Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

The purpose of this bachelor thesis is to examine whether there exists a hegemonic relationship between librarians and users of libraries with a focus on the librarians point of view. The future of movies in the library is also going to be examined. Qualitative interviews were conducted and were examined for signs of hegemony and habitus according to the respective theories. The results of these interviews showed that librarians were in favor of user suggestions to improve the libraries collection. We found that there exists a hegemonic relationship in the libraries, but that it was subliminal and unwanted.

Den organiserade idrotten engagerar många barn och ungdomar. Dock finns tendenser bland ungdomar att de med stigande ålder slutar vara aktiva inom föreningslivet. Ett flertal studier har gjorts för att undersöka orsakerna till avhoppsproblematiken inom den organiserade idrotten. Denna studie utgick däremot från ett hälsofrämjande perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika skäl flickor i åldrarna 14-20 angav för fortsatt idrottsutövande.

Syftet med vår studie är att belysa hur föräldrar till barn med beteendeproblem, uppfattarsamtalet vid möten med skolan. Vi har intervjuat fem föräldrar med lång erfarenhet av samtalmed skolan. Analysen av intervjusvaren har vi gjort utifrån Pierre Bourdieus begrepp?kapital?, ?habitus? och ?det sociala rummet?. Resultatet av vår studie visar att föräldrarnavill vara delaktiga i sina barns skolsituation och beteendeutveckling.

The purpose of this study was to find out whether young women´s conceptions on femininity are based on school culture or other possible factors. The theory chosen for this study is the sociological perspective. A theory where sociologists such as Emile Drukheim, Talcott Parsons and Pierre Bourdieu are all prominent. The discussion links to Habitus and their theories on social, cultural and collective groups. A qualitative method has been used.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval.

Uppsatsen handlar om hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolan ser på sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmågor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet är att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lärare i idrott och hälsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgångspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktär där lärare intervjuades utifrån deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmåga. Dessa tolkningar användes för att sedan beskriva deras arbete.

SammanfattningSyfte Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka relationen mellan de anställdas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar på företagets satsningar. MetodDå studien utgår från de anställdas uppfattning där vi vill försöka förstå hur ett friskvårdssatsande företag verkar för att få de anställda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lämpligaste metoden att samla in data. Vi har även valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrån habitus påverkar de anställdas gensvar på företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvårdsansvarige på företaget. ResultatDet framkom att företaget har en bred friskvårdssatsning där de erbjuder de anställda en rad olika aktiviteter. Däremot finns det ingen vision som når de anställda för vad friskvårdssatsningen ska generera.

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.  This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who?s registered at Södertörns  högskola. The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent?s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them. Keywords:Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society.

ABSTRACTThe aim of this study is to analyze the aspects which have formed music-students? interest to perform music in various ways. Two of these aspects are family and school. Furthermore, -the study analyzes what music itself, and its performance mean in these students? social and personal lives.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Ungdomsarbetslöshet är idag ett omfattande samhällsproblem och ett vanligt förekommande debattämne i media. Studiens fokus ligger på hur livsvillkoren för fyra unga vuxna i åldrarna 24-26 år ser ut i relation till deras arbetslöshet, eller blivande arbetslöshet, med utgångspunkt i deras specifika livssituationer. Den teoretiska inramning som använts i studien är baserad på socialt kapital, symboliskt kapital, kulturellt kapital, habitus, livsstilar samt livsplaner. Kvalitativa intervjuer med de fyra unga vuxna, vilka samtliga har någon form av erfarenhet av arbetslöshet, utgör studiens utgångspunkt. I analysen läggs fokus på hur de påverkas av samt hanterar sin livssituation i förhållande till arbetslösheten.

Den här studien är: (1) En del av en andra fas i ett internationellt projekt med huvudsyfte att ökaförståelsen för om och hur olika faktorer påverkar utvecklandet av en (in)aktiv livsstil, samtutforska om faktorerna är samma i olika sociala grupper i samhället. (2) En egen studie med syftetatt utforska hur fenomenet habitus kommer till uttryck i smak och val av kost och fysisk(in)aktivitet hos barn i årskurs sju som kommer från ett område med hög invandrartäthet ochsocioekonomisk låg status.Som datainsamlingsmetod används kvalitativa fokusgruppsintervjuer och som analysverktyg avdata utnyttjas Bourdieus habitusteori. Studien innefattar två homogena fokusgruppsintervjuer medfem deltagare i respektive grupp.Studiens resultat stärker tidigare forskning som pekar på att framförallt idrottande i förening ärvillkorad och begränsad av stora grupper i samhället. Av deltagarna i studien är det endast en som äraktiv inom föreningsidrott och trots att över hälften av barnen testat på idrottsformen, är det ingetsom faller dem i smaken. Gällande matval stärker resultaten forskning som talar för att val av mathar en viktig roll i skapandet av en identitet, samt som statussymbol, där vilken mat man väljerrespektive tar avstånd från i hög grad uttrycker vem man är och var i samhället man kommer ifrån.Denna studie slår fast att val och smak av kost och fysisk (in)aktivitet i allra högsta grad påverkasav mötet mellan kulturell bakgrund och social miljö och stärker därmed Bourdieus teori om atthabitus påverkar en individs livsstilsval..

Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.