Syftet med min studie var att se mobbning ur lärarnas/skolpersonalens perspektiv. Jag ville se vilka krav som ställs på lärare/skolpersonal att hantera mobbning utifrån de nya lagkraven. Jag har också undersökt vilken utbildning som studenterna på lärarprogrammet får i ämnet mobbning och om de anser att den är tillräcklig. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag har genomfört intervjuer med en utvald skolas mobbningsteam och deras mobbningsansvariga kurator. För att få insyn i lärarutbildningen har jag också genomfört intervjuer med läraren som ansvarar för mobbningskursen i lärarprogrammet, samt med studenter som studerar till lärare.

Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångsvårdslag och är den enda lagen som avviker från frivillighetsprincipen i socialtjänstlagen, vilket ger socialsekreterarna möjligheten att gå emot individens fria vilja. Studien syftar till att belysa de faktorer som kan bidra till vilka svårigheter socialsekreterare kan ställas inför i relation till LVM-lagstiftningen, individens rättssäkerhet och självbestämmanderätt. Syftet är också att problematisera socialsekreterarnas tillvägagångssätt gällande tillämpningen av LVM-lagstiftningen och om mål och syfte uppfylls. De teoretiska utgångspunkter som används för att kunna analysera det empiriska materialet är teorier om socialsekreterarnas handlingsutrymme och etiska dilemman som kan uppstå i relation till klienten samt teorier om makt och motivation. För att samla in det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuer med olika socialsekreterare, därmed fångades socialsekreterarnas egna erfarenheter upp kring arbetet med LVM i praktiken.

Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

I en tid där problemen med falska biljetter och andra bedrägerier inom samma område bara  ökar och med en huvudaktör utan lösningar eller direkta viljan att göra något krävs externa  satsningar.     Den här rapporten behandlar det arbete projektgruppen gjort för att försöka lösa problemen.  Lösningen finns i den ökande trenden att äga och använda en smartphone och dess  applikationer. Målet var att utveckla färdigt en applikation som validerar varenda biljett i  systemet för att bevisa att den är äkta. Resultatet är Ticketproof, en applikation för iPhones. .

Bensylpenicillin är den mest använda antibiotikan till häst i Sverige idag. Den beredning som skrivs ut till djurägare är framförallt bensylpenicillinprokain, men många hästar får kraftiga biverkningar av preparatet. Biverkningarna kan vara milda så som skakningar eller nervositet, men kan också bli livshotande. Forskning visar att prokain kan vara orsaken till majoriteten av biverkningar, vilket gör att bensylpenicillin utan prokain kan bli aktuellt att använda för att minska risken för biverkningar och öka djurvälfärden. Att byta antibiotika till trimetoprim i kombination med sulfonamid är ej önskvärt då det antibakteriella spektrat då vidgas.

SAMMANFATTNINGBakgrundSjuksköterskan är omvårdnadsansvarig i det interprofessionella teamet. Nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattar ofta den första tiden i den nya professionen som omvälvande. Nya ansvarsområden och kunskaper från utbildningen ska tillämpas vilket beskrivs som ett stort steg då höga förväntningar ofta finns från erfarna kollegor, och på sig själva. Detta kan utmynna i låg självkänsla vilket kan resultera i psykisk ohälsa och att många överväger att lämna yrket inom fem år.SyfteSyftet var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever den första tiden i professionen inom somatisk vård.MetodEn kvalitativ intervjumetod tillämpades för att besvara studiens syfte. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetat mellan sju till fjorton månader.

Syftet med vår undersökning var att beskriva pedagogers uppfattning om utomhuspedagogikens möjligheter och begränsningar samt hur utomhuspedagogiken påverkar barns fria lek i förskolan. Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till lärande i växelspel mellan upplevelse och reflexion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer. Förhållningsättet bygger på sinnlig erfarenhet som knyter an till ett förhållningssätt vilket borde vara ursprungligt för människan. Lek och lekfullhet är betydelsefullt i allt lärande och i barns värld och inom förskolans pedagogik är det svårt att skilja lek från lärande. I leken utforskar barnen sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra.

I en värld i snabb förändring, och med stora utmaningar inför framtiden, är det angeläget att synliggöra tiden och vad den innebär för oss människor. Undersökningen syftar till att besvara frågan på vilket sätt skolelevers uppfattning om tid idag kan utvecklas i den svenska skolan. Undersökningen utgörs av intervjuer med fem gymnasielärare i historia. De har fått svara på frågor om deras bild av elevernas tidsuppfattning, samt på vilka sätt deras undervisning kan tänkas stimulera detta tidsmedvetande. Resultaten visar att lärarna har en ganska negativ bild att sina elevers tidsperspektiv. Det beskrivs som att eleverna är starkt upptagna med sin egen tid och har svårt att blicka såväl framåt som bakåt i tiden. Samtidigt kan lärarna se en progression, med ?förbättrat? tidsmedvetande hos de äldre eleverna.

Syftet med uppsatsen är att utreda huruvida den svenska lagstiftningen som begränsar den fria rörligheten på spelmarknaden är förenlig med EG rätt samt om det kan misstänkas finnas andra bakomliggande motiv för undantagen än de som åberopats. Uppsatsen syftar till att reda ut om den nuvarande lagstiftningen är förenlig med EG-rätten eller om den behöver justeras. Senare tids utveckling på marknaden och rättspraxis kan tala för att en ändring i lagstiftningen är behövd.Uppsatsen visar på flera faktorer som pekar på att den svenska lagstiftningen och dess motiv inte är förenlig med EG-rätten. Den stora ekonomiska hänsynen kan verka avgörande och får inte vara ett huvudskäl till en inskränkning enligt praxis. Vidare pekar de faktiska omständigheterna på spelmarknaden i Sverige för att de begränsningar som gjorts inte längre är lämpliga för att uppnå det ursprungliga syftet med inskränkningarna.

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rätten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgår att då en i Sverige obegränsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likställs flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall därför beskattas.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

I dagens stressade samhälle gör man sig alltför ofta påmind om tidens påverkan, man pratar om tiden i all dess bemärkelse vilket har lett till att vi velat se hur detta fenomen hanteras inom företagsvärlden. Därför har vår uppsats baserats på vad tiden har för inverkan på styrning av företag genom att undersöka hur chefer inom olika branscher ser på tidsbegreppet och i vilken omfattning tiden påverkar styrningen av ett företag samt hur man som ledare väljer att utnyttja och avgränsa sin tid. Syftet är att se hur man handskas med tidsbegreppet, det vill säga något man inte kan påverka, inom företagsvärlden.Vi har valt att använda oss av en induktiv metod för att göra en kvalitativ ansats för att få fram primärdata. Detta har till en början resulterat i en naiv återberättande del för att sedan inta en mer kritisk ställning. Det som är viktigt att påpeka är att vi varit ute efter chefernas personliga åsikter och inte företagets åsikter.Det vi kom fram till var att tidens påverkan på styrning av företag och ledarnas ledarskap visar sig i olika skepnader beroende på bland annat titel, ansvarsområde, bransch och personliga egenskaper.

Problem Då uppfattningarna går isär om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation så tittar vi på hur ledarstilarna har uppkommit och förändrats, med en fokus på coachning. Fanns coachning tidigare än vad teorierna säger? Vilken betydelse spelar coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen är att titta på förändringarna som ledarstilarna har genomgått över tiden, där vi fokuserar på coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende på om stilarna har funnits tidigare än de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta längre tillbaka i tiden och vilken roll spelade coachningen? Genom att titta bakåt i tiden kan vi också se hur samhället har uppfattat ledarstilarna.