Sökresultat:
1065 Uppsatser om Tidiga ćldrar - Sida 57 av 71
Skolsköterskans betydelse vid hantering av Äterkommande smÀrta : Kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse
Ungdomar med smÀrta i form av huvudvÀrk, magont och vÀrk frÄn axlar Àr ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrÄnvaro, pÄverkan pÄ sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smÀrta i vuxen Älder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmÀrksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. DessvÀrre saknas riktlinjer för handlÀggning av smÀrta hos ungdomar. HÀlsosamtalet syftar till att fÄnga upp ohÀlsa hos ungdomar, men idag rÄder det brist pÄ frÄgor med inriktning mot smÀrta.
En evidensstudie. Finns evidens för de metoder som anvÀnds av specialpedagoger pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen?
Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka vilken evidens det finns kring effekten av de metoder som specialpedagoger inom Barn- och ungdomshabiliteringen anvÀnder i sitt arbete. Metod: KartlÀggning av vilka metoder som anvÀnds av specialpedagogerna pÄ Barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige har skett via en enkÀt. Urvalet av specialpedagoger var ett icke slumpmÀssigt kvoturval i olika delar av Sverige, i smÄstad, storstad samt pÄ landsbygd. I enkÀten framkom Àven i vilken omfattning och till vilka diagnosgrupper som metoderna anvÀnds. Evidenssökning gjordes pÄ nio metoder, de mest frekvent anvÀnda av informanterna.Forskning pÄ dessa metoder har sökts nationellt och internationellt, framförallt i vetenskapliga artiklar.
Skolans klassrumsmiljö pÄverkar lÀrandets innehÄll
i den tidiga undervisningen i grundskolan inom Àmnet svenska sÄ har inlÀrningsmiljön stor betydelse. Genom att introducera en förÀnderlig sprÄkmiljö stimuleras elever till att bli nyfikna, intresserade och aktiva. Att möblera sÄ alla ser alla, inkluderar ett tydliggörande av vilka man har tillgÄng till och möjliggör samtal med flera personer samtidigt. Rum för samtal och diskussioner Àr viktigt i lÀrandeaktiviteter. Studien syftar till att generera kunskap om hur lÀrare organiserar den fysiska klassrumsmiljön, samt motiv för densamma.
Sjuksk?terskors f?ruts?ttningar f?r att identifiera sepsis inom h?lso- och sjukv?rden : En litteratur?versikt med mixad metod
Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.
UtvÀrdering av hörsel och symptom relaterade till ljudmiljön pÄ ett callcenterföretag
För telefonoperatörer i callcenterföretag förekommer skiftande nivÄer av bakgrundsljud, informationsflöde och ljudbelastning. Detta stÀller mycket stora krav pÄ hörsel, talupp-fattbarhet och ljudmiljön i arbetslokalen. Syftet med undersökningen var att kartlÀgga, och utvÀrdera hörseln, med bedömning av eventuell bullerpÄverkan, samt förekomst av hörselassocierade besvÀr relaterade till arbetsmiljön. Sextio slumpvis utvalda tele-fonister vid ett callcenterföretag i Sundsvall som enbart besvarar inkommande samtal erbjöds en planerad lÀkarundersökning, och hörselmÀtning. FemtioÄtta telefonister accepterade erbjudandet, samtliga genomförde alla moment.
Banbrytarna : Aspekter av yrkesidentitet i folkskollÀrares levnadsminnen skrivna 1889 - 1933
Syftet med undersökningen Àr att ge en bild av hur de tidiga folkskolelÀrarna i slutet av 1800?talet sjÀlva sÄg pÄ sitt yrke samt att utifrÄn detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tÀnkas omgÀrda denna. I uppsatsens analyseras folkskollÀrarnas egnahistorieskrivning utifrÄn 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollÀrare och insÀnda underÄren 1889-1933 till SAF, Sveriges AllmÀnna FolkskollÀrarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. UtifrÄn tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad sÄ har folkskollÀrarnas historieskildringar presenterats.
Felint leukemivirus - hur pÄverkas smittade katter?
Felint leukemivirus (FeLV) Àr ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela vÀrlden. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna Àr abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen Àr att katten oftast genomgÄr en lÄng asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer Àr anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstÄnd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.
Plötsligt förÀlder : Litteraturstudie om att bli förÀlder till ett för tidigt fött barn
Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgÄngna graviditetsveckor benÀmns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vÄrdas pÄ en neonatalavdelning. FörÀldraskapet pÄverkas av den för tidiga födseln, barnets hÀlsa och vÄrdmiljön. För att frÀmja förÀldrarnas nÀrhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvÄrdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vÀgledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fÀder upplever att bli förÀlder till ett för tidigt fött barn som vÄrdas pÄ neonatal-avdelning.
Bildskapande i en förskola och förskoleklass : Mallar eller inte mallar - det Àr frÄgan...
