Patienter ska fasta inför elektiv kirurgi pÄ grund av risken för krÀkning och aspiration av ventrikelinnehÄllet till lungorna, oberoende av anestesimetod. Under de senaste decennierna har forskning gjorts angÄende preoperativ fasta och dÀrigenom har riktlinjerna förÀndrats mot en mer liberal riktning. I den kliniska verksamheten Àr det idag mer regel Àn undantag att fasta frÄn midnatt för patienter som ska genomgÄ elektiv kirurgi pÄ förmiddagen och tidig eftermiddag, vilket dock inte styrks av evidens utan baseras mer pÄ erfarenheter. Det finns stark evidens som stödjer att preoperativ fasta borde vara tvÄ timmar för vÀtska och sex timmar för fast föda. Sjuksköterskan Àr den som Àr ansvarig för patienternas omvÄrdnad i den kliniska verksamheten.

Övervikt och fetma beror frĂ€mst pĂ„ dĂ„liga kost- och motionsvanor, vanor som grundlĂ€ggs i tidig Ă„lder. Eftersom cirka 80 procent av svenska barn gĂ„r i förskolan och spenderar mycket av sin tid dĂ€r, Ă€ter de Ă€ven mĂ„nga av dagens mĂ„ltider i förskolan. Detta innebĂ€r att förskolan har en betydelsefull roll nĂ€r det gĂ€ller att skapa goda matvanor hos barnen.Syftet med denna studie var att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt ett antal förskolor i en kommun i mellersta Sverige ar-betade för just detta. Syftet var Ă€ven att se hur pedagogerna sĂ„g pĂ„ sin egen roll för att frĂ€mja goda kostvanor hos barnen. Den metod som anvĂ€ndes var kvantitativ genom enkĂ€ter som delades ut till trettiofyra pedagoger pĂ„ fyra olika förskolor i kommunens innerstad.

Bröstcancer utgör den frÀmsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Storbetydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandlingav bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strÄlning.Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk pÄverkan. Syftet med dennalitteraturstudie Àr att beskriva hur yngre kvinnors livssituation pÄverkas avbröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna tilllitteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samtgenom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Vid vÄr FHV-enhet har vi under 2000-talet haft kontakt med mÄnga personer med utmattningssyndrom, depressioner och Ängestsjukdomar. Behandlingsresultaten bedömer vi vara mycket goda och vi tror att detta delvis kan hÀnföras till ett bra bemötande vilket utifrÄn klinisk erfarenhet och tidigare studier visat sig vara viktigt avseende hÀlsoupplevelse och behandlingsresultat.Syftet med denna studie var att fÄ behandlade personers egen syn pÄ hur de upplevde bemötandet och om de ansÄg att detta var viktigt för deras tillfrisknande och arbetsÄtergÄng.Elva personer som hade kontakt med lÀkare och psykolog/beteendevetare i samband med sjukskrivning pÄ grund av ovan nÀmnda diagnoser telefonintervjuades enligt ett pÄ förhand bestÀmt sÀtt.Alla ansÄg att de fick ett mycket bra bemötande frÄn bÄde lÀkare och psykolog/beteendevetare och att detta hade betydelse för deras tillfrisknande och arbetsÄtergÄng.I kontakt med lÀkare betonades upplevelsen av kompetens och lyssnandeförmÄga medan man i kontakt med psykolog/beteendevetare betonade stöd, vÀgledning, information och bekrÀftelse.En person hade önskat en tidig spontan telefonkontakt med lÀkare vilket sannolikt kan spegla den osÀkerhet och otrygghet man kan kÀnna i initialskedet av en sjukskrivning. Det framkom önskemÄl om mer företagskontakter, hjÀlp frÄn sjukgymnast samt Äterkoppling efter ÄtergÄng i heltid vilket kan tolkas som att personernas behov inte i tillrÀcklig grad lyssnades in.En person kÀnde sig obekvÀm nÀr lÀkaren upplevdes sitta tyst för lÀnge vilket talar för att det Àr viktigt man som vÄrdgivare lÀr sig att ?kÀnna av? och individualisera den unika situation som varje patientmöte Àr..

 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.

Att stötta mamma och barn i övergÄngen frÄn sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning Àr en omfattande och viktig del i omvÄrdnaden pÄ en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process Àr begrÀnsad. Forskning har mestadels fokuserat pÄ nÄgon eller nÄgra aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning pÄ en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn pÄ amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gÄ frÄn sondmatning till amning samt hinder och underlÀttande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ dÀr tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn pÄ amning.

Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.

Bakgrund: Den viktigaste faktorn för att förhindra för tidig död av hjÀrtinfarkt, Àr att fÄ kvinnan att slÄ larm sÄ snart som möjligt efter debutsymtomen, alltsÄ en ?utbildningsfrÄga?. Att vara uppmÀrksam pÄ patientens och dennes nÀrstÄende, innebÀr att gÄ in i deras livsvÀrld. En mÀnniskas livsvÀrld innebÀr dennes vardagliga liv och tillvaro. Idag upplever mÄnga mÀnniskor ett livslidande i och med att livssituationen innebÀr en alltför hög stressnivÄ.

