Sökresultat:
871 Uppsatser om Tidig förflyttning - Sida 32 av 59
Frukost: finns det samband mellan elevers frukostvanor och
skolprestation?
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elevers frukostvanor ser ut samt om det finns nÄgot samband mellan en bra frukost och goda skolprestationer hos elever i skolan. Undersökningen genomfördes pÄ grundskolor i LuleÄ och SkellefteÄ kommun under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (vfu), hösten 2005. Eleverna Àr mellan sex och sju Är gamla varav fjorton flickor och sjutton pojkar. VÄr empiriska studie grundar sig pÄ enkÀter till elever. EnkÀterna anvÀndes som underlag för att kunna identifiera vilka elever som Ät bra respektive mindre bra frukost.
Suzukiundervisning pÄ klarinett : varför Àr inte klarinett ett officiellt Suzukiinstrument?
Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.
Inte en dag som fastighetsmÀklare : En studie om varför nyutbildade fastighetsmÀklare vÀljer bort sitt tÀnkta yrke
Introduktion: Suicid Àr bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden. Varje Är avlider nÀrmare en miljon mÀnniskor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhÀlsofrÄga i mÄnga lÀnder dÄ det förekommer i alla Äldrar, i alla sociala grupper samt inom bÄda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.
LÀs? och skrivsvÄrigheter En fallstudie om TIL ur ett elev-, lÀrar- och förÀldraperspektiv
Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀs- och skrivsvÄrigheter ser ut pÄ individ- och organisationsnivÄ inom skolan. Det innebÀr att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lÀrare i skolan men ocksÄ förÀldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvÄrigheter i hemmet. Syftet Àr ocksÄ att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv LÀstrÀning) och ta reda pÄ hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvÀgagÄngssÀttet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klasslÀraren samt elevens förÀlder för att fÄ en tydligbild av elevens utveckling frÄn starten under hösten i Ärskurs ett till mitten pÄ vÄrterminen iÄrskurs ett. Jag valde Àven att observera eleven vid fyra tillfÀllen dÄ eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda pÄ om det skedde nÄgon förÀndring i elevens lÀs- och skrivinlÀrning.
Barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar : Ur skolkuratorers perspektiv
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar. Tidigare forskning visar att kompetens Àr betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera förÀldrar med svagbegÄvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrÄn frÄgestÀllningarna dÀr systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrÄn deras perspektiv och hur de olika systemen pÄverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegÄvade eller lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar inte Àr osynliga i skolan utan tvÀrtom Àr duktiga pÄ att signalera nÀr nÄgot Àr fel.
Maskinstyrning, pistmaskin, Storklinten, Boden
PICAB har i samarbete med Storklintens skidanlÀggning pÄbörjat ett test avmaskinstyrning till pistmaskiner. Första steget var att mÀta in tre skidbackarmed en manburen GNSS-utrustning. PunkttÀtheten av GNSS-punkternabestÀms av terrÀngens ytstruktur, desto planare underlag, desto mindrepunkter krÀvs. NÀsta steg var att tillverka en tredimensionell karta, genom attomvandla inmÀtt data av GNSS-punkter till en terrÀngmodell. Efter dettamonteras all maskinstyrningsutrustning och till sist exporteras terrÀngmodellentill pistmaskinerna.
RydsgÄrd nÀsta! TÀtortsutveckling av RydsgÄrds stationssamhÀlle i Skurups kommun
RydsgĂ„rd Ă€r ett stationssamhĂ€lle som ligger i Skurups kommun ungefĂ€r mitt emellan Malmö och Ystad. Orten omges av ett böljande jordbrukslandskap och ligger ca 8-9 km norr om den skĂ„nska sydkusten. RydsgĂ„rd, som har anor frĂ„n slutet av 1800-talet, har idag ca 1250 invĂ„nare och innehĂ„ller bebyggelse frĂ„n olika tidsepoker, en del verksamheter och viss service. PĂ„gatĂ„gen trafikerar RydsgĂ„rd gelbundet pĂ„ strĂ€ckan Malmö-Ystad frĂ„n tidig morgon till sen kvĂ€ll. Tidigare har intresset för att bosĂ€tta sig i RydsgĂ„rd varit ytterst begrĂ€nsat, men allt eftersom efterfrĂ„gan pĂ„ bostĂ€der i Malmö- och Ăresundsregionen ökat sĂ„ har de omgivande kommunerna blivit attraktiva för boende.