Denna studie innefattar mallarnas vara eller inte vara i barnens kreativa bildskapande i en förskola och förskoleklass. Avsikten med denna undersökning var att studera om mallar förekommer ofta i bildskapandet samt mallarnas funktion, dess syfte och om det fanns nÄgon forskning kring detta. Hur pÄverkar mallar, schabloner och mÄlarblad barnens utveckling i bildskapande? Vi anser att det Àr av stor vikt att lyfta fram denna undersökning för att bildskapandet har betydelse för barnets fortsatta utveckling. Det Àr vÀsentligt att de som arbetar med barn och har barn kan ta del av denna studie av barnens utveckling i ritandet.
Faktorer som relaterar till rökvanor bland svenska 11- och 15 Äringar : en kvantitativ studie
FolkhÀlsa berör mÄnga samhÀllsomrÄden och det Àr mycket viktigt att alla mÀnniskor tar del av information och kunskap om hÀlsa. Rökning Àr en stor fara för folkhÀlsan som stÀndigt Àr aktuell och mÄnga projekt pÄbörjas just för att fÄ en minskning av tobaksanvÀndning och förhindra ohÀlsa pÄ grund av rökning. SÀrskilt viktigt Àr det att studera rökning bland unga. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr studera hur rökvanor ser ut och förÀndras bland ungdomar vid 11 och 15 Ärs Älder och hur rökvanorna kan relateras till alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar anvÀndning av enkÀtdata frÄn Statens folkhÀlsoinstituts fÀrdigstÀllda enkÀter.
Estetikens roll i SO-undervisningen
Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra pÄ vilka sÀtt lÀrare ser pÄ den estetiska verksamheten i skolan. Den lÀrarkategori som vi valt att rikta in oss pÄ Àr högstadielÀrare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera pÄ det estetiska omrÄdet inom skolan berodde framförallt pÄ den omorganisation som skedde inom lÀrarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska omrÄdet, att ett större fokus kom att riktas pÄ den estetiska verksamheten Àn vad som tidigare varit fallet.
Ăldres ensamhet : En kunskapsöversikt
Syfte: Kunskapsöversiktens syfte var att sammanfatta kunskapslÀget avseende Àldres ensamhet. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Vilka faktorer bidrar till upplevd ensamhet hos Àldre mÀnniskor? (2) Finns det skillnader i upplevd ensamhet mellan Àldre kvinnor och Àldre mÀn? Metod: Att genom en selektiv kunskapsöversikt analysera studiens valda primÀrdokument utifrÄn studiens valda teman: rollförlust, hÀlsa och kön. Studiens primÀrdokument har sökts i databaserna ProQuest (Social Sciences), Diva och SAGE Journals online och bestÄr till största delen av kollegialt granskade forskningsstudier, artiklar och rapporter publicerade under Ären 1985-2012. Resultaten i studien har tolkats genom tvÄ teorier, livsloppsperspektivet och teorin om gerotranscendens.
Tidig social kontakt mellan smÄgrisar frÄn olika kullar, konsekvenser för tillvÀxt och beteende
Blandning av frÀmmande grisar med varandra i samband med avvÀnjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvÄras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvÀlfÀrdsproblem. Genom att lÄta de smÄgrisar som ska gÄ ihop efter avvÀnjning trÀffas redan vid tvÄ veckors Älder kan aggressionerna reduceras. TvÄ veckor Àr den Älder dÄ smÄgrisar naturligt lÀmnar boet och slÄr följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smÄgrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.
?Jag skriver och skriver för att komma ihÄg?? NÄgra burmesiska flyktingars vÀgar till anvÀndandet av det svenska skriftsprÄket.
Denna uppsats behandlar en grupp burmesiska flyktingar och deras olika vÀgar till anvÀndandet av det svenska sprÄket för att lÀsa och skriva. Syftet Àr att fÄ veta lite mer om hur de som vuxna lÀr sig ett andrasprÄk och vilka strategier de med fördel anvÀnder vid sprÄkinlÀrningen.Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer som spelats in pÄ minidisk och sedan transkriberats. Hela materialet har sedan sammanstÀllts schematiskt och dÀrefter analyserats med hjÀlp av teorier om sprÄkinlÀrningsstrategier.UtifrÄn sin bakgrund i Burma och i Thailand berÀttar informanterna om sina tidiga lÀs- och skriverfarenheter. Flera av dem har gÄtt sÄ kort tid i skolan att de med svenska mÄtt mÀtt knappt har en funktionell litteracitet vare sig pÄ modersmÄlet, karenska, eller pÄ det officiella sprÄket, burmesiska. Det Àr dock viktigt att ha i Ätanke att kraven pÄ lÀs- och skrivkunskaper inte Àr lika omfattande i hemlandet som hÀr i Sverige.
TvÄ sjukhus blir ett : effekter ur ett patientperspektiv
Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförÀndringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvÄrden och dÀrmed förbÀttra vÄrdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vÄrden och pÄ sÄ sÀtt Àven stÀrka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat nÄgra effekter i form av förbÀttrad vÄrdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.