Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

Bakgrund: Skolbarn kan utsättas för onödig smärta vid vaccinering vilket kan leda till ofullständigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolålder av skolsköterskan. Vaccinationer är den vanligaste orsaken till procedursmärta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnadsåtgärder för att minska smärta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserad på 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

INTRODUCTION: Attempted suicide is very common. Those who arrive to a hospital by reason of attempted suicide need a nurse with qualifications in the care of suicidal patients. OBJECTIVE: The aim of this study was to compile and elucidate research which describes how patients in care for their attempted suicide experience the care that is received. METHOD: A literature review was chosen for this study. Scientific articles sought in the database CINAHL.

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning.

Bakgrund: I den fysiska vårdmiljön framkom olika förutsättningar för att skapa god omvårdnad då grundläggande mänskliga värderingarna var av betydelse för hur begreppen hälsa och omvårdnad tolkades. De traditionella vårdmiljöerna kunde uppfattas som anonyma och sterila platser av både sjukvårdspersonal och patienter, dessa egenskaper representerar hur fysiskt påtaglig sjukvårdsmiljön var. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter inom somatisk vård upplever den fysiska vårdmiljön på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; sjukhusmiljö, vårdavdelningsmiljö och vårdsalsmiljö.

The aim of this study was to describe home care personnel and their experiences in palliative care. The design was qualitative and data were collected through interviews. Five home care personnel were interviewed, all women, whom have experience of palliative home care.The material was then analysed with qualitative content analysis and eight main categories, derived from experiences of home care personnel, were identified: relationship, safety, quality of care, a better end-of-life, routine, information, knowledge and competence, and work environment. The result showed that all participants of this study identified themselves as family members of the patients whom they had cared for during a long period of time. Additionally, the participants were emotionally touched when the patient died.The majority experienced that the patients do receive good care in their homes.

AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.

BAKGRUND: Sömn är ett mänskligt behov som behövs för kroppens läkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsställd på sjukhus. Faktorer som uppges ge endålig sömn på sjukhus är miljön, kroppslig och emotionell påverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om åtgärder somfrämjar patienters sömn.SYFTE: Syftet är att beskriva åtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att främjapatienters sömn på sjukhus.METOD: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick från Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna påmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemål ochfysiologiska behov.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Bakgrund: Skolsköterskan ingår i elevhälsoteamet vars uppdrag är att bevara och främja hälsa, förhindra ohälsa, tidigt upptäcka sjukdom och minska konsekvenser av skada eller sjukdom. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur elever ser på skolsköterskans roll i skolan. Metod: En kvalitativ metod valdes för studien. Arton elever från högstadiet och gymnasiet svarade på mejlfrågor. Analysmetoden som valdes gav möjligheten att röra sig relativt fritt mellan olika analytiska begrepp. Resultatet presenteras i tre teman. Resultat: Eleverna beskriver att de har tilltro till skolsköterskor. Eleverna törs prata om det mesta.

This is a qualitative interview study about intellectually disabled parents and their children. I have conducted interviews with six professional staff who have some experience working with intellectually disabled persons. In my investigation I used vignettes and those I interviewed had to read the same story about Anders and Britta in preparation for the interview. The six persons whom I interviewed were: a midwife at a mother care centre, a nurse at a child health centre, a social welfare officer at a rehabilitation centre, a "LSS administrator" at a local authority, and two social welfare secretaries. One of the two welfare secretaries works to assess the social situation of children and the other one works with fostercare.The conclusion that I have drawn is that the relationship between intellectually disabled parents and their children is very important.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskans kompetens är en fördjupning av de kunskaper och förmågor som erhållits i grundutbildningen. Behovet av specialiserade sjuksköterskor ökar men då arbets-uppgifterna mellan grund- och specialistutbildade sjuksköterskor inte skiljer sig nämnvärt åt kan detta få till följd att specialistsjuksköterskorna lämnar det kliniska arbetet. Den specialistkompetens som efterfrågats riskerar därmed att försvinna. På denna grund, och som ett led i att förtydliga specialistsjuksköterskans roll i psykiatrisk slutenvård, är det av intresse att uppmärksamma hur specialistsjuksköterskan uppfattas och vilka förväntningar som finns på dennes kompetens. Syfte: att beskriva läkares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård.

Background: Pressure ulcer is a complication that arises often due to a lowered general condition. Pressure ulcer arise because of long term compressive load application. That?s why it?s of utmost importance as a nurse to work in preventive ways, as the pressure ulcer lead to physical, psychological and social consequences for the patient. Purpose: The purpose was to describe the patients experiences of living with pressure ulcer.