Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Resultatet av den kvalitativa studien har till syfte att undersöka hur anhöriga som maka, make eller sambo beskriver sina upplevelser, när deras partner har flyttat till ett särskilt boende, på grund av att ett stort omsorgs- och omvårdnadsbehov. Intervjuer gjordes med tre personer vars make eller maka hade flyttat till ett särskilt boende. Tiden för hur länge partnern hade bott på boendet varierade från sex månader upp till tre år. Av intervjuerna framkom det på vilket sätt man hade hunnit bearbetat sina upplevelser som kunde vara beroende av både tid och vilket sätt som omsorgsbehovets omfattning påverkade situationen i hemmet. Det framkom i studien att tiden fram till beslutet om en ansökan till särskilt boende var en svår tid.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer. Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012). Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in. Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever. .

ABSTRAKTBakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård.Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall.Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande.

Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, fruktan, ilska och sorg.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Årligen dör ett av fyra cancerdiagnostiserade barn i Sverige. Föräldrarnas liv efter förlusten förändras för alltid och reaktionerna kan variera. Efter förlusten är föräldrarna i stort behov av stöd från sina nätverk. De måste lära sig att leva med förlusten och de får kämpa för att komma tillbaka till vardagen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur föräldrarna upplevde välbefinnande respektive lidande upp till två år efter att deras barn avlidit i cancer.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art.

Bakgrund: Omvårdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvårdens områden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn på döden. Enligt litteraturen känner sjuksköterskan ofta sorg när en patient hon vårdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhållningssätt till livet. Psykiskt påfrestande situationer kan bearbetas med hjälp av sjuksköterskans inre förmåga samt genom stöd från andra.

Bakgrund: Ensamhet beskrivs som en upplevelse av tomhet med anknytning till den emotionella känslan, känslan av att ge upp, sorg, längtan och hopp. Hälsa, välbefinnande och livskvalitet försämras på grund av den plågsamma ensamheten. Livskvalitet hänger ihop med människans existens och välbefinnandet är individens upplevelse av hälsa som omfattar människan som helhet, inte bara kropp och själ. Syfte: Syftet var att beskriva äldre människors upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats har använts för att analysera tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall är en svår och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker oväntat. Vid ett oväntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svårare för de efterlevande jämfört med väntade dödsfall. Livet tar en drastisk vändning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett oväntat dödsfall av en närstående.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning utifrån artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett oväntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har använts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhändertagandet, Att bli lämnad i ovisshet, Att ta farväl, Att gå vidare och bearbeta sorgen, Att få tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhändertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika på sorg och lidande.

Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, fruktan, ilska och sorg.