Ledinflammation eller osteoartrit (OA) Àr en vanlig orsak till hÀlta hos hÀst. De metoder som idag anvÀnds för att diagnosticera ledinflammation Àr förhÄllandevis ospecifika och allt för ofta diagnosticeras ledinflammation nÀr skadan har blivit irreversibel med radiologiska skelettförÀndringar. Genom att mÀta förekomsten av olika inflammationsmediatorer vid OA kan denna kunskap i framtiden förhoppningsvis utnyttjas för tidig diagnostik och utvÀrdering av behandling. Syftet med denna pilotstudie Àr att studera förekomsten av de tvÄ proinflammatoriska cytokinerna interleukin (IL)-1? och high mobility group box protein (HMGB)-1 i ledvÀtska och serum frÄn halta hÀstar och korrelera dessa till kliniska fynd. Studien innefattar 14 hÀstar som vid klinikbesök uppvisat en initialhÀlta.

BakgrundDet uppskattas att var tredje person nÄgon gÄng under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades Är 2007 mer Àn 50 000 personer. Livmoderhalscancer Àr globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per Är med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor fÄr besked om att de har cellförÀndringar pÄ livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebÀr att det Àr viktigt att hitta eventuella cellförÀndringar i tid och pÄbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i Äldrarna 23-50.

God lÀsförmÄga Àr en förutsÀttning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. DÀrför Àr det viktigt att tidigt uppmÀrksamma de elever som Àr i riskzonen att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolÄren borde antalet elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartlÀggning kan hjÀlpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

Bakgrund Det Àr viktigt att införa goda matvanor i tidig Älder dÄ dessa lÀgger grunden för en god hÀlsa i framtiden. En balanserad och hÀlsosam kost Àr dessutom associerad med bÀttre inlÀrningsförmÄga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt nÀringsintag hos pojkar och flickor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jÀmföra dem med Nordiska nÀringsrekommendationer (NNR) med fokus pÄ energi- samt nÀringsinnehÄll. Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pÄgick under fem dagar genom vÀgd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i Ärskurs 5.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hĂ€nt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 bĂ„de pĂ„ och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna anvĂ€nda för att förbĂ€ttra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrĂ„gestĂ€llningar lĂ„g som grund för studien: - Vad gör talangerna idag pĂ„ och utanför fotbollsplanen? - Vad Ă€r det som frĂ€mst har pĂ„verkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriĂ€rövergĂ„ngar pĂ„verkat deras utveckling? - Om de inte Ă€r aktiva lĂ€ngre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestĂ€mde oss för att undersöka de som varit med pĂ„ BosölĂ€gret eftersom de vid ett tillfĂ€lle ansetts som Stockholms största talanger.

Bakgrund: Varje Är dör ca 95 000 personer i Sverige. HÀlften av dödsfallen sker inom sjukhusvÄrden och en femtedel, ca 19 000 intrÀffar plötsligt eller ovÀntat. Det plötsliga döendet definieras inte som en del av den palliativa vÄrden, dock betonas att personal ska ha ett palliativt förhÄllningssÀtt till nÀrstÄendes behov. VÄrden inom akutsjukvÄrden Àr högteknologisk och miljön anpassas dÀrmed efter detta och inte primÀrt efter patienter och nÀrstÄendes behov ur ett holistiskt perspektiv. SvÄr sjukdom har en stor inverkan pÄ ett flertal nÀrstÄende vars egen hÀlsa pÄverkas nÀr en anhörig Àr döende.

Bakgrund:Palliativ vÄrd innebÀr lindrande ÄtgÀrder, vilket innebÀr att effekterna av sjukdomen lindras men sjÀlva sjukdomen botas inte. Denna vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ en vÄrdfilosofi med syftet att bevara livskvalité nÀr bot inte lÀngre Àr möjligt. Oavsett diagnos och var mÀnniskan vÄrdas ska palliativ vÄrd omfatta alla mÀnniskor. FrÄgor kring demenssjukdom och palliativ vÄrd har problematiserats dels pÄ grund av dess komplexitet och dels pÄ grund av bristande kunskaper inom omrÄden bÄde hos nÀrstÄende och hos vÄrdpersonal. MÀnniskor med demenssjukdom Àr en sÄrbar grupp, deras autonomi Àr begrÀnsad och förmÄga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprÀtta individuell vÄrdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger pÄ Ätta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom ÀldrevÄrden med demensinriktning.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland Àldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna pÄ svenska eller engelska samt publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrÄn granskningsmallar.

