Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Folkhälsovetenskapligt program.

Examensarbetet handlar om hur barn uppfattar texten i låtarna som de sjunger i förskolan. Arbetet innefattar även en undersökning av hur pedagoger i förskolan för ett samtal med barnen kring låttexter. Undersökningsmaterialet baserades på två förskolor i Skåne där vi har arbetat med kvalitativa forskningsmetoder. Undersökningen innefattade observationer av barn i åldern 3 till 5 år. Vi intervjuade en pedagog på vardera förskola. Vi har även spelat in en cd-skiva vars innehåll behandlar vårt syfte med arbetet.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

Våra entreprenörskapsstudier, samt intresset från Handelshögskolan vid Umeå Universitet om forskning kring tidig marknadsavkänning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt när det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen går under inom ett par år. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda på om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?Idag är marknadsundersökningar en allmänt vedertagen metod för att avläsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess.

Estetiska inslag är något som elever möter i sitt dagliga liv genom bland annat teve, musik och reklambilder. Elever intresserar sig i musik, teater och dans med mera och detta kan vara en stor del av deras liv. Frågan är hur verksamma lärare förhåller sig till och arbetar med estetisk verksamhet, med tanke på att en stor del av barn och ungdomars tid tillbringas i skolan. Detta arbete är av didaktisk karaktär eftersom det behandlar hur lärare tänker och handlar i sin undervisning. Arbetet handlar om estetisk verksamhet, där vi innefattar formerna bild, musik, drama och rörelse, och hur dessa kan användas i skolans arbete av lärare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet?Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg.

What is it that I do in my artistic work? And above all, what is it that I meet in the making? I become aware of a strong link between reality and art, for example, when I tell a fictional story on stage or compose, mirror, a human destiny in music. My compositions are, together with events before, during and after they've began to exist, an experience where I move between - sometimes I have chosen to express it - different dimensions of reality..

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

BakgrundAvvikelser i artikulation och nasalitet är kännetecknande för talet hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Det råder i dagsläget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bäst förutsättningar för talutvecklingen och få studier har utvärderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt. Syfte Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral läpp-, käk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 års ålder och jämföra med referensgrupper vid 3 och 7 år. MetodTolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvåstegsslutning köns- och åldersmatchades med två referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av två logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsställe, procent korrekt artikulationssätt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes på en skala från 0-4.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärares musiklektionsplanering i årskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som påverkande faktorer, men även styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till ämnet. Barn i denna  åldersgrupp, 10-12 år, är på väg in i förpuberteten. Uppsatsen nämner  hur elever kan reagera beroende på om läraren är man eller kvinna.  Skolan är inte oberörd av samhällets gigantiska musikutbud. Eleverna ställer större krav på lektionsinnehållet än tidigare.

Title: How do music students with different genre backgrounds perceive the same music? In this paper I report a study about how music students with different genre background perceive the same music. I let twentyone classical music upper secondary school pupils and twentyone rock music upper secondary school pupils listen to ten short music pieces of different character and styles. While listening, they were asked to answer four questions about which instruments they could perceive, what they could tell about pulse, rhythm and beat in the music, which component they thought was the most important in the piece and what word they thought best described the feeling of the piece. All four questions had to be answered for each piece of music to facilitate analysis of differences connected to genre background in those answers.