om professionen och dennes attraktivitet. Syftet med studien var att underso?ka revisionsprofessionens images samt hur dessa images pa?verkar nya intra?dandes uppfattningar om professionen.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste barnsjukdomarna som påverkar det endokrina- och metaboliska systemet. I dagsläget beräknas 497 100 barn i världen ha sjukdomen. När ett barn diagnostiseras får föräldrarna ett stort ansvar då sjukdomen kan vara livshotande om inte behandlingen sköts på rätt sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn diagnostiseras med diabetes mellitus typ 1. En transitionsteori användes för att strukturera föräldrars upplevelser i tre faser.