Sök:

Sökresultat:

887 Uppsatser om Tidig upptäckt - Sida 48 av 60

Musik för alla : Undervisning i musik för elever med funktionshinder och flerfunktionshandikapp pÄ trÀnings- och sÀrskolan

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.

Genusperspektiv pÄ sÄngutövande : en studie om hur genusnormer pÄverkar yngre sÄngelever

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.

?De kallade mig lat?. - Hur fyra f.d. elever i matematiksvÄrigheter ser pÄ sin egen matematiska inlÀrning

BakgrundSkolans styrdokument belyser att de som arbetar i skolan har ansvar för att alla elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ uppsatta mÄl. I grundskolans kursplan för matematik stÄr det att utbildningen i matematik skall ge elever förutsÀttningar till att praktisera och samtala kring matematik i meningsfulla och relevanta situationerSyfteStudiens syfte var att undersöka hur f.d. elever i matematiksvÄrigheter sÄg pÄ sin egen matematiska inlÀrning. Vi har haft som mÄl i denna studie att titta pÄ vilket bemötande f.d. elever fÄtt i grundskola och gymnasium.

Katbruk och somaliska ungdomar. En kvalitativ studie om somaliska ungdomar i Malmö och deras förhÄllande till kat

Abstrakt Kat Ă€r en vĂ€xt som vĂ€xer i Östra Afrika och Jemen och anvĂ€nds som njutningsmedel. För att uppnĂ„ dess optimala effekt tuggar anvĂ€ndaren dess blad och stjĂ€lkar för att sedan svĂ€lja dem. En kattuggarsession kan i genomsnitt pĂ„gĂ„ i flera timmar. Kat orsakar bl.a. sömnlöshet, euforisk kĂ€nsla, vanförestĂ€llningar och hyperaktivitet.

Referentiell kohesion och temporal förankring i barns narrativer : JÀmförelse mellan ensprÄkiga svensktalande och flersprÄkiga engelsk-svensktalande barn

Andelen flersprÄkiga barn i Sverige ökar och följdaktligen sÄ Àven behovet av kunskap om deras sprÄkutveckling. FlersprÄkiga barns sprÄkutveckling har visat sig skilja sig i viss mÄn frÄn den hos ensprÄkiga barn och dÄ normer för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling saknas i logopedisk verksamhet idag finns en osÀkerhet kring hur deras sprÄkutveckling bör bedömas. Föreliggande studie ingÄr i det internationella forskningsnÀtverket COST Action IS0804 och Àmnar utgöra ett litet bidrag till en vÀxande databank om flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, i detta fall i jÀmförelse med ensprÄkiga barns sprÄkutveckling. Studien utgÄr frÄn 100 narrativer berÀttade av sex- och sjuÄriga ensprÄkiga svensktalande och flersprÄkiga engelsk-svensktalande barn. Narrativerna eliciterades med hjÀlp av tvÄ bildsekvenser frÄn bedömningsmaterialet MAIN och samlades in inom ramen för tre tidigare magisteruppsatser i logopedi frÄn Uppsala universitet.

Flickor/barn med AD/HD   : Pedagogen, diagnosen och miljöns betydelse

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Studie "RÀtt lÀge?" : Kan MAP-systemet anvÀndas som hjÀlpmedel i Àldreomsorgen och leda till förbÀttrade kunskaper om trycksÄrsprevention?

Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada i huden som uppkommer till följd av tryck och/eller skjuv. TrycksÄrsprevalensen Àr 12,1 % inom kommunal vÄrd i Sverige (2014). TrycksÄr Àr en vÄrdskada som leder till lidande, smÀrta, nedsatt livskvalitet, men ocksÄ till ökad arbetsbelastning och höga kostnader för samhÀllet. Den viktigaste faktorn för att förebygga trycksÄr Àr tidig riskbedömning. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor har bristande kunskaper om trycksÄr och trycksÄrsprevention.

Avledning av öringsmolt (Salmo trutta) frÄn turbinintag

Vattenkraftstationer, med dammar och turbiner, utgör hinder för nedströmsvandrande smolt. Syftet med denna studie var att undersöka turbindödligheten för öringsmolt (Salmo trutta) vid tvÄ kraftstationer, de befintliga ytlÀnsarnas avledningseffekt och om effekten kunde förstÀrkas genom mörklÀggning i form av övertÀckning av kraftkanalen med en presenning vid turbinintaget. Utöver detta var avsikten Àven att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan smoltgrad och smoltens förmÄga att förflytta sig mot havet. I EmÄn i SmÄland fÄngades 46 öringsmolt som radiomÀrktes och sattes ut vid tvÄ kraftstationer och pejlades dagligen i sex veckor. Det var en större dödlighet vid den övre stationen Àn vid den nedre.

Nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska

Hembesöket som barnhÀlsovÄrden genomför hjÀlper till att skapa tillit, trygghet och Àr ett stöd för familjen med ett nyfött barn. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse och erfarenhet av ett första hembesök av barnhÀlsovÄrdens sjuksköterska. Femton semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyblivna förÀldrar. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ tematisk innehÄllsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: Betydelsefullt att informationen Àr individanpassad, Positivt överraskad över vÀlmenad kontroll, Tryggt nÀr besöket genomförs i hemmiljö och VÀrdefullt att skapa en tidig relation. Ur dessa kategorier tolkades ett tema fram: Att bli sedd som förÀlder utifrÄn behov.

Morgonstund har guld i mun - KartlÀggning av gymnasieungdomars frukostvanor

MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

TreÄringars matvanor, fysiska aktivitet, samt Body Mass Index i VÀsterbotten : I relation till amningsduration och familjekonstellation

Bakgrund Forskning har visat att hur lĂ€nge barn ammats, har betydelse för deras hĂ€lsa senare i livet. Även barnens sociala miljö har visat sig ha effekt pĂ„ hĂ€lsan och barnens matvanor. Salut Ă€r en satsning av VĂ€sterbottens lĂ€ns landsting med mĂ„let att förbĂ€ttra lĂ€nsbornas hĂ€lsa fram till 2030.Syfte Syftet med studien var att undersöka treĂ„ringars matvanor, Body Mass Index (BMI) och fysiska aktivitet i relation till amningsduration och familjekonstellation.Metod Studien genomfördes genom ett samarbete med Salut som utformade och delade ut en enkĂ€t via barnavĂ„rdscentraler till samtliga förĂ€ldrar vid treĂ„rskontrollen. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor om barnens fysiska och psykiska hĂ€lsa, samt livsstil och levnadsvanor och totalt beabetades 210 av enkĂ€terna i denna studie, dĂ€r 16 frĂ„gor valdes ut. Dessa analyserades sedan statistiskt i IBM SPSS 21.0 Statistics.

ÅtgĂ€rder i arbetet mot vĂ„rdrelaterade infektioner

BakgrundVÄrdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika lÀnge som patienter har vÄrdats. Redan pÄ 1800-talet steg lÀkaren Ignaz Semmelweis fram och föresprÄkade för att skrubba hÀnderna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier frÄn obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter vÀrlden över av VRI. I Sverige under vÄren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vÄrdades pÄ nÄgot sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva ÄtgÀrder för att förebygga uppkomsten av vÄrdrelaterade infektioner.MetodEn allmÀn litteraturstudie baserad pÄ Forsberg och Wengström (2008) har genomförts.

Planering för havsnivÄhöjningar - Fallstudier över Helsingborg kommun och Nacka kommun

Abstrakt Denna studie Àr ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i omrÄden som riskerar att drabbas av översvÀmningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gÀllande osÀkerheten kring hur mycket havsnivÄn stiger och hur kommunerna ska förhÄlla sig till det i sin planering. UtifrÄn en fallstudie av tvÄ svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och ÄtgÀrder för att hanterar den osÀkerhet kring stigande havsnivÄer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras tvÄ planeringstjÀnstemÀns syn pÄ den egna kommunens hantering av översvÀmningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frÄgan.

Fördelar och nackdelar med att hÄlla ko och kalv tillsammans under kalvens första levnadsveckor

I Sverige Àr det vanligt att man separerar ko och kalv redan nÄgra timmar efter kalvning. Enligt jordbruksverkets regler mÄste kalven fÄ i sig rÄmjölk inom 6 timmar efter att kalven har blivit född för att försÀkra att kalven fÄr i sig immunglobiner, antikroppar som Àr vÀsentliga för kalvens immunförsvar. Antingen tillÄts kalven dia rÄmjölk pÄ naturlig vÀg eller ges rÄmjölk till kalven via en hink eller napphink efter att kalven har blivit flyttad till en ensambox. I ekologiska produktionssystem Àr det tillÄtet att hÄlla kalven i ensambox i upp till en vecka, sedan flyttas den oftast till en gruppbox med andra kalvar. I konventionella system Àr det tillÄtet att hÄlla kalven i ensambox i upp till Ätta veckor.

?FrÄn hjÀrta till hjÀrta, skulle jag vilja sÀga? : En studie om sÄnglÀrares syn pÄ, och arbete med, gestaltning.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->