Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Syfte: Att ur anestesisjuksköterskans perspektiv beskriva övergången mellan anestesi och den tidiga postoperativa fasen.                                                                                                                  Bakgrund: Anestesisjuksköterskan har befogenhet att inducera, underhålla och självständigt avsluta anestesier i samråd med anestesiolog. Under anestesins avslutande sker en övergång till en tidig postoperativ fas där patienten återfår medvetandet, återhämtar fullgod motorik och luftvägarnas vitala skyddsreflexer. Vissa riskmoment finns sedan tidigare väl definierade även om forskning avseende tidsperioden är begränsad. Anestesisjuksköterskan finns hela tiden närvarande vid patientens sida och har därför en unik möjlighet att beskriva denna övergång. Design: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.                                                                                                            Metod: Femton strategiskt utvalda anestesisjuksköterskor från tre sjukhus i Mellansverige intervjuades.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med TIL- programmet i kommunens olika skolor och här även göra en jämförande studie. Med denna metod vill man på ett tidigt stadium upptäcka och påbörja arbete med de elever som behöver extra hjälp med läsinlärning. Jag har inlett mitt arbete med en presentation av olika metoder inom läsinlärning i den svenska skolan. Här presenteras även TIL- programmet. Som metod har jag använt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger, specialläraren på varje skola inom kommunen på grundskolans tidigare år.

Under förskoleåren behöver barn utveckla en förståelse för tal, lika väl som de måste erövra det talade språket. Barns möjligheter att lära matematik påverkas av hur deras första möte med matematiken ser ut.Uppsatsen är en fallstudie vars syfte är att beskriva hur The English School i Älmhult, arbetar med taluppfattning. För att kunna ge en så fyllig bild som möjligt har vi genomfört observationer och intervjuat de två lärarna som arbetar med denna åldersgrupp samt intervjuat skolans rektor. Vi har även tittat närmare på de styrdokument som, förutom Lpfö 98, ligger till grund för verksamheten.Vi har mött en verksamhet där matematiken lyfts fram och fokuseras på redan i tidig ålder. Lärarna presenterar och introducerar matematik för barn på ett mycket medvetet och strukturerat sätt..

Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg.

Sexualvanor bland ungdomar har i generella termer genomgått stor förändring. Debutåldern sjunker och fler sexualpartners är mer vanligt förekommande. En tidig sexualdebut kan dock vara problematiskt i många avseenden. Forskning visar att en tidig sexdebut bör ses som ett tecken på en skadlig livsstil då det visat att ungdomar med tidiga sexuella relationer också tenderar att använda mer tobak, alkohol och droger jämfört med ungdomar utan sexuella erfarenheter. En studie pekar på att assyriska/syrianska ungdomar i Sverige tenderar att sexdebutera sent samt ha ett lågt antal sexualpartners.

I detta arbete studeras förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete är att lyfta fram förskollärares och lärare i grundskolans tidigare års syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur ser två förskollärare på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de läs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser två lärare i grundskolans tidigare år på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat två förskollärare och två lärare i grundskolans tidigare år samt gjort två observationer på samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollärare och lärare i grundskolans tidigare har olika syn på läs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

De yttre och inre motivatorer i, såväl som lång- och kortsiktiga planer och mål som påverkar oss att göra de val vi gör varierar från person till person. Denna undersökning syftade till att undersöka gymnasieungdomars egen syn på de faktorer som påverkat deras val av skolor och gymnasieprogram samt vad de själva såg som drivkrafter för sina studier. Åttiotre gymnasiestuderande deltagare, 43 kvinnor och 41 män, i årskurserna 1, 2, och 3 studerande på yrkesförberedande och studieförberedande gymnasieprogram fick svara på en enkät med såväl kvantitativa som kvalitativa frågor. Skolvalen föreföll baserade på liknande omständigheter för deltagarna, i första hand bekvämlighetsskäl, men gymnasieprogrammen valdes i stor utsträckning på grund av intresse och/eller framtidsplaner. De målbilder deltagarna satt upp varierade och hade i många fall ändrats under gymnasietiden vilket kan tyda på att gymnasievalen gjorts i för tidig ålder för vissa individer..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns språkliga medvetenhet. Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att stimulera den språkliga medvetenheten? Vi vill också ta reda på vilken roll pedagogen har för barns språkutveckling. Har miljön någon betydelse för språkutvecklingen?Undersökningen baseras på litteratur, samt intervjuer med åtta pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy.The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers? literate sample and did not like the methods used in learning literature.