Sökresultat:
1496 Uppsatser om Tidig vuxen ćlder - Sida 41 av 100
Ultraljud vid tidig drÀktighetsdiagnostik pÄ nötkreatur : en fÀltstudie för att bestÀmma lÀmplig undersökningsdag och frekvens pÄ ultraljudsproben
The use of transrectal ultrasonography of the uterus is a fairly new method for early pregnancy diagnosis. In the present study 40 cows and 10 heifers were examined 16, 19, 22 and 25 days after artificial insemination to decide on what day an accurate pregnancy diagnosis could be made under field conditions. A 5 and 7,5 MHz transducer were used in all examinations in order to determine wheter one of them was better for the present purpose. The animals were also examined for clinical signs of oestrus. The results shows that an accurate pregnancy diagnosis "not pregnant" was easier to make on day 22 than on day 25 since most of the not pregnant cows then were in heat.
Det underordnade barnet - en diskursanalys av innebörder i begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta
Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.
Ideellt skadestÄnd för lÄngsam handlÀggning i strid mot EKMR : Praktiska och teoretiska problem vid skadestÄndsbestÀmningen, sÀrskilt i ljuset av tysk rÀtt.
Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.
Att vara eller icke vara? En studie om hur unga med tvÄ olika etniska kulturer skapar sin identitet
Det finns idag mÄnga i Sverige som bÀr pÄ mer Àn ett kulturellt och etniskt ursprung. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur unga med tvÄ olika etniska kulturer skapar sin identitet. För uppsatsen har fem kvinnor respektive fem mÀn vars förÀldrar kommer frÄn olika kulturer intervjuats. Alla intervjupersonerna Àr uppvuxna i Sverige och har starka band till landet.De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr bland annat av erkÀnnandeteorier, kulturanalyser samt identitetsstudier. Jag har för analysen anvÀnt mig av kvalitativa metoder sÄsom diskursanalys och textanalys.
En longitudinell studie av tidig talutveckling hos barn med isolerad gomspalt
The present study examines in a longitudinal perspective earlyspeech development in children with partial isolated cleft palate comparedwith children with unilateral cleft lip and palate and children with typicaldevelopment. The groups were compared regarding consonant production at18 months, 3 and 5 years. The results showed that speech development inchildren with isolated cleft palate did not differ significantly from that inchildren with typical development except for production of oral fricatives at18 months. The children with unilateral cleft lip and palate had significantlymore speech deviations at all ages. The children in both cleft palate groupshad significantly higher hearing thresholds at all ages.
LÀsa för livet eller för skolan? : En kvalitativ intervjustudie om gymnasieungdomars attityder till lÀsning.
Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..
Vuxna och ungdomars upplevelser av att leva med ett medfött hjÀrtfel : en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Andelen barn med medfött hjÀrtfel som nÄr vuxen Älder har ökat stort tack vare förbÀttrad vÄrd, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvÄrden om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar sÄ stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjÀrtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehÄllsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjÀrtfel upplever att de Àr annorlunda gentemot sina jÀmnÄriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begrÀnsningar, kroppsuppfattning och kÀnslomÀssiga uttryck sÄsom utanförskap, skuld och rÀdsla.
Tidig lÀsutveckling : Kan arbete med Appen Bornholmslek öka den fonologiska medvetenheten för unga vuxna elever med intellektuell funktionsnedsÀttning?
Examensarbetet Àr en interventionsstudie dÀr syftet var att undersöka om elever med intellektuell funktionsnedsÀttning kan utveckla sin fonologiska medvetenhet genom "intensivt" arbete med Appen Bornholmslek.Under en fyraveckorsperiod arbetade fyra elever pÄ gymnasiesÀrskolans individuella program, verksamhetstrÀning med övningar i Appen Bornholmslek. Elevernas fonologiska medvetenhet testades före och efter arbetet med Appen. Varje elev arbetade individuellt med mig 10-15 minuter per dag, fyra dagar per vecka. Under arbetet med Appen observerade jag och skrev fÀltanteckningar. Efter de fyra veckorna intervjuades eleverna om arbetet med Appen.Resultaten pÄ testerna efter arbetet visade en liten utveckling av fonemisk medvetenhet för tre elever och en nÄgot förbÀttrad fonologisk medvetenhet för en elev.
Husvapnet : En undersökning av hur tvÄ av karaktÀrerna och deras relation framstÀlls i romanen Husvapnet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur karaktÀrerna Harald och Claudia framstÀlls samt hur deras förhÄllande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjÀlp av olika karaktÀrsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör Àven för vem det Àr som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en nÀrlÀsning av olika avsnitt i romanen dÀr de tvÄ ovan nÀmnda karaktÀrer förekommer. Undersökningen visar pÄ att Claudia Àr en kvinna som i och med sonens brott hamnar pÄ de svartas sida. Claudia rannsakar sig sjÀlv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhÄllandet till maken Harald och till den gud hon inte tror pÄ.
Livskunskap - Om Social och Emotionell TrÀning i skolan
Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.
Jag orkar inte! ? En kvalitativ undersökning om pedagogens bemötande av det utagerande barnet i förskolan och skolan
VÄr examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre Är. Trots att vi Àr medvetna om att undersökningen Àr i liten skala Àr det ÀndÄ vÄrt syfte att göra en jÀmförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn.
I den empiriska delen beskrivs tillvÀgagÄngssÀttet i vÄr kvalitativa undersökning, som bestÄr av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. DÀr fick vi fram informanternas syn pÄ det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.
Sex- och samlevnadsundervisning -undervisning och förhÄllningssÀtt pÄ tvÄ skolor i Malmö
Vi har jÀmfört sex- och samlevnadsundervisningen pÄ tvÄ skolor i Malmö. Anledningen till att vi valde att undersöka detta var de mÄnga könsorden ute pÄ dagens skolor. En av skolorna som vi kallar för projektskolan har deltagit i ett projekt dÀr man börjar med undervisningen i Ärskurs fem. HÀr har man lektioner i detta Àmne en gÄng i veckan, i nÄgot som de kallar för vi-pass. Den andra skolan har vi döpt till jÀmförelseskolan och den har traditionell undervisning tio till elva veckor pÄ vÄren i Ärskurs Ätta i biologin.
Systembolagets etablering i en mindre kommun : Skillnader i alkoholvanor 1999 ? 2005 bland elever i Ärskurs nio
I Sverige har Systembolaget försÀljningsmonopol pÄ alkoholhaltiga drycker över 3,5procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgÀngliga under Systembolagetsöppnande samt att tillgÀngligheten Àr begrÀnsad till ungdomar under 20 Är till följd avÄldersgrÀnsen. TillgÀnglighet Àr en viktig bestÀmningsfaktor vad gÀlleralkoholkonsumtion.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som hÀnt med alkoholvanorna i enkommun efter det att Systembolaget etablerades dÀr 1 mars Är 2000. En avgrÀnsning hargjorts och arbetet kommer dÀrmed specifikt belysa ungdomar i Ärskurs nio och derasalkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.En kvantitativ ansats har valts dÀr aggregerad data anvÀnts. Informationen som anvÀntskommer frÄn drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hÀlsa ung 2005.Resultatet visade pÄ att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat ikommunen.
Att synliggöra matematiken i förskolan : En intervjustudie av pedagogers synvinkel pÄ matematiken i förskolan.
Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..
?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan
Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.