I Sverige idag gÄr majoriteten av barn i förskolan redan frÄn tidig Älder. Av dessa barn Àr nÀstan en femtedel flersprÄkiga och för dem Àr förskolan ofta det första mötet med det svenska sprÄket och den svenska kulturen. I flera Är har modersmÄlstrÀnare funnits tillgÀngliga i förskolan för att stödja barnen i deras flersprÄkiga utveckling. Efter att det i Malmö stad synliggjorts att endast 25 % av de barn som Àr berÀttigade modersmÄlsstöd har fÄtt tillgÄng till detta, gjordes dock en omorganisering som innebar att modersmÄlsstödet skulle integreras i den dagliga verksamheten istÀllet för att anordnas med modersmÄlstrÀnare. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan framstÀller sitt arbete med flersprÄkighet som en integrerad del i den dagliga verksamheten.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur ofta, hur lÀnge och nÀr pedagoger i förskolan och vÄrdnadshavare i hemmen Àgnar sig Ät höglÀsning, samt vid vilka situationer man lÀser för barnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en undersökning med hjÀlp av enkÀter. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ förskolor dÀr totalt 42 vÄrdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgÄr det att 70 % av vÄrdnadshavarna lÀser flera gÄnger i veckan eller oftare och 25 % lÀser sÀllan. Av pedagogerna lÀser 70 % flera gÄnger i veckan, nÄgra varje dag och nÄgra mer sÀllan.

VÄrt huvudsyfte med detta arbete har varit att ta reda pÄ barns förestÀllningar om genus. För att försöka skaffa oss kunskap om detta och fÄnga elevernas tankar pÄ ett naturligt sÀtt skapade vi en pjÀs om genus dÀr vi kastade om den befintliga genusordningen. Denna pjÀs framförde vi sedan för skolÄr 3 och skolÄr 6. VÄr avsikt med pjÀsen var att den skulle fungera som en utgÄngspunkt och igÄngsÀttare för elevernas tankar om Àmnet och dÀrför intervjuade vi 12 elever parvis efter pjÀsen för att fÄnga upp deras reaktioner. VÄra frÄgestÀllningar var följande: Vilka reaktioner vÀcktes hos eleverna nÀr de genom pjÀsen fick se den traditionella genusordningen omvÀnd? Kan man se nÄgon skillnad i reaktionerna beroende pÄ Älder och kön? Identifierade de sig med rollkaraktÀrerna och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad hade elevernaför tankar kring genus? Slutsatsen som vi kan dra av vÄra intervjuer Àr att de flesta av vÄra intervjuade elever gav uttryck för att de uppfattat att genusordningen var omvÀnd och det fanns en tendens att reflekterandet över detta var starkare hos flickorna Àn hos pojkarna.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smÀrta, inte enbart den smÀrta frÄn grundsjukdomen utan ocksÄ smÀrta som innefattar oro, Ängest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur pÄverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vÄrd skall prÀglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mÄl att ge en sÄ god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjÀlp av tidig identifiering, analys och behandling av smÀrta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smÀrta och farmakologisk smÀrtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer frÄn databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Bibaggen Apalus bimaculatus Àr en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och Àr starkt knuten till sin vÀrdart vÄrsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar pÄ. Inventeringar av sekundÀra habitat i form av sand- och grustÀkter har utförts i VÀstra Götalands lÀn under tidig vÄr 2009 och 2010. Data frÄn dessa inventeringar har i denna studie anvÀnds i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/tÀkterna för att ta reda pÄ om omgivande markslag pÄverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/tÀkter. Inom sand- och grustÀkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler dÀr fynd av bibagge eller vÄrsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat dÀr en dellokal ansÄgs vara mest lÀmplig för en av arterna eller för bÄda arterna.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.