Sökresultat:
1904 Uppsatser om Tidig diagnos - Sida 7 av 127
Hur anpassar pedagoger verksamheten i förskolan efter barn i behov av särskilt stöd?
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om och hur pedagoger anpassar verksamheten i förskolan efter barn som är i behov av särskilt stöd. Relevant tidigare forskning samt teorier har lagts fram och använts i analys av enkäter. Vi valde att göra en enkätundersökning med tio förskolechefer och 20 pedagoger. Vad vi har kommit fram till är att en del av respondenterna tycker att en diagnos påverkar resurstilldelningen medan andra tycker att en diagnos inte spelar roll. Miljön anpassas på diverse sätt efter barnens behov, samt ett ekonomiskt perspektiv och ett pedagogiskt perspektiv är synligt vad gäller ansökan om resurser.
Fördröjningen till celiakidiagnos : En kvantitativ studie om sjukskrivning, vårdkonsumtion och social situation hos vuxna med celiaki före och efter diagnos.
Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som ger inflammation i tunntarmsslemhinnan vid intag av gluten. Symtom hos vuxna kan vara diffusa och därför svåra att koppla till celiaki. I Sverige är genomsnittstiden från första symtom till celiakidiagnos ungefär 10 år och det finns luckor i kunskapen om vilka konsekvenser fördröjningen till diagnos ger.Syfte Studiens syfte är att överblicka hur fördröjd diagnos av celiaki hos vuxna påverkar samhällets resurser, hur dessa individer upplever att symptomen påverkat deras sociala liv före och efter diagnos, samt om diagnostiken behöver effektiviseras.Metod I Sverige, september 2012, skickades en Internetbaserad enkät ut till 4337 medlemmar i Svenska Celiakiförbundet varav 611 kvarstod efter bortfall. Enkätens fokus var främst sjukfrånvaro, vårdkontakter och social påverkan p.g.a. symtom av celiaki.
Får du rätt behandling? : En artikelserie om bipolär sjukdom
För att bli frisk från en sjukdom krävs rätt behandling. Och för att få rätt behandling krävs rätt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre.Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssätt, så att fler kan förstå sina egna eller anhörigas eventuella problem. För även om manodepressivitet är en kronisk sjukdom, kan de flesta med rätt behandling leva ett relativt normalt liv..
Att få en diagnos : Hur påverkas individen av att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning?
I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De intervjuade skulle samtliga ha fått diagnosen inom de tre senaste åren och går på olika program på en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det är att få en diagnos på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Hur det påverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det påverkar deras mående och framtidstro. De intervjuade tillfrågades om sin medverkan av respektive speciallärare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet närsomhelst under arbetets gång.
Solhälsa : sjuksko?terskans profylaktiska arbete mot solskador
SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att Tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.
Distriktssköterskans erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården
Distriktssköterskor möter människor med många olika smärtproblem i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta personer med smärtproblem inom primärvården. Data samlades in genom intervjuer med åtta distriktssköterskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier.
Barn med en ADHD diagnos : Föräldrars upplevelser av att leva med sitt barn - En litteraturstudie
Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression.
Dyslexi : En diskussion om inkludering utifrån ett lärarperspektiv
Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt.
ADHD-diagnos - vad gör skolan sedan? : Specialpedagogers tankar om ADHD diagnos i grundskolan
Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev.
Kvinnors upplevelse av att leva med endometrios
Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom och drabbar ungefär var tionde
kvinna. Obehandlad endometrios kan medföra obehagliga symtom och kan i
värsta fall leda till infertilitet och cancer. En Tidig diagnossättning och behandling
är därför av stor vikt. Tid till diagnos är i dagsläget flera år och kvinnorna
upplever sig bli trivialiserade av sjukvården. Syfte: Syftet med denna
litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelse av att leva med endometrios.
Metod: En kvalitativ litteraturstudie utifrån analys av tio vetenskapliga studier.
Resultat: Resultatet mynnade ut i tre framträdande teman om hur endometrios
påverkar kvinnan livskvalitet.
Konstruktion och formgivning av diagnos- och testverktyg
Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar.
Flickor med ADHD - fler måste bry sig!
Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en
gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.
I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor
med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med
13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.
Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade
spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD
problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt
och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller
utbrändhet.
Elever med koncentrationssvårigheter
Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt.
Är människan formad med det karismatiska ledarskapet redan från tidig ålder.- En observerande studie över mindre barn.
Abstract.
Studiens syfte var att undersöka om människan är formad med det Karismatiska
ledarskapet redan från tidig ålder. Då egenskaper är svåra att studera, som
också litteraturen beskriver, så valdes mönster som är karateristiska för det
karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrålning, stor
kommunikations förmåga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att
studeras genom observation av en klass där barnen var i sju års ålder. Av
datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett
resultat som i sig visade på att det fanns mönster och beteenden
karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade
olika mycket av mönsterna men det visade sig ändock tydligt vilka som var av
det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lät sig ledas av.
Diagnosens Makt : en studie i hur gymnasieelever förhåller sig till sin diagnos
Syftet med denna uppsats är att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhålla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgår från Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. Litteraturgenomgången fokuserar på forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens påverkan på självuppfattning och självkänsla och diagnosens roll i stigmatisering och stämpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhållningssätt. Den empiriska delen består av en kvalitativ studie där vi använder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar på hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhåller sig till sina diagnoser.