BB vÄrd i hemmet efter hemgÄng direkt frÄn förlossningsenhet
A part of the midwife?s profession is to promote and support breastfeeding. The objective of this study was to describe the perception of the level of support and advice regarding breast-feeding given to women who have received postnatal care at maternity wards, and to present the opinions of the aforementioned women on how this support could be improved.Method: Women who have given birth at Uppsala University Hospital were routinely asked to fill in internet-based questionnaires regarding their views on the care that they have received. In this study, our data consists of the feedback from four questions in these questionnaires regarding breast-feeding. The answers to the closed questions were presented with descriptive statistics and the comments on two open questions have been analysed with content analysis.Results: Out of 622 women who were cared for at the hospital?s maternity ward after giving birth, 83% stated that they were very satisfied or satisfied with the information and support they received about breast-feeding, and 78% expressed the same views regarding the delivery ward.
SmÀrta hos kvinnor i tidig graviditet
Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.
EvidensbaseradvÄrd vid preeklampsi : en litteraturstudie
Bakgrund: Preeklampsi Àr en allvarlig graviditetskomplikation som drabbar kvinnor över hela vÀrlden. Sjukdomen Àr den största orsaken till gravida kvinnors ohÀlsa och dödlighet.Syftet: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka övervakningsmetoder som anvÀnds vid preeklampsi samt studera evidensen av metoderna.Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie. Detta har genomförts genom granskning och sammanstÀllning av litteratur samt databassökning i PubMed för att finna vetenskapliga artiklar. Till resultatet valdes femton vetenskapliga studier.Resultat. Evidens finns för att följa blodtryck- och urinkontroller som pÄvisar förÀndringar i sjukdomen.
Sjuksköterskans kunskap och attityder vid omvÄrdnad av HIV/AIDS patient
AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.
Motivationens grundlÀggande bestÄndsdelar : Ett verktyg för att förstÄ elitidrottarens motivation
Peer learning Àr en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. DÀrför vore det av intresse att undersöka om det Àr en tillÀmpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvÄrd. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvÄrd utifrÄn handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats dÀr data analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.
SKADANDETS TRĂST : En kvalitativ litteraturstudie som ur ett livsvĂ€rldsperspektiv belyser utlösande faktorer vid ett icke suicidalt sjĂ€lvskadebeteende hos flickor/unga kvinnor.
Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende Àr av det kvinnliga könet och sjÀlva skadandet Àr ett sÀtt att uttrycka sin psykiska ohÀlsa pÄ.Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt sjÀlvskadebeteende.Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvÀrldsperspektiv och baseras pÄ fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och HÀllgren Graneheims innehÄllsanalys (2004).Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett sjÀlvskadebeteende. Andra faktorer som pÄverkat Àr traumaupplevelser i barndomen, Ängesthantering, sjÀlvhat, skamkÀnslor, utanförskap och röster som befaller dem till sjÀlvskada.
Utomhuspedagogik och sprÄk - hur förskollÀrare arbetar sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet
VÄrt syfte med undersökningen Àr att synliggöra hur pedagoger pÄ uteförskolor anvÀnder utemiljön för att stimulera barnens sprÄkutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr:
Hur arbetar förskollÀrare sprÄkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet?
Hur tas miljön till vara i det sprÄkstimulerande arbetet?
Hur synliggörs dokumentationen av barnens lÀrande i en utomhuspedagogisk verksamhet?
I teoridelen har vi bland annat anvÀnt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebÀr att arbeta utomhuspedagogiskt. De berÀttar att lÀrande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som lÀromedel i en mÀngd olika sammanhang.
SĂRSKILD, INTE SĂR-SKILD : En studie om arbetet med barn i behov av sĂ€rskiltstöd i förskolors verksamheter.
Tidig identifiering av barn i behov av sÀrskilt stöd kan leda till rÀttvisare resursfördelning ochbÀttre skolresultat. Samtidigt visar forskning pÄ att tilldelning av resurser baseras pÄ diagnoservilket blir problematiskt för de barn utan diagnos som ocksÄ Àr i behov av sÀrskilt stöd. Dethar Àven visat sig att alla barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd, med och utan diagnos, Àr ibehov av samma typ av stöd och resurser. MÄnga barn Àr nÄgon gÄng under skoltiden i behovav nÄgon typ av sÀrskilt stöd, under lÀngre eller kortare perioder och det kan börja redan underförskoletiden. DÀrmed Àr det angelÀget att undersöka hur det i sjÀlva verket förhÄller sig iförskolors verksamhet.Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att bidra till förstÄelsen av hur pedagogerupplever att de stöds i sitt arbete med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd.