Sök:

Sökresultat:

1383 Uppsatser om Tidig intensiv lästräning - Sida 57 av 93

?DEN SOM ALDRIG DANSAR FEL, ?R DEN SOM ALDRIG DANSAR? En kvalitativ intervjustudie om ?ldre personers upplevelser av gammaldans utifr?n ett h?lsoperspektiv

Bakgrund: Att ?ldras ?r en naturlig process som kan leda till f?r?ndringar i meningsfulla aktiviteter, vilket kan p?verka ?ldre personers h?lsa och delaktighet. Arbetsterapeuter m?ter ?ldre personer i sin vardag f?r att delvis uppr?tth?lla h?lsan genom aktivitetsbaserade insatser, samt fr?mja sj?lvst?ndighet och deltagande i aktiviteter. Tidigare studier har visat att aktiviteten dans, som meningsfull aktivitet, har bidragit till ett aktivt och h?lsosamt liv, samt skapa en k?nsla av samh?righet hos ?ldre personer.

?Early childhood caries? och associerade riskfaktorer bland barn i Europa

Bakgrund: Early childhood caries (ECC) Àr en kariesform som drabbar barn i tidig Älder. Sjukdomen karaktÀriseras av ett snabbt progressionsförlopp och drabbar ofta slÀta ytor pÄ de primÀra tÀnderna.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förekomsten och identifiera riskfaktorer till early childhood caries (ECC) bland barn mellan 0-6 Är i Europa.Metod: Materialet som anvÀndes i litteraturstudien Àr vetenskapliga publikationer som huvudsakligen inhÀmtats frÄn den medicinska databasen PubMed. Resultatet bygger pÄ en sammanstÀllning av 15 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan 2000-2014.Resultat: Förekomsten av ECC varierade frÄn 13.0-85.0 % i olika lÀnder och populationer i Europa. LÀgst respektive högst förekomst sÄgs hos barn i Sverige. ECC associerades med mat-och munhygienvanor samt med flera socioekonomiska faktorer, dÀr förÀldrars utbildning, arbetssituation och etnicitet var av störst betydelse.

En studie om kyrkogÄrdens utplanteringsvÀxter

Med hjÀlp av en enkÀt fick förvaltningar runt om i landet svara pÄ frÄgor gÀllande vÀxtsortimentet som anvÀnds för sommarplantering pÄ gravrabatterna. En svarsfrekvens pÄ 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med bÄde kyrkogÄrdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förstÄelse för sortimentet. En frÄga som stÀlldes i bÄde enkÀt och intervjuer var om det fanns nÄgot intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan frÄga handlade om viktiga egenskaper som vÀxten bör ha för att passa pÄ kyrkogÄrden. En tillbakablick till 1940-talet visade att de vÀxter som anvÀndes under denna tid Äterfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga dÄ men Àr sÄ ocksÄ i dagens utbud och anvÀndning. Större delen av förvaltningarna Àr intresserade av förnyelse men tycker det Àr svÄrt att hitta bra vÀxter som kan jÀmföras med dagens sortiment.

Sammyllad startgiva till kÀrnmajs : en orienterande studie

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

Packningsrisk med bandtraktorer

Majs Àr en krÀvande vÀxt, framförallt nÀr det gÀller vÀxtnÀring. Den vill ha nÀring tidigt och under en lÄng tid. Försök har visat att det skulle vara en skillnad i kÀrnskörd av majs vid olika vÀxtnÀringsgivor. Att sammylla en startgiva av vÀxtnÀring tillsammans med utsÀdet vid sÄdd skulle kunna göra sÄ att plantan vÀxer till sig fortare och kan pÄ sÄ sÀtt klara sig bÀttre mot sjukdomar, insekter och konkurrera mer med ogrÀs. En tidig utveckling av plantan brukar Àven bidra till en högre skörd.

HjÀrtat klappar för palliativ vÄrd - En litteraturöversikt med fokus pÄ patienters upplevelser av att leva med svÄr hjÀrtsvikt i det palliativa skedet av sjukdomen

Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion Àr en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem Àr motivationen. Sjuksköterskan kan pÄverka motivationen och förvÀntas identifiera och ingripa med mÄlet att skapa ett förÀndrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans instÀllning till omvÄrdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förÀndrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats Àr en litteraturöversikt dÀr 17 vetenskapliga artiklar frÄn tre olika databaser inkluderades.

Vidareutveckling av SAFOR : En utredning av ramverket SAFOR för operationell risk inom banker

Operationell risk inom banksektorn Àr ett omrÄde under utveckling. Utredningen har behandlat ett ramverk för hantering av operationell risk kallat A Systemic Approach Framework for Operational Risk (SAFOR). Syftet har varit att konkretisera detta ramverk och inom detta utvÀrdera en metod kallad Damage Evaluation and Effective Prevention (DEEP-metoden) i kombination med ett datoriserat beslutsverktyg benÀmnt DecideIT. SAFOR hanterar operationell risk som Àr nÀra kopplat till företagets processer, personer och system. Dess utformning grundar sig i general system theory, en holistisk verksamhetssyn som minskar risken för överlappning mellan olika riskhanteringsomrÄden.

