SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Ett av de främsta nyckeltalen som speglar om företaget är framgångsrikt eller inte är lönsamhet. Då lönsamheten för företag generellt tenderar att vara hög då den ekonomiska marknaden där företaget verkar är gynsam, kan man säga att företagets lönsamhet borde vara hög i högkonjunktur och låg i lågkonjunktur (Yeh & Roca, 2012). Med detta resonemang borde det kunna finnas en koppling mellan ett företags skuldsättningsgrad, konjunkturen och lönsamheten.I den här studien har fyra olika skuldsättningmått undersökts där det huvudsakliga skuldsättningmåttet är totala skulder genom totala tillgångar (TD/TA). Studien har valt att undersöka företag i branscherna industriteknik, medicin och material. Syftet med studien är att försöka bredda och styrka det spektrum av teorier som finns tillgängliga genom att besvara studiens forskningsfrågor om ekonomisk tillväxt och lönsamhet kopplat till skuldsättningsgraden.

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar är av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieägaren en direktavkastning på investerat kapital, men beskrivs också kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska området finns de som förespråkar både positiva och negativa samband kring utdelningars effekt på företagets resultattillväxt. De senaste åren har nya empiriska studier som visar på motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering.Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillväxt?Syfte: Studiens syfte är att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillväxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, våren 2012.