Introduktion: Att vänta på ambulans kan antas betyda ett vårdlidande för patienter. Det finns möjlighet för larmoperatören på SOS-alarm att prioritera på ett sådant sätt att vänteTiden varierar patienter emellan. Det är också möjligt för ambulanssjuksköterskan att fördröja Tiden från det att uppdraget tilldelats till det att ambulansen startas. Tidigare forskning pekar på kopplingar mellan vårdlidande och väntan på vård. Föreliggande pilotstudie mäter skillnader i väntetid mellan två socialt skilda stadsdelar i Göteborg och relaterar väntetid i termer av vårdlidande.

Denna uppsats är ämnad att klargöra innebörden av servitutsrekvisiten som återfinns i 14 kap. 1§ JB och som reglerar upprättandet av avtalsservitut. I uppsatsen diskuteras också om användandet av servitutsrekvisit är tillräckligt för att avgöra om avtalsservitut kan godkännas. Det finns de som menar att det istället borde fastställas ett antal fall där avtalsservitut kan få tillämpas. Genom att studera förarbeten, lag, praxis och doktrin har jag tolkat och sammanställt den tilltänkta användningen av avtalsservitut och kommit fram till att utan servitutsrekvisiten skulle det inte finnas möjlighet att finna nya användningsområden för avtalsservituten.

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i Tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? på den Tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och något som de måste ?gå av?..

Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av två högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnålare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid på 48 timmar mot tidigare ledtid på 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstång, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.Värdeflödeskartor över det nuvarande tillståndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den värdeskapande Tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledTiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier främst i lager och väntan.  Aktiviteter som inte tillför värde men som är nödvändiga identifierades främst i materialförsörjningen av tillsatsmaterial till processerna. Arbetsinnehållet och arbetsmängden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hänsyn till behovet i nästa process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med värdeflödeskartor av nuvarande tillstånd som grund och med Lean-metodik som angreppsätt, skapades värdeflödeskartor som visar på ett önskat framtida tillstånd.

För att en kvalitativ och driftsäker kraftomvandling från vind till elkraft skall erhållas ställs krav på en mängd olika faktorer. Klimatologiska och tekniska faktorer kräver korrekt dimensionering och anpassning av omvandlingstekniken för att största möjliga energimängd skall kunna omvandlas på ett driftsäkert och energieffektivt vis som vindkraftsägare, nätägare kräver. Vinden är som bekant en oberäknelig kraftkälla. Variationerna i styrka och tid kan innebära en hel del driftoptimeringsproblematik med efterverkningar för vindkraftsverket, nätet och belastningen. Konsekvenserna kan bero på vilken typ av teknik som är installerad i de olika delarna av energisystemet och i områdets elnät.

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som Tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera hur EVA används på ett företag som KåKå AB. Vi studerar även vilka motiv och möjligheter som kan förklara hur KåKå AB förhåller sig till EVA och vilken relevans EVA har på de olika nivåerna i företaget. Vi har genomfört en fallstudie på KåKå AB där vi använt oss av intervjuer gjorda med ekonomidirektören och den administrativa försäljningschefen då vi ansåg det intressant att på djupet studera relationen till en försäljningsavdelning. Analys och diskussion sker hela Tiden med den teori som behandlar EVA i bakgrunden. Det resultat vi kom fram till blev att det på ledningsnivå kan vara fördelaktigt att använda sig av EVA då det lättare kan ge en bild av hur värdeskapande sker i företaget och därmed understödja beslutsfattande i organisationen.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Ett grövre brott begås. Ett krävande arbete sätts igång, ett arbete där de inblandade hela Tiden kämpar mot klockan. Olika fakta och information samlas in och bearbetas. Det gäller att reducera antalet misstänkta för att till slut kunna ringa in den rätte gärningsmannen. Vi har fördjupat oss i hur brottsanalys och gärningsmanna-profilering används som ett komplement i utredningar av grövre brott.

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utsträckning so-lärare använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som skickades ut till so-lärare runt om i Sverige samt intervjuer med två so-lärare på en skola i Luleå kommun. Vi har även studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fått fram ett resultat som visar att so-lärare ser positiva möjligheter för elevernas inlärning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta används inte skönlitteratur i någon större utsträckning.

I detta arbete presenteras och diskuteras skapandet och resultatet av en iOS?applikation som skall vara till hjälp för lärare i grund? och gymnasieskolan.Vid arbetet kring större applikationer måste plannering och utförande ömsom stötas mot varandra. Mycket av Tiden och arbetet går till att skifta mellan olika programmatiska och visuella lösningar, för att i slutändan nå det som stämmer bäst överens med det önskade resultat. Att minimera denna tidsåtgång och att skala bort sekundär funktionalitet har varit en stor utmaning för mig, men också det jag har lärt mig absolut mest av.Slutresultatet blev en användbar produkt men med, från planneringen sett, en reducerad funktionallitet. Jag ser möjligheter i, och hoppas kunna ägna tid åt, en utvekling av produkten i framTiden, var jag kan dra nytta av den lärdom som arbetet har fört med sig..

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie är att validera enkätfrågor om fysisk aktivitet från Skola-Idrott-Hälsa studien med hjälp av accelerometern GT3X. Vidare är ett syfte att problematisera de båda datainsamlingsmetoderna.Hur valid är den självskattade SIH-enkäten för vuxna när det gäller att mäta fysisk aktivitet?Hur väl korrelerar de utvalda frågorna från SIH-enkäten med accelerometern GT3X?MetodStudien är genomförd med accelerometer och enkät som mätmetoder för att mäta fysisk aktivitet. Enkätfrågorna är utvalda från en enkät som använts till unga vuxna i Skola-Idrott-Hälsa studien. De 49 deltagarna har fått besvara enkäten, samt burit en accelerometer av modellen GT3X under en vecka.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras lektioner med hjälp av IT.