AdoptivförÀldrars och biologiska förÀldrars upplevelser av barnhÀlsovÄrden

BarnhÀlsovÄrden i Sverige ska vara en resurs för alla familjer med barn upp till skolÄldern. Syftet med studien var att undersöka hur adoptivförÀldrar respektive biologiska förÀldrar upplevde kontakten med barnhÀlsovÄrden, vilka förvÀntningar de hade pÄ barnhÀlsovÄrden samt vilka olika insatser de blivit erbjudna. Dessutom undersöktes om förÀldragrupperna hade olika behov nÀr det gÀllde kontakten med barnhÀlsovÄrden och hur de upplevde att deras behov uppfyllts. Studien Àr av kvalitativ design och intervjuer har genomförts bÄde individuellt och i grupp med biologiska förÀldrar och adoptivförÀldrar.Resultatet visar att adoptivförÀldrar förvÀntade sig och erbjöds fÀrre insatser frÄn barnhÀlsovÄrden Àn biologiska förÀldrar. En stor skillnad mellan grupperna var hur snart de trÀffade distriktssköterskan efter hemkomst med sitt barn, och hur ofta de besökte barnavÄrdscentralen.

RÀkna med förskolan : En fenomenografisk studie om förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

Visby vallgravar : del av ett rikt kulturarv eller bara en kuliss?

KulturmiljövÄrdens hantering av de gröna miljöerna har lÀnge varit bristfÀllig, vilket Visby vallgravar utgör exempel pÄ. Park­omrÄdet som strÀcker sig utmed ringmuren frÄn norr till söder ger idag ett till viss del naturprÀglat intryck trots att det under slutet av 1800-talet genomgick omfattande planteringar och dÀrmed i hög grad Àr medvetet gestaltat. Detta har medfört att kun­skapen om varför vallgravarna ser ut som de gör Àr otillrÀcklig. NÀr Visby togs upp pÄ UNESCO:s vÀrldsarvslista 1995 pekades vallgravarna ut som buffertzon. PÄ ett kontrasterande sÀtt har man frÄn kommunal sida pÄ senare Är utvecklat planer för exploa­tering bÄde i och nÀra inpÄ vallgravsomrÄdet.Undersökningen har syftat till att med Visby som exempel belysa hur gröna kulturmiljöer kan komma att tolkas pÄ olika sÀtt nÀr vi vÀljer att tillskriva dem sÀrskilda tidslager och dÀrmed bortse frÄn andra.

Specialpedagogiskt arbete vid lÀs- och skrivsvÄrigheter

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Kommersialisering av medicinteknik sprungen ur grundforskning : En studie av SciBase AB:s utveckling av diagnosverktyget elektronisk biopsi - för tidig upptÀckt av malignt melanom

Sverige Àr ett framstÄende land inom medicinteknik, och har genom Ären producerat flera viktiga innovationer, sÄsom pacemakern, ultraljud och kuvösen, vilka bidragit till bÀttre och effektivare vÄrd. MÄnga av idéerna till dessa innovationer har sitt ursprung inom grundforskning, medan utveckling och kommersialisering sker inom industrin. Syftet med uppsatsen Àr att studera och analysera vilka problem som kan föreligga dÄ teknik utvecklad i ett forskningssammanhang vidareutvecklats och kommersialiseras i en affÀrskontext.Studien bygger pÄ en kvalitativ fallstudie av hur teknikutvecklingen fortskridit mot kommersialisering inom det medicintekniska företaget SciBase AB, som utvecklat en produkt och metod för diagnostik av hudcancern malignt melanom. Analysen har genomförts utifrÄn ett sociotekniskt perspektiv, och bygger pÄ teorier hÀmtade frÄn STS- och IMP-fÀltet.Studien bekrÀftar svÄrigheten att inpassa nÄgot nytt i ett befintligt affÀrssammanhang, och hur befintliga relationer och regulatorer har en avgörande inverkan pÄ vad som utvecklas till en innovation. Vidare visas att teknik pÄverkas av det sammanhang i vilken den utvecklas, vilket senare pÄverkar möjligheten att inbÀdda tekniken i en affÀrskontext..

HemtjÀnstpersonals erfarenheter av arbetsterapeuters handledning i Àldreomsorg

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter som hemtjÀnstpersonal har av handledning. Metoden var kvalitativ, med enskilda, öppna intervjuer. Sju personer som arbetar i kommunal hemtjÀnst intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att samarbete mellan arbetsterapeut och hemtjÀnstpersonal Àr en förutsÀttning för att arbetsterapeutens insatser ska komma brukaren till nytta.

Ramadan : En studie om hur man högtiden tas upp i skolan

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Klotter, fÀrg som rinner mellan stolarna?

Lagen om unga lagövertrÀdare syftar till att ungdomar som begÄr brott skall hÄllas borta ifrÄn kriminalvÄrden för att kunna ges en andra chans i samhÀllet och för att belysa eventuella problem som kan finnas i ungdomens hemmiljö sÄ att ungdomar inte hamnar i ett mönster med allt grövre kriminalitet. Klottrarproblematiken Àr inget som bara dyker upp, utan det byggs upp under en lÄng tid. Oftast börjas det i vÀldigt tidig Älder som oskyldigt busstreck som enligt vÄr hypotes inte tas pÄ allvar av vare sig förÀldrar, skola, polis eller socialtjÀnst. Risken att bli dömd för skadegörelse kopplat till klotter Àr försvinnande liten. I Stockholm lÀn finns det idag omkring 200 storklottrare vilket innebÀr att de klottrar dagligen och har klottret som största intresse.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->