Stockholms spårvägar växer i allt snabbare fart, och det är allt fler kommuner som är intresserade av den typen av transportmedel. Något som idag är en brist inom spårvägsindustrin i Stockholm är kunskap och erfarenhet om spårvägsämnet. Drift och underhåll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan Tvärbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspår i mångmiljonbelopp.Då det förekommer olika förutsättningar som måste tas hänsyn till i form av buller, mån om plats och geoteknik finns det många konstruktioner att välja mellan när en spårväg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlätta val av spårvägsinvesteringar i framtiden.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) är vanligt förekommande inom vården. Prevalensen är 4 % av befolkningen. Många har haft sina besvär länge vilket påverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bättre resultat.

Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare.

Ruptur av det främre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lång tid uppleva instabilitetskänsla och begränsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krävs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika träningsmetoder vid rehabilitering av främre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades.

Forskning visar att högläsning är viktig för barns språkutveckling, att barn genom högläsning får tillgång till fler ord, samt att högläsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna språket hos barn. Undersökningens syfte ärr att ta reda på hur ett antal förskollärare ser på betydelsen av högläsning för barn i förskolan, hur högläsningen ser ut i verksamheten, och hur högläsning påverkar barnens utveckling av språket.I intervjuerna användes den ostrukturerade intervjumetoden, där följdfrågor kan ställas till de intervjuade. Jag har valt att träffa förskollärarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollärare intervjuades på fyra olika förskolor. Informanterna är mellan 24 och 50 år och har arbetat olika länge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollärarna ansåg att högläsning i den pedagogiska verksamheten kan användas som ett redskap för att främja barns språkutveckling, och alla de intervjuade förskollärarna visade tydligt att de ansåg det vara viktigt med högläsning för barn och deras språkutveckling.

Bakgrund: Delirium är ett vanligt tillstånd hos patienter på intensivvårdsavdelning (IVA) och kännetecknas av en akut förändring eller variation i patientens mentala status. Tillståndet är mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer är identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstånd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har även negativa konsekvenser för samhället.Syfte: Att studera vilka omvårdnadsåtgärder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och därmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvårdnadsåtgärder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudområden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde åtgärder som reducerade ljud- och ljusnivåer samt samordning av omvårdnadsåtgärder nattetid till förbättring av patienternas nattsömn och lägre incidens och duration av delirium.

Denna uppsats behandlar kartläggning och testning av läs- och skriv-svårigheter hos vuxenstuderande som har svenska som andraspråk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den fonologiska förklaringsmodellen av dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter, vilken framhåller att svårigheterna med att läsa och skriva bottnar i en svaghet i det fonologiska systemet. Om man inte har möjlighet att testa en person på modersmålet, vilket annars utgör den mest rättvisande metoden för bedömning av läs- och skrivsvårigheter, kan man enligt vissa forskare ändå använda fonologiska tester på majoritetsspråket, förutsatt att personen vistats i målspråkslandet under en tid. Forskare framhåller också vikten av att vid bedömningen väga in kringliggande faktorer avseende social och kulturell bakgrund, samt hur situationen kring läsning och skrivning hittills sett ut, innefattande läs- och skriv-inlärningen på modersmålet.I denna studie sker, med hjälp av kartläggningssamtal och tester av den fonologiska förmågan, en bedömning av fyra kvinnors läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen visar att det går att få fram en djupare och mer tillförlitlig information om vilka läs- och skrivsvårigheterna är och möjlig orsak till dessa, om man kombinerar fonologiska test med ingående kartläggningssamtal.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen Läsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av språkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhållande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att använda en kvalitativ innehållsanalys, med främsta fokus på observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken språksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flerspråkigt perspektiv. Genom att använda Vallberg Roth och Månssons (2010) didaktiska frågor undersöktes materialet utifrån vem som bedömn, vad för något som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

The public library is an institution that throughout history has been associated with anumber of social codes, that seem to be deeply rooted in the minds of the public. Thesecodes regulates how users act and interact in the library environment and as a library useryou have to obtain knowledge about these social codes.This master's thesis aims at studying how these codes are transferred to children in the earlyschool-age, how children react to the social codes and what effects they have on thechildren's development into library users.The empirical material used in this study consists of observations and interviews. Theobservations are conducted during two school classes visits to a public library and focuseson the interaction between librarians, the children and their teachers, and the interviewswere conducted with the two librarians responsible for the library visits.The theories used in this master's thesis consists of symbolic interactionism, in the form oftheories by George Herbert Mead and Erving Goffman, Peter L. Berger and ThomasLuckmanns theories regarding the concept of institutions. Another theory that's used in thismaster's thesis is the one concerning the social aspects of information literacy focusing onthe concept of epistemic communities as presented by Kimmo Tuominen, Reijo Savolainenand Sanna Talja.The result of this study is that the social codes are communicated to the children primarilyby the teachers rather than the librarians.

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Alkoholvården i Sverige kan vara utformad på många olika och skilda sätt. Det är ett område där det finns ett flertal olika åsikter kring vilken behandling som är lämpligast eller effektivast. Uppsatsens syfte är att titta närmare på hur diskursen kring alkoholvård kan se ut i Sverige idag genom närmare granskning av de två tidskrifterna Socionomen och Alkohol & Narkotika. Två stora tidningar inom praktiker av socialt arbete. För att uppnå syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: -Vilka behandlingsmetoder för alkoholmissbruk diskuteras i tidskrifterna? -Hur problematiserar tidskrifterna kring olika behandlingsformer? -Hur lyfts för respektive nackdelar för behandlingsformerna upp? -Vad väljer tidskrifterna att lyfta fram i debatten kring alkoholvården? Som metod används kritisk diskursanalys för att synliggöra diskurserna i tidskrifterna.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan.