Dikterna "Självbiografi" och "Partitur" kan ses som ett bidrag till 60-talets seenderelativistiska litterära debatt, genom att de visar hur ett liv som är präglat av 'osynlighet' och oförstående kan uppfattas som ett "döden-i-livet"-tillstånd. Men de visar även hur man genom dialog kan åstadkomma en förändring. I "Självbiografi" synliggörs två dialoger. En inre dialog i form av minnets cirkularitet mellan nu och då och en yttre mellanmänsklig dialog som blir synlig genom diktjagets replik. I dessa dialogers möte formas en kritik mot patriarkatets selektiva seende, i såväl den litterära traditionen som den samtida seenderelativistiska litterära debatten. Kritiken kommer till uttryck i potatismetaforen och visar att en ohälsosam yttre miljö påverkar det inre och gör att en 'osynlig' människa, bildligt talat, ruttnar bort.

Bakgrund: Sjukdomen schizofreni innefattas av symtom såsom vanföreställningar, vrede och apati samt har en hög självmordsprevalens. Närstående får ofta en minskad livskvalitet pga. de stora påfrestningar de utsätts för. De behöver stöd från vården för att orka vara delaktiga i den sjukes liv. Syfte: Att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som har schizofreni och på så vis öka sjuksköterskans förståelse för denna individgrupp.

Bakgrund Den palliativa patienten g?r inte att bota, men tiden kvar i livet ska vara av godaste m?jliga kvalitet enligt definitionen av palliativ v?rd. Patienter inom palliativ v?rd drabbas av m?nga olika symtom, som ofta relaterar till varandra. Oro och ?ngest ?r vanligt och p?verkar livskvaliteten negativt.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser föräldrar till barn i behov av särskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt få en förståelse för hur föräldrarna till barnen önskar bli bemötta. Målet var också att få kunskap om de känslor det för med sig att vara förälder till ett barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet preciseras i följande frågeställningar:? Hur upplever föräldrarna mötet med förskolan?? Vilka känslor upplever föräldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsättning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar föräldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvärldsansats har använts för att få tillgång till föräldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvärlden handlar om att studera fenomenet, så som det visar sig och att med öppenhet sträva efter att förstå människors vara-i-världen.

Vi har valt att undersöka en gruppverksamhet i Uppsala kommun, som riktar sig till föräldrar med kognitiva svårigheter. Vi vill i vår studie undersöka hur gruppledarna ser på gruppverksamheten, samt få ökad förståelse för hur de ser på sin roll som gruppledare. Vårt syfte med denna undersökning är också att försöka belysa hur föräldrarna har upplevt sitt deltagande i gruppverksamheten.  Vi har gjort en kvalitativ studie där vi gjort intervjuer med de två gruppledarna. Vi har även fått ta del av ett utvärderingsformulär som föräldrarna fyllt i med hjälp av gruppledarna under det utvärderingssamtal som man hade efter gruppverksamhetens avslut. De teoretiska utgångspunkterna vi haft när vi analyserat vårt material är KASAM och socialkonstruktionism.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Bakgrund: Varje år dör cirka 600 barn, varav tre av fyra dör på sjukhus. När ett barn dör vare sig det handlar om sjukdom eller olycka påverkar detta föräldrarna för resten av livet. Barn som får palliativ vård lider av olika sjukdomar med dödlig utgång. När ett barn får palliativ vård kan föräldrar uppleva många starka känslor så som sorg. Hur föräldrar hanterar upplevelser av att sitt barn är under palliativ vård är individuellt.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

SAMMANFATTNINGBakgrundPå en akutmottagning kan ett ansträngande arbetsklimat råda vilket kan medföra känslomässiga, kulturella och rättsliga utmaningar. Att förlora en patient plötsligt innebär en förlust vilken kan framhäva sorg hos sjuksköterskor. Sorgen är en naturlig reaktion och upplevs när ett välkänt livsmönster får ett slut. Till Sveriges sjukhus söker årligen över 200 000 barn vård till följd av skada. Under åren 1999-2003 var drygt 100 av dessa barn så pass skadade att de avled.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Närstående till patienter på intensivvårds avdelningar är ofta drabbade av kris och sorg. Patienten befinner sig i ett livshotande tillstånd och miljön är mycket främmande för de närstående. En väl fungerande kommunikation sjuksköterska och närstående emellan är viktig för att hjälpa de närstående bemästra den svåra situation de befinner sig i. Omvårdnadsforskning visar vikten av att de närstående finns nära patienten, men i en livshotande situation kan de närstående bli anmodade att lämna rummet.Metod:För att belysa närståendes och sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR på en intensivvårdsavdelning utfördes en forskningsöversikt. Sökning gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed, med hjälp av sökorden cardiopulmonary resuscitation, resuscitation, witnessed resuscitation, nurse, nurse perspective, experience, attitude, perception, family, family presence, relative perception, och intensive care.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Bakgrund: Patienter i palliativt skede upplever oftast en stark smärta, inte enbart den smärta från grundsjukdomen utan också smärta som innefattar oro, ångest, sorg, depression och vrede. Detta i sin tur påverkar patienternas livskvalitet. Palliativ vård skall präglas av respekt för patientens autonomi, vara individuell och ha som mål att ge en så god livskvalitet som möjligt. Detta kan ske med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta, samt andra fysiska, psykiska och sociala/ andliga problem.Syfte: Studiens syfte var att belysa livskvalitet i samband med smärta och farmakologisk smärtlindring hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede.Metod: Metoden i studien var en systematisk litteraturstudie med analys av sex vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvalitativ och tre hade kvantitativ ansats. Dessa artiklar kommer från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

En sjuksköterskas vardag består av att möta och lindra lidande hos så väl patienter som närstående. För de patienter som blir aktuella för organdonation spelar de närstående stor roll då det i vissa fall blir deras uppgift att tolka den avlidnes vilja. Efterfrågan på organ är idag större än tillgången och av 219 möjliga avlidna donatorer i Sverige år 2011 valde 143 att donera sina organ efter egen eller närståendes vilja. Lidande, kris och sorg är personliga upplevelser som bland annat kan utlösas av en nära anhörigs död. Vanliga reaktioner på detta är chock och irrationellt tänkande.

Bakgrund: Sjuksköterskor ska arbeta med att främja liv och även att hjälpa till på bästa sätt för de människor där livet tar slut. Alla människor skall ges rätt till att få bestämma över sitt eget liv, få bästa möjliga vård och få dö under värdiga former. Döden är en del av livets villkor. Palliativ vård syftar till att förebygga och minska lidandet, och det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes anhöriga. I sjuksköterskans åligganden ingår att lindra lidande.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.