Stockholms spÄrvÀgar vÀxer i allt snabbare fart, och det Àr allt fler kommuner som Àr intresserade av den typen av transportmedel. NÄgot som idag Àr en brist inom spÄrvÀgsindustrin i Stockholm Àr kunskap och erfarenhet om spÄrvÀgsÀmnet. Drift och underhÄll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan TvÀrbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspÄr i mÄngmiljonbelopp.DÄ det förekommer olika förutsÀttningar som mÄste tas hÀnsyn till i form av buller, mÄn om plats och geoteknik finns det mÄnga konstruktioner att vÀlja mellan nÀr en spÄrvÀg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlÀtta val av spÄrvÀgsinvesteringar i framtiden.

Sammanfattning: Bakgrund: Patienter med karpaltunnelsyndrom (CTS) Àr vanligt förekommande inom vÄrden. Prevalensen Àr 4 % av befolkningen. MÄnga har haft sina besvÀr lÀnge vilket pÄverkar aktivitetsutförandet och sömnen negativt. Anamnes och bedömnings-instrument ger arbetsterapeut underlag till diagnostisering och interventioner. Tidig diagnostisering och arbetsterapeutiska interventioner möjliggör för ett bÀttre resultat.

Sedan tio Är tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar pÄ dilemmat med att dessa Àmnen fortfarande Àr lÄgt prioriterade i de tidigare skolÄren, samtidigt som den framhÄller vikten av att elever redan i tidig Älder bör fÄ möta naturvetenskapen. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur en utvald grupp lÀrare, i de tidigare skolÄren, tÀnker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi Àmnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller Àmnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi genomfört intervjuer med lÀrare.

Ruptur av det frÀmre korsbandet (ACL) uppkommer ofta i samband med idrott. Personer som drabbats av ACL-skada kan under en lÄng tid uppleva instabilitetskÀnsla och begrÀnsas i vardagliga aktiviteter och fritid. Behandlingen kan vara konservativ eller operativ, men oavsett behandlingsmetod krÀvs en stor insats av den enskilde för att komma tillbaka till tidigare aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att studera evidensen för olika trÀningsmetoder vid rehabilitering av frÀmre korsbandsskada. Metod: En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, vilket resulterade i att 20 artiklar inkluderades.

Forskning visar att höglÀsning Àr viktig för barns sprÄkutveckling, att barn genom höglÀsning fÄr tillgÄng till fler ord, samt att höglÀsning kan bidra till att skapa ett intresse för det skrivna sprÄket hos barn. Undersökningens syfte Àrr att ta reda pÄ hur ett antal förskollÀrare ser pÄ betydelsen av höglÀsning för barn i förskolan, hur höglÀsningen ser ut i verksamheten, och hur höglÀsning pÄverkar barnens utveckling av sprÄket.I intervjuerna anvÀndes den ostrukturerade intervjumetoden, dÀr följdfrÄgor kan stÀllas till de intervjuade. Jag har valt att trÀffa förskollÀrarna och intervjua dem, och göra ljudinspelningar samt anteckningar med penna och block under intervjuerna. Fem förskollÀrare intervjuades pÄ fyra olika förskolor. Informanterna Àr mellan 24 och 50 Är och har arbetat olika lÀnge inom förskolans verksamhet.Resultatet visade att förskollÀrarna ansÄg att höglÀsning i den pedagogiska verksamheten kan anvÀndas som ett redskap för att frÀmja barns sprÄkutveckling, och alla de intervjuade förskollÀrarna visade tydligt att de ansÄg det vara viktigt med höglÀsning för barn och deras sprÄkutveckling.

Bakgrund: Delirium Àr ett vanligt tillstÄnd hos patienter pÄ intensivvÄrdsavdelning (IVA) och kÀnnetecknas av en akut förÀndring eller variation i patientens mentala status. TillstÄndet Àr mycket underdiagnostiserat, trots vedertagna bedömningsinstrument. Flertalet riskfaktorer Àr identifierade och innefattar patientens tidigare sjukdomar och levnadsvanor, aktuellt sjukdomstillstÄnd och den omgivande miljön. Delirium leder till ett lidande för patienten och har Àven negativa konsekvenser för samhÀllet.Syfte: Att studera vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som visats vara effektiva för att förebygga delirium och dÀrmed kunna lindra lidande.Metod: Litteraturstudie.Resultat: De omvÄrdnadsÄtgÀrder som visades kunna förebygga delirium resulterade i tre huvudomrÄden. Inom "Sömn, ljud och ljus" ledde ÄtgÀrder som reducerade ljud- och ljusnivÄer samt samordning av omvÄrdnadsÄtgÀrder nattetid till förbÀttring av patienternas nattsömn och lÀgre incidens och duration av delirium.