Sökresultat:
1496 Uppsatser om Tidig vuxen ćlder - Sida 64 av 100
Maskinstyrning, pistmaskin, Storklinten, Boden
PICAB har i samarbete med Storklintens skidanlÀggning pÄbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mÀta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. PunkttÀtheten av GNSS-punkternabestÀms av terrÀngens ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krÀvs. NÀsta steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmÀtt data av GNSS-punkter till en terrÀngmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrÀngmodellentill pistmaskinerna.
RydsgÄrd nÀsta! TÀtortsutveckling av RydsgÄrds stationssamhÀlle i Skurups kommun
RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Ăresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.
BB vÄrd i hemmet efter hemgÄng direkt frÄn förlossningsenhet
A part of the midwife?s profession is to promote and support breastfeeding. The objective of this study was to describe the perception of the level of support and advice regarding breast-feeding given to women who have received postnatal care at maternity wards, and to present the opinions of the aforementioned women on how this support could be improved.Method: Women who have given birth at Uppsala University Hospital were routinely asked to fill in internet-based questionnaires regarding their views on the care that they have received. In this study, our data consists of the feedback from four questions in these questionnaires regarding breast-feeding. The answers to the closed questions were presented with descriptive statistics and the comments on two open questions have been analysed with content analysis.Results: Out of 622 women who were cared for at the hospital?s maternity ward after giving birth, 83% stated that they were very satisfied or satisfied with the information and support they received about breast-feeding, and 78% expressed the same views regarding the delivery ward.
SmÀrta hos kvinnor i tidig graviditet
Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.
EvidensbaseradvÄrd vid preeklampsi : en litteraturstudie
Bakgrund: Preeklampsi Àr en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen Àr den största orsaken till gravida kvinnors ohÀlsa och dödlighet.Syftet: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka övervakningsmetoder som anvÀnds vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanstÀllning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som pÄvisar förÀndringar i sjukdomen.
Sjuksköterskans kunskap och attityder vid omvÄrdnad av HIV/AIDS patient
AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.
PÄ vÀg till eller frÄn? : En enkÀtstudie om kvinnors yrkesövergÄngar i vuxen Älder
Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lÀgger pÄ en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika pÄ betyg och vad de pÄvisar. För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jÀmförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med lÀroplanen och vad den sÀger om vad betygen ska sÀttas pÄ för att fÄ en djupare förstÄelse för dels hur vÀl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam anvÀndning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nÀmnvÀrt pÄ skolbetygen och görs det sÄ handlar det om en allmÀn behörighet som yrkesrollen krÀver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det anvÀnde sig ÀndÄ inte nÀmnvÀrt av dem.
Vinstvarning iskolans relationskapital? : lÀrarens ansvar att skapa elevrelationer
Bakgrund:Ett av grundskolans problem Àr elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istÀllet oftast disciplinÀra problem under skoldagen vilket pÄverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) å femton minuter mellan lÀrare och enskild elev betyder nÄgot för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men Àven om det Àr nÄgot i sjÀlva samtalet/dialogen som Àr primÀrt och ger speciell effekt pÄ elevens motivation.MetodMin studie grundas pÄ enkÀter och en empirisk del med intervjuer av nÄgra elever med olika meritvÀrden i högstadiets Ärskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket pÄ handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet nÄgon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frÄgestÀllningen.Finns det nÄgot negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH Àr vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet pÄ det sÀtt som ingÄr i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven Àr sjÀlvgÄende eller ej sÄ har den en funktion.Finns det nÄgot annat vÀrde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror pÄ pedagogen, pÄ sikt kan skapa en nÀra relation och dÀrmed pÄverka uppfattningen om skolan och dess krav..
Helping Hand
Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vÀgledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta Àr att vi planerar att starta ett eget företag inom vÀgledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affÀrsidé kring hur vÄrt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvÀgledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vÀgledningen. Verksamheterna har inte nÄgon möjlighet att individanpassa vÀgledningen pÄ ett sÄdant sÀtt att vi kallar det optimalt, de vÀljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehÄll för de sökande dessutom kÀnner de sökande ibland att de inte satt igÄng nÄgon process överhuvudtaget nÀr de gÄtt dÀrifrÄn.
Jaf Àr emo. En studie om ungdomskulturen emo ur ett identitetsperspektiv och skolans roll
Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ studie av tjetjenska flyktingar i GöteborgsomrÄdet. Syftet med studien Àr att undersöka sprÄkfenomenets roll i den enskildes integrationsprocess genom att besvara frÄgestÀllningarna: Hur upplevs det nya samhÀllets sprÄk av de invandrarna? Vilken plats tar sprÄket och vilken roll det spelar i integrationsprocessen? Vilket Àr sambandet mellan sprÄkinlÀrningen och integrationen? Vilka svÄrigheter Àger rum under bÄda processerna? och Àven pröva följande tvÄ hypoteser: den ena om integrationen kan ses som den enskildes nya vÀrld skapad med nya sprÄket, och den andra om definitionsproblem inom integrationsomrÄdet Àr ett hinder för sjÀlva integrationen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativ intervju. Studien omfattar Ätta tjetjenska flyktingar av bÄda könen, som utvaldes enligt följande urvalskriterier: de etniska tjetjener (1), som flyttade till Sverige i vuxen Älder (över 18 Är) (2) och Àr nu bosatta i GöteborgsomrÄdet (3).
"Jag lÀser för att det Àr spÀnnande och roligt" : En studie om vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 att lÀsa
Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.
Motivationens grundlÀggande bestÄndsdelar : Ett verktyg för att förstÄ elitidrottarens motivation
Peer learning Àr en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. DÀrför vore det av intresse att undersöka om det Àr en tillÀmpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvÄrd. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvÄrd utifrÄn handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats dÀr data analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.
SKADANDETS TRĂST : En kvalitativ litteraturstudie som ur ett livsvĂ€rldsperspektiv belyser utlösande faktorer vid ett icke suicidalt sjĂ€lvskadebeteende hos flickor/unga kvinnor.
Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende Àr av det kvinnliga könet och sjÀlva skadandet Àr ett sÀtt att uttrycka sin psykiska ohÀlsa pÄ.Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende.Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvÀrldsperspektiv och baseras pÄ fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och HÀllgren Graneheims innehÄllsanalys (2004).Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett sjÀlvskadebeteende. Andra faktorer som pÄverkat Àr traumaupplevelser i barndomen, Ängesthantering, sjÀlvhat, skamkÀnslor, utanförskap och röster som befaller dem till sjÀlvskada.
Utomhuspedagogik och sprÄk - hur förskollÀrare arbetar sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet
VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:
Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet?
Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet?
Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet?
I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.
SĂRSKILD, INTE SĂR-SKILD : En studie om arbetet med barn i behov av sĂ€rskiltstöd i förskolors verksamheter.